Räkna ut husets energiklass själv (Energideklaration)
Vårt hus är miljöcertificierat (silver) men detta säger tydligen inte så mycket om hur energisnål byggnaden är enligt Boverkets energideklarationer. Så jag blev nyfiken vilken energiklass huset skulle hamna i )om vi skulle beställa en energideklaration).
Jag vill kort sammanfatta vad jag kommit fram till (ifall någon mer är intresserad i hur man gör) och undrar om jag missat eller missuppfattat något...
För att börja med är det ett komplext ämne men grundprincipen för klassificeringen är tydligen att man jämför husets energiförbrukning (uppvärmning, ventilation och varmvatten) med ett riktvärde från Boverket. Om husets förbrukning ligger mer än 50% under riktvärdet, blir det klass A, 50%-75% = klass B, 75%-100% = klass C, 100–135% = klass D, 135–180% = klass E, 180–235% = klass F och klass G när det är mer än 235%. Riktvärdena skiljer sig åt beroende på bl.a. hur stor huset är.
Detta är den enkla delen. Det svåra är hur man räknar ut husets energiförbrukning enligt boverkets regler. Inte minst eftersom dessa har just ändrats (ett webbinar om detta finns tillgänglig här). Närmare bestämt är det husets "primärenergital" (i kWh/m3) som man ska räkna ut och det gör man genom att man tar husets energiförbrukning för uppvärmning och ventilation och multiplicerar respektive dividerar den med olika faktorer.
Dessa faktorer är:
- energiform (fjärrvärme, el, fossil bränsle, ...)
- geografiska justeringsfaktor enligt husets läge (klimatzon)
- husets boyta
De första två faktorerna kollar man upp här på sidorna 139 och 140. (I samma dokument på sidan 138 hittar man även ovannämnda riktvärden.)
Utifrån detta räknar jag så här:
Vår fjärrvärmeförbrukning under det senaste året: 9875 kWh / 0,9 (den geografiska justeringsfaktorn som gäller oss) x 0,7 (justeringsfaktor för fjärrvärme) = 7681 kWh.
Till detta kommer elförbrukning för ventilationsaggregatet, fjärrvärmecentral, mm 725 kWh / 0,9 (geo-faktor) x 1,8 (justeringsfaktor för el) = 1450 kWh
Totalt alltså 7681 kWh + 1450 kWh = 9131 kWh och med 126 kvadratmeter blir det 9131 kWh / 126 m2 = 73 kWh/m2. Om jag förstått rätt så är detta alltså husets primärenergital.
Riktvärdet för ett småhus med 90-130 m2 boyta är 95 kWh/m2. 73 / 95 = 77% vilket skulle innebära att vi har energiklass C men ligger nära gränsen till klass B.
Stämmer det så?
Jag har bortsett från att det tydligen även finns krav på en viss "värmegenomgångskoefficient" eftersom jag har ingen aning vad det är och det verkar inte vara avgörande men jag kan ha fel.
Jag vill kort sammanfatta vad jag kommit fram till (ifall någon mer är intresserad i hur man gör) och undrar om jag missat eller missuppfattat något...
För att börja med är det ett komplext ämne men grundprincipen för klassificeringen är tydligen att man jämför husets energiförbrukning (uppvärmning, ventilation och varmvatten) med ett riktvärde från Boverket. Om husets förbrukning ligger mer än 50% under riktvärdet, blir det klass A, 50%-75% = klass B, 75%-100% = klass C, 100–135% = klass D, 135–180% = klass E, 180–235% = klass F och klass G när det är mer än 235%. Riktvärdena skiljer sig åt beroende på bl.a. hur stor huset är.
Detta är den enkla delen. Det svåra är hur man räknar ut husets energiförbrukning enligt boverkets regler. Inte minst eftersom dessa har just ändrats (ett webbinar om detta finns tillgänglig här). Närmare bestämt är det husets "primärenergital" (i kWh/m3) som man ska räkna ut och det gör man genom att man tar husets energiförbrukning för uppvärmning och ventilation och multiplicerar respektive dividerar den med olika faktorer.
Dessa faktorer är:
- energiform (fjärrvärme, el, fossil bränsle, ...)
- geografiska justeringsfaktor enligt husets läge (klimatzon)
- husets boyta
De första två faktorerna kollar man upp här på sidorna 139 och 140. (I samma dokument på sidan 138 hittar man även ovannämnda riktvärden.)
Utifrån detta räknar jag så här:
Vår fjärrvärmeförbrukning under det senaste året: 9875 kWh / 0,9 (den geografiska justeringsfaktorn som gäller oss) x 0,7 (justeringsfaktor för fjärrvärme) = 7681 kWh.
