88 678 läst · 787 svar
89k läst
787 svar
Rikare trädgård
Fascinerande forskning, när orden försvinner så upphör även känslorna. Kanske kan vara en delförklaring till den moderna människans okunskap om naturen.
Artutotningen syns även i litteraturen | Natursidan
Artutotningen syns även i litteraturen | Natursidan
Dels har vi objektifiering när man rör sig från en specifik individ till bara människa, (och motsvarande för djur och växter), och dels det mkt enkla förhållandet att vi gått från att dagligdags röra oss i naturen när vi levde huvudsakligen på landet, till att vara urbaniserade/distanserade från naturen och dess villkor. Idag tycks ju folk i gemen knappt veta någonting om naturens villkor, att det är en näringskedja (Survival of the fittest!), där människan i toppen har den absolut mest känsliga positionen eftersom vi är beroende av att alla delar under oss fungerar.
Jag är inte lant- eller skogsbrukare, men medlem i LRF sedan vi flyttade till en liten hästgård. Att dels flytta ut på landet (bokstavligen mitt i naturen) och dels att sköta gården med marker har gett insikter som jag annars inte fått eller reflekterat över. Likaså att ha eget VA (brunn och avlopp) ger en väldigt direkt förståelse av kretsloppet. "Skit (gifter) ut ger skit in" (förr eller senare). Att läsa jord- resp skogsbruksbilagan i Land ger också massor av insikter i naturens villkor och funktionssätt. Alla dessa kunskaper och insikter hade jag missat om vi bott kvar i staden.
Så, det man inte vet har man inte ont av, dvs berörs inte nämnvärt av då inga specifika platser, individer, djur eller växter som betyder något (=känslor) för en existerar i medvetandet. I så motto håller jag med professor Christian Wirth huvudförfattare/forskare i studien att om någon förändring ska ske så måste folk bli medvetna om dessa förhållanden.
I analogi med ovanstående kan man exempelvis nämna whiskydöden som var nära förestående i slutet av förra århundradet (1990-talet). Den mesta whiskyn var blended, så whiskyn hade gått från specifika märken, sorter, typer, ursprung mm till att börja påminna om blåvit whisky, (för dem som kommer ihåg Coops satsning på billighetsprodukter sålda i blåvita förpackningar). Följaktligen dalade intresset (och försäljningen) för whisky när det var en ointressant objektifierad produkt, liksom att det inte spelade så stor roll vilken whisky man köpte då de smakade nästan likadant.
Vad gjorde man (whiskyindustrin)?
Jo, man satsade på individualitet och återgång till stor variation, och plötsligt blev whiskyn intressant och meningsfull igen. Det fanns olika typer som passade olika smaklökar, och tillverkning med mera blev också särskiljande.
Almstriden i Stockholm är ett annat exempel, där en specifik plats/miljö faktiskt berörde många människor. Hur många mindre specifika platser i landet har inte blivit skändade sedan dess?
Ursäkta för ett långt inlägg som inte direkt ger några större upplevelser i form av en rikare trädgård... , men föregående inlägg #331 berörde mig...
Jag är inte lant- eller skogsbrukare, men medlem i LRF sedan vi flyttade till en liten hästgård. Att dels flytta ut på landet (bokstavligen mitt i naturen) och dels att sköta gården med marker har gett insikter som jag annars inte fått eller reflekterat över. Likaså att ha eget VA (brunn och avlopp) ger en väldigt direkt förståelse av kretsloppet. "Skit (gifter) ut ger skit in" (förr eller senare). Att läsa jord- resp skogsbruksbilagan i Land ger också massor av insikter i naturens villkor och funktionssätt. Alla dessa kunskaper och insikter hade jag missat om vi bott kvar i staden.
Så, det man inte vet har man inte ont av, dvs berörs inte nämnvärt av då inga specifika platser, individer, djur eller växter som betyder något (=känslor) för en existerar i medvetandet. I så motto håller jag med professor Christian Wirth huvudförfattare/forskare i studien att om någon förändring ska ske så måste folk bli medvetna om dessa förhållanden.
