Skulle det funka att ladda upp borrhål för bergvärme eller blir det för stora förluster?pacman42 skrev:
Det kan fungera, men då får du inte ha rörligt grundvatten i hålet.A Anders_Nilsson skrev:
Där jag bor kan man inte göra det då det är alldeles för mycket rinnande vatten i berget. Vi har en bergknalle som stige upp 30m över havet och nära toppen på denna finns det en källa med rent klart sötvatten, trots att den är på en halvö ut i havet. Tittar man på berget så är det i lager och dessa lutar uppåt mot havet till, så grndvattnet rinner i dessa lager från långt inåt land och pressas upp på toppen av detta berg. Bara som ett exempel på hur vatten rör sig i berget.
På andra platser så lyckas man inte få tillräcklig rörelse på vattnet i berget i borrhålet ens med spräckning, utan laddning på sommaren är den lösning man måste ta till för att kunna nyttja hålet.
Hej AndersA Anders_Nilsson skrev:
Innan jag investerade i min varvtalsstyrda bergvärmepump läste jag bl.a. detta dokument; ”Termisk energilagring i borrhål: En studie av borrhålets temperaturinverkan på värmepumpens värmefaktor”
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:729215&dswid=5908
Vad jag minns så åts vinsten upp av energiåtgången till cirkulationspumpen (som var på 150W).
Jag kontaktade dem och frågade varför de inte beaktat användning av en varvtalsstyrd cirkulationspump som visserligen var betydligt dyrare, men med möjligheten att priserna på dessa skulle sjunka kraftigt i framtiden (vilket har skett). De var inte intresserade, forskningen avslutad.
Jag har förberett för frikyla till mina borrhål och har redan installerat en extra cirkulationspump (för framtida konvektor inomhus) som just nu cirkulerar brinevätskan med 9 W driveffekt. När värmepumpen arbetar vintertid drar den ordinarie varvtalsstyrda brinnepumpen 30–50 W.
Min avsikt är att kyla huset och förhoppningsvis höja verkningsgraden på värmepumpen så det betalar driftskostnaden för kylning d.v.s. elenergin till varvtalsstyrd cirkulationspump och konvektorfläkt.
Troligen så kommer jag inte att kunna mäta upp resultatet (kräver noggranna och kostsamma mätningar) men om jag utgår ifrån forskningsarbetets resultat och sänkt energibehov för driften, så är det nog inte orimligt.
Titta i rapporten de studerade även på att blanda in solceller.
Möjligen borde detta diskuteras i en separat tråd.
Det är brist på många men arbetsgivarna får lösa det, det gäller både lärare och sjuksköterskor tex, återigen så är detta ju inget vi kan ta hänsyn till, företagen får lösa sitt företagande helt enkelt. Det finns säkert många sätt och incitament man skulle kunna använda, de får göra som andra arbetsgivare och ta lite ansvar.M Martin Lundmark skrev:
Hej djacD djac skrev:
Jag är intresserad av att hela samhället skall fungera.
När du, som en lösning gällande den allvarliga samhällsproblematiken med mångårig ingenjörsbrist inom elenergi och elnätsbolagen skriver; ”Annars får väl planen vara att de lämnar tillbaks sin koncession så får samhället plocka upp smulorna och lösa det?” då förstår jag inte vad ditt intresse är.
Vill du rasera samhället?
Här har du en (av många) upplysningar om den allvarliga bristen på ingenjörskompetens inom hela samhället; ”Så många ingenjörer rekryterar arbetsgivarna 2022”
https://ingenjoren.se/2021/11/23/sa-manga-ingenjorer-rekryterar-arbetsgivarna-2022/
Jag trodde faktiskt, att du var mer insatt i hur samhället fungerar, än vad som avspeglas i det du skriver (föreslår).
Det är nu drygt 50 år sedan jag första gången anställdes inom industrin som elektriker (semestervikarie) och är som pensionär fortfarande intresserad av att samhället skall fungera. Det har inte förändrats under åren.
Vi är alla en pusselbit i samhällsbygget. Utan vårt deltagande fungerar inte alla de funktioner som behövs i samhället. När du skriver ”återigen så är detta ju inget vi kan ta hänsyn till, företagen får lösa sitt företagande helt enkelt” då placerar du dig utanför samhällsbygget.
Om ditt mål (medvetet eller omedvetet) är att rasera samhället då avstår jag från en fortsatt dialog. Jag vill absolut inte medverka till detta.
Hoppas att TS och övriga som följer här, respekterar min ståndpunkt
Tack.
Du ser en konsekvens som jag inte alls ser, om ett nät drivs av företag A eller B, eller i offentlig regi, ser jag inte som viktigt alls, lokalnät har tidigare bytt ägare utan samhällskroppen kollapsade.M Martin Lundmark skrev:
Att man driver ett företag som behöver anställda från ett bristyrke brukar aldrig vara något som kunderna tar hänsyn till, det kan vara lönedrivande och även medföra ansträngningar, man får kanske rekrytera utomlands, kanske från närliggande kunskapsområden och vidarebilda personerna, se över sin organisation för att bättre utnyttja de med den kompetens det är brist på, sponsra och locka elever till skräddarsydda högskoleutbildningar, osv.
Vill man som företag inte göra några ansträngningar alls, så får man förmodligen sluta företaga. Så hade skolan som inte orkar vara aggressiva i lärarekryteringar fått göra, precis som veterinärkliniken som inte får tag i veterinärer.
Det finns ganska många viktiga yrken där det är arbetskraftsbrist i Sverige, så jag har svårt att se att det skulle vara extra synd om de privata monopolen, tvärtom har de trygga intäkter, till skillnad från de flesta andra.