Till detta kommer elförbrukning för ventilationsaggregatet, fjärrvärmecentral, mm 725 kWh / 0,9 (geo-faktor) x 1,8 (justeringsfaktor för el) = 1450 kWh
Totalt alltså 7681 kWh + 1450 kWh = 9131 kWh och med 126 kvadratmeter blir det 9131 kWh / 126 m2 = 73 kWh/m2. Om jag förstått rätt så är detta alltså husets primärenergital.
Riktvärdet för ett småhus med 90-130 m2 boyta är 95 kWh/m2. 73 / 95 = 77% vilket skulle innebära att vi har energiklass C men ligger nära gränsen till klass B.
Stämmer det så?
Jag har bortsett från att det tydligen även finns krav på en viss "värmegenomgångskoefficient" eftersom jag har ingen aning vad det är och det verkar inte vara avgörande men jag kan ha fel.
Inget svar alls på din fråga, men i mina ögon är enegideklarationen ren dynga, bara nått för de som gillar papper, och har ingenting med verkligheten att göra.
Bor i ett par/trippelhus, där husen är byggda samtidigt, har samma värmesystem, ventilation mm.
Ändå har alla huskroppar olika energiprestanda. Det beror på vem/vilka som som bodde i husen när enegideklarationen gjordes. Den visar bara att barnfamiljer gör av med mer energi än ensamstående pensionärer, och ingenting om hur husen är.
Bor i ett par/trippelhus, där husen är byggda samtidigt, har samma värmesystem, ventilation mm.
Ändå har alla huskroppar olika energiprestanda. Det beror på vem/vilka som som bodde i husen när enegideklarationen gjordes. Den visar bara att barnfamiljer gör av med mer energi än ensamstående pensionärer, och ingenting om hur husen är.
Ja, mitt intryck är också att det spelar roll vem/hur många som bor i huset. Men energiklasserna är ju ändå ganska bredda så att antal personer bara spelar roll när man ligger på gränsen. Vet inte heller om det nya systemet nu tar hänsyn till detta.
Varmvattenförbrukningen ökar ju med en barnfamilj. Men å andra sidan har kanske en pensionär 22 - 23 °C inne medans en barnfamilj nöjer sig med 20 °C. Intressant kalkyl tycker jag men saknar normalårskorrigeringen där man anpassar förbrukningen under t.ex. senaste 12-månadersperioden till ett normalt kallt år enligt historisk temperaturdata. Har sett att man nu med några milda vintrar räknar upp förbrukningen med t.ex. 10 - 17 %.
Ursäkta men vad f-n är det för idioter som kommit fram till att el inte är förnybar energi?
Är de helt från vettet?
Sist jag kollade så kom min el från mina egna solceller och vindkraft. Är inte det förnybart nu längre? Men elda sopor och plast för att få fjärrvärme är tydligen förnybart.
Ska man skratta eller gråta?
Inte svar på frågan men detta är ju ren idioti...
Är de helt från vettet?
Sist jag kollade så kom min el från mina egna solceller och vindkraft. Är inte det förnybart nu längre? Men elda sopor och plast för att få fjärrvärme är tydligen förnybart.
Ska man skratta eller gråta?
Inte svar på frågan men detta är ju ren idioti...
Du menar det här, eller?
Energideklaration handlar ju om hur mycket energi ett hus förbrukar för uppvärmning (enkelt uttryckt), dvs. hur mycket energi du måste köpa in. Om du har solpaneler så producerar huset el och den solelen som du förbrukar själv direkt (eller lagrar och förbrukar senare) räknas inte in i deklarationen (elnätet vet ju inte ens att den egenförbrukade elen finns). Så i den utsträckning som du värmer upp ditt hus med solel så sänkar du husets primärenergital rejält (viktingsfaktor 0 så att säga).
Men detta missar kanske din huvudpoäng om förnybar el. Låt oss alltså säga att du inte har solceller utan köper in förnybar el från ett elhandelsbolag. Om du nu använder denna el för att värma upp ditt hus, så får den samma viktingsfaktor som fossilbränsle (1,8) och det är det som du reagerar mot, eller?
Som jag förstått det så har det att göra med två saker:
1. Energideklaration handlar i första hand om husets energibehov, inte om vilken energikälla energin kommer ifrån.
2. Att värma upp ett hus med el (från elnätet) är mycket oeffektiv pga olika omvandlingsförluster. Direktverkande el är, med andra ord, slöseri med energi, även om det handlar om hållbar energi. Fjärrvärme har inte dessa omvandlingsförluster och är därför