I analogi med ovanstående kan man exempelvis nämna whiskydöden som var nära förestående i slutet av förra århundradet (1990-talet). Den mesta whiskyn var blended, så whiskyn hade gått från specifika märken, sorter, typer, ursprung mm till att börja påminna om blåvit whisky, (för dem som kommer ihåg Coops satsning på billighetsprodukter sålda i blåvita förpackningar). Följaktligen dalade intresset (och försäljningen) för whisky när det var en ointressant objektifierad produkt, liksom att det inte spelade så stor roll vilken whisky man köpte då de smakade nästan likadant.
Vad gjorde man (whiskyindustrin)?
Jo, man satsade på individualitet och återgång till stor variation, och plötsligt blev whiskyn intressant och meningsfull igen. Det fanns olika typer som passade olika smaklökar, och tillverkning med mera blev också särskiljande.
Almstriden i Stockholm är ett annat exempel, där en specifik plats/miljö faktiskt berörde många människor. Hur många mindre specifika platser i landet har inte blivit skändade sedan dess?
Ursäkta för ett långt inlägg som inte direkt ger några större upplevelser i form av en rikare trädgård... , men föregående inlägg #331 berörde mig...
Jonas Persson
Intresserad
· Stockholm
· 2 715 inlägg
Jonas Persson
Intresserad
- Stockholm
- 2 715 inlägg
Saker är helt klart på väg åt fel håll...
För några år sedan var jag på en stor internatinell konferens om bevarande där man berättade att barn i Brasilien tror att kor är lila, precis som Milka kon.
Här i Sverige besöker forskarkollegor till min gumma grundskolor för att prata om naturen och där dyker den klassiska "gran korta barr, tall långa barr", till en ny bottennivå - de vet inte skillnaden mellan löv och barrträd.
Natur finns på vykort eller i stadsparken. Skogen är farlig och smutsig.
För några år sedan var jag på en stor internatinell konferens om bevarande där man berättade att barn i Brasilien tror att kor är lila, precis som Milka kon.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Här i Sverige besöker forskarkollegor till min gumma grundskolor för att prata om naturen och där dyker den klassiska "gran korta barr, tall långa barr", till en ny bottennivå - de vet inte skillnaden mellan löv och barrträd.
Natur finns på vykort eller i stadsparken. Skogen är farlig och smutsig.
På tal om getingar och bålgetingar. Det är säkert sant att bålgetingar äter getingar, för de sätter definitivt i sig mängder av fjärilar, bin och blomflugor... På vårt lantställe ha nu fjärde fågelholken tagits över av bålgeringar, och det märks på fruktträden att pollineringen lider.
Dessutom förstör de mycket frukt genom att gnaga på den.A arkTecko skrev:
Roligt, är just nu i Bukarest och tycker staden stinker. Vågar knappt sätta mig på en parkbänk, låt bli trappstege eller trottoarkanten. Besökte en park som luktade lika illa och full med duvspillning. Hittade dock en annan park som nästan luktar skog.Jonas Persson skrev:
Längtar tillbaka till skogen i Sverige.
" En trädgård som förser fåglar med mat, skydd och vatten går skillnad långt utanför tomtgränsen. Det visar forskare i USA i en ny studie."
"Sämst var den biologiska mångfalden i trädgårdar som dominerades av gräsmatta och som använde mycket konstgödsel."
Naturvänliga trädgårdar gör skillnad för fåglar | Natursidan
"Sämst var den biologiska mångfalden i trädgårdar som dominerades av gräsmatta och som använde mycket konstgödsel."
Naturvänliga trädgårdar gör skillnad för fåglar | Natursidan
Ljuset är på väg tillbaka och alla längtar vi till våren när de första färgglada lökarna tittar upp i en annars så grå och trist värld där de flesta växterna ännu inte vaknat till liv.
Vad mer kan locka till köp än tidiga vårblommande lökar som trängs utanför varje köpcenter och nästan vädjar till kunderna att få komma med hem för att lysa upp en trappa eller en altan och bidra med lite mat till någon yrvaken humla.