Om jag skulle lägga in ett enkelt exempel på ett nätavsnitt 130/50/10/0.4 kV fullt modernt kablifierat nät med i stort nya nätstationer och dimensionerat utfört efter stormarna Gudrun och Per med alla relevanta parametrar och mätningar i nutid. Skulle tex du djac kunna bistå med lösningar för problem via trådens tema som uppträder där och på samma sätt din vana trogen ange vad som skulle gjorts annorlunda för drygt 10 år sen?
Det vore intressant helt ärligt och utan ironi att se vad alla skribenter i ämnet kommer fram till när verkligheten närmar sig och man får svara upp lite och lämna sin bekväma Hochsitz. Börja som tidigare nämnts med grova skattningar av kostnader det ligger nog närmare till för många jämfört med det kalla, obevekliga elkrafttekniska.
Det vore intressant helt ärligt och utan ironi att se vad alla skribenter i ämnet kommer fram till när verkligheten närmar sig och man får svara upp lite och lämna sin bekväma Hochsitz. Börja som tidigare nämnts med grova skattningar av kostnader det ligger nog närmare till för många jämfört med det kalla, obevekliga elkrafttekniska.
Självklart kan jag inte det, dels för att jag inte har sakkunskapen och dels för att det inte är relevant för en tjänstebeställare/kund, detta är frågor för utföraren. Antar att du inte reflekterat över motsvarande frågor när du tittar på TV, använder iCloud (eller annan molntjänst), tankar, osv, du förväntar dig att det funkar, vilket krypto som termineras var och hur, du kör nog gladeligen en runda med bilen och tankar två gånger samma dag, du förväntar dig att även denna tjänst finns tillgänglig.GK100 skrev:
Det är bara att tugga i sig att nätägarna är tjänsteleverantörer men pga sin monopolställning så är det lite slött och slappt och de kommer undan med mycket, som de sen bara vidarefakturerar. Denna konkurrensfria situation tycker jag inte gynnar kunderna och därför är idén med detta upplägg i grunden helt felaktig.
Hej djacD djac skrev:
Jag gör ett försök till.
De senaste drygt 20 åren, så har vi haft svårt att rekrytera studenter som vill lära sig elkraftteknik.
Vi saknar idag även lärare. Lärare, med yrkeserfarenhet som kan utbilda elkraftingenjörer (inte utbilda forskare), vi behöver laborationslokaler, vi behöver laborations utrustning inklusive laborationskompendier, vi behöver läroböcker för elkraftingenjörer etc. Detta kommer att kosta stora summor.
Utan studenter som vill läsa elkraftteknik vill ingen ens tänka på att satsa på det jag skrev om i förra stycket.
Vi har under dessa år vänt på alla stenar, vi har försökt rekrytera utomlands, omskola de i närliggande yrken, vidareutbildat personal, rekryterat bland elektriker etc.
Bristen (och försöken att lappa och laga) gör att den allmänna elkraftkompetensen i landet sjunker drastiskt
Fram till i början på 1990 talet utbildade vi ca 500–800 elkraftingenjörer på gymnasiets fyraåriga utbildning, när den lades ned blev utbildningsvolymen, efter ett antal år, inledningsvis ca 120 studenter fördelade på 12 platser. Universiteten (som bara får betalt för antal studenter och examination) gick alla med stor förlust på utbildningarna och lade då ned samtliga utbildningar utom en. Sedan, efter ett antal år, tillkom en distansutbildning i elkraftteknik,
Dessa två utbildar idag uppskattningsvis 40–50 elkraftingenjörer per år samtidigt som behovet är (och har varit i ett tiotal år) nog femdubbelt eller mer.
Nu, när efterfrågan på elkraftingenjörer och elkraftkunskaper i samhället, ökar brant då har vi fortfarande en brist på lärare, läromedel laborationslokaler, etc. Startsträckan är lång och flera omstarter har gjorts.
Dessutom saknar vi sökande till elkraftutbildning.
Att som du föreslår, då lägga ned där bristen på elkraftingenjörer finns, d.v.s. lägga ned industrier, företag, SJ, svenska kraftnät, konsultbolag, kraftbolag, elnätsbolag etc. tror jag inte för ett ögonblick löser den brist vi har på elkraftingenjörer och elkraftkunskap i samhället idag.
Jag ser ingen Quick-fix, så läget i morgon riskerar att vara ännu värre.
Redigerat:
Det låter bekymmersamt, vi kan ju dock inte lägga ner, eller hur?M Martin Lundmark skrev:
När jag säger lägga ner, så menar jag ett enskilt företag lämnar över driften till någon annan, det kanske blir så ont om arbetskraft att vi måste samla alla näten i en enda organisation för att så effektivt som möjligt utnyttja de få ingenjörer med rätt kompetens vi nu har. Har elkraftbolagen försökt sponsra akademien med pengar för att kunna upprätthålla utbildning, det känns ju annars som ett första steg?
Hej djacD djac skrev:
Det finns ett omfattande regelsystem gällande stöd och sponsring, det som går har nog prövats. Men det gäller nu att arbeta långsiktigt, att få sökande till utbildningarna under många år framåt.
Det arbetas mycket övertid och på obekväm arbetstid för att ”så effektivt som möjligt utnyttja de få ingenjörer med rätt kompetens vi nu har” men det sliter på personalen.
Att då t.ex. klaga och gnälla på de som arbetat att de är långsamma och att man borde få snabbare hjälp på grund av det höga elpriset eller elnätskostnaderna. Det ger ingen ökad arbetsglädje eller ger fler sökande till utbildningarna och till elkraftområdet.
Jag upprepar denna tråd handlar om något annat.
Vill något som tror att elkraftingenjörer behövs, och vill ta upp bristen på elkraftingenjörer i en separat tråd här så är han välkommen.