Jag tror att alla kan känna de frustrationerna, inklusive jag själv och det är därför detta är svårt att diskutera snabbt, man kommer ofelaktigt att komma från olika håll och ha olika syften.MathiasS skrev:
När jag skriver här så försöker jag vara medborgaren och skattebetalaren och då vill jag ha ett så bra samhälle som möjligt där vi balanserar frihet mot trygghet och långsiktig hållbarhet. Då hamnar man alltid "någonstans i mitten", som i alla andra frågor.
Hade jag varit politiker som vill ha likes så hade jag istället appellerat till folks känslor och spelat upp en massa förjävligtscenarios och bortsett både från den större bilden och rådande kunskapsläge men det hade jag skämts över och det är väl en av anledningarna att jag inte hade passat som professionell politiker.
Jag tror jag resonerar som du, men jag förväntar mig också att samhället visar att brott inte passerar utan åtgärd när man har bevisen på bordet, och det tycker jag man tar för lätt på. För alla andras psykiska hälsa tror jag det är viktigt att klämma åt banditerna, därmed inte sagt att det är det enda man gör.D djac skrev:
Jag hoppas inte det, det där gammeltestamentliga öga för öga och att offret ska hedras genom hårt straff håller inte i längden. Allt kommer ju med ett pris och hårdare straff ger ju också fler brott och därmed fler brottsoffer, då får man ju tänka på att någon annan blir ett offer av den eventuella njutning man får av att utdela det straff man vill se.
Men, jag håller med, det är ett klurigt område, absolut.
jag sitter inte på facit kring vad som är bäst att göra men det handlar inte om att hedra offret med ett hårt straff, det handlar att om att visa resten av sammhället att det får någon konsekvens öht när man begår brott. Det duger inte att räkna in nästa förseelse i någon straffrabatt och dra ett streck över det. Det är en förolämpning mot både omgivning och brottsoffer. Att det blir bäst så i längden köper jag inte när banditerna sätter i system att fortsätta med bedrägerier osv eftersom man vet att man inte åker dit pga saker man redan gjort.D djac skrev:
Nej, det är en svårsmält praxis, utifrån ser det inte bra ut, å andra sidan inte heller rimligt med livstid för många småsaker. Men för min del handlar det ändå om att hålla sig kall och ögonen på bollen, dvs vad är det vi vill uppnå och för mig är det mindre brottslighet, ingen ska behöva bli ett brottsoffer bara som principsak.
Jag tycker att det have varit önskvärt att basera brottsbekämpning mer på kunskap och fakta istället för som nu att det handlar om känslobaserat och hämndlystet (som i mellanöstern).
Men är inte en av polisens uppgifter att förhindra/förebygga brott?
Ett av de bästa sätten är väl att vara väl synliga på "alla" platser.
Börja med ensam patrullering både till fots & i bil, vid ev utryckning skickar man istället minimum 2 bilar. Man täcker då dubbelt så stor yta med lika många poliser.
Rationalisera sedan administrationen så att tex poliser som varit ute på typ inbrott kan göra allt jobb i bilen & överlämna till civil utredare digitalt.
Anställ mer civil personal för allt som inte är rent polisiär verksamhet.
Då borde det frigöras mer uniformerad personal som kan vara väl synlig på stan.
Om polisen tidigt lär känna barn/ungdomar som ev. kan hamna på fel bana så borde det gå att fånga upp många av dem innan det går åt helvete.
Ja det låter bra och inget jag sagt motsäger det.L lat skrev:
Vill man veta vilka ungar som är i fara att hamna fel så är det väldigt enkelt. Skolorna vet det från väldigt låg ålder. Dessa killar syns direkt. Varför man inte använder denna kunskap i större utsträckning övergår mitt förstånd - är det möjligen förbjudet att samköra register/info mellan skola polis och soc?
Och sedan?
Men visar inte all forskning att hårda straff inte är avskräckande? Att det inte får någon konsekvens överhuvudtaget är dock att gå för långt åt fel håll.
Avskräckning mot brott är ju det effektivaste sättet att minska brottslighet.
Och vad är det du tänker på denna gången?D Daniel 109 skrev:
USA är ju ett bra exempel på det… de har avrättning på straffskalan… inte försvinner grova brott för det…P pmd skrev:
Fokus på barn tror jag är det enda som kommer ha effekt, någon droppade en bra fråga för ett tag sedan, -vad gör vi för att dagens treåringar inte ska lockas in i kriminalitet om 10 år?
Min fru har arbetat som lärare i utsatt område i Malmö, lågstadie, och barnen "vet" redan då att de aldrig kommer kunna ha det som de andra barnen, de ser såklart skillnaderna och genom medias konstanta pumpande är de redan medvetna om att de är ett problem för samhället, detta gör dem oerhört sårbara för att värvas.
Inga ansträngningar görs för att ändra på detta, och mycket annat, och på så sätt säkrar vi en god återväxt av unga kriminella. Detta påpekas konstant både av sakkunniga och av polisen men det är tuffare att föreslå större vapen och mer splitterammunition.
Men det är inte allt som sägs varken från polisen eller sakkunniga, eller hur? Det pratas också väldigt mycket om samverkan mellan myndigheter (skola, social, polis) för att fånga upp dessa familjer (inte bara barn) mycket tidigare. Dock verkar det fortfarande finnas hinder för att gå all-in.D djac skrev:
Nej såklart, det är ju en komplex fråga och det finns många grupper som förmodligen behöver diskuteras separat.
Även "polisen" är en spretig grupp men jag avsåg de mer kunniga som jobbar systematiskt, att någon på fältet rent taktiskt önskar sig något annat är självklart. Centralt är att om vi inte stryper inflödet av kriminella så kommer vi aldrig ifatt, då krävs det ständigt poliser överallt och det har inte ens Kina.
Jag tror att ett grundläggande problem är att politiker är oerhört okunniga och därför inte ska ha detaljåsikter, deras resonemang om straffens värde är nog relevant för de själva, dvs om man är etablerad, lever ett priviligierat liv och anser sig väldigt "berättigad" så är straff som hotar allt detta skrämmande, generellt pratar man om " loss aversion", en förlust väcker dubbelt så mycket känslor som en vinst.
För ett barn med en ofärdig hjärna men hungrig mage och som dagligen känner sig förminskad finns det mindre att förlora och därför ter sig straffen inte lika skrämmande.
Det som jag däremot anser oerhört skrämmande är att våra riksdagspolitiker regelbundet fuskar med bidrag, bosättningsbidrag osv och räknar med att komma undan med det även när det uppdagas. De kallar det -olyckligt, och går vidare, men sen propagerar samma person för att den ensamstående mamman som desperat fuskat med VAB för att ha råd med mat till sina barn ska straffas hårt. Kan inte hitta ett mer målande exempel på det engelska ordet "entitlement".