Tyvärr är dessa vårens glada budbärare dränkta i allehanda bekämpningsmedel, något vi ogärna vill tänka på när vi ser dessa glädjespridare. Biologiprofessorn Dave Goulson, han som är galen i humlor
Galen i humlor – Volante förlag (volanteshop.com) beskriver detta i sin senaste bok Den vilda trädgården : Det rika livet i en lagom tuktad täppa - Dave Goulson - ebok (9789179650278) | Adlibris Bokhandel hur denna giftcocktail som inte sällan saluförs som bivänliga växter är fulla med fungicider och insekticider.
Även om man vill väl kan det bli fel ibland men det behöver inte betyda att vi inte kan ha en kruka med blommande krokus som blickfång när vi öppnar dörren, här kan du läsa hur man kan gå tillväga för att undvika skadliga bekämpningsmedel.
Tester visar stora mängder bekämpningsmedel i vanliga blomlökar | Natursidan
Vad mer kan locka till köp än tidiga vårblommande lökar som trängs utanför varje köpcenter och nästan vädjar till kunderna att få komma med hem för att lysa upp en trappa eller en altan och bidra med lite mat till någon yrvaken humla.
Tyvärr är dessa vårens glada budbärare dränkta i allehanda bekämpningsmedel, något vi ogärna vill tänka på när vi ser dessa glädjespridare. Biologiprofessorn Dave Goulson, han som är galen i humlor
Galen i humlor – Volante förlag (volanteshop.com) beskriver detta i sin senaste bok Den vilda trädgården : Det rika livet i en lagom tuktad täppa - Dave Goulson - ebok (9789179650278) | Adlibris Bokhandel hur denna giftcocktail som inte sällan saluförs som bivänliga växter är fulla med fungicider och insekticider.
Även om man vill väl kan det bli fel ibland men det behöver inte betyda att vi inte kan ha en kruka med blommande krokus som blickfång när vi öppnar dörren, här kan du läsa hur man kan gå tillväga för att undvika skadliga bekämpningsmedel.
Tester visar stora mängder bekämpningsmedel i vanliga blomlökar | Natursidan
Redigerat:
Tack för bra info! Köper knappt något som ”bara” är fint i trädgården utan vill helst att det tex också går att äta, men köpte gullvivor i krukor förra året. Undra hur länge gifterna är kvar? Är de skadliga även i år?A Abies koreana skrev:Ljuset är på väg tillbaka och alla längtar vi till våren när de första färgglada lökarna tittar upp i en annars så grå och trist värld där de flesta växterna ännu inte vaknat till liv.
Vad mer kan locka till köp än tidiga vårblommande lökar som trängs utanför varje köpcenter och nästan vädjar till kunderna att få komma med hem för att lysa upp en trappa eller en altan och bidra med lite mat till någon yrvaken humla.
Tyvärr är dessa vårens glada budbärare dränkta i allehanda bekämpningsmedel, något vi ogärna vill tänka på när vi ser dessa vårens budbärare. Biologiprofessorn Dave Goulson, han som är galen i humlor
Galen i humlor – Volante förlag (volanteshop.com) beskriver detta i sin senaste bok Den vilda trädgården : Det rika livet i en lagom tuktad täppa - Dave Goulson - ebok (9789179650278) | Adlibris Bokhandel hur denna giftcocktail som inte sällan saluförs som bivänliga växter är fulla med fungicider och insekticider.
Även om man vill väl kan det bli fel ibland men det behöver inte betyda att vi inte kan ha en kruka med blommande krokus som blickfång när vi öppnar dörren, här kan du läsa hur man kan gå tillväga för att undvika skadliga bekämpningsmedel.
Tester visar stora mängder bekämpningsmedel i vanliga blomlökar | Natursidan
Nej, gullvivor är perenner, så de som finns i år är barn från förra årets gullvivorL Lilllen skrev:
Gullvivor har inga lökar men frö, och nej giftet borde inte finnas kvar i frön och skulle det göra det, handlar det om så små mängder att det inte märks i nästa års planta.L Lilllen skrev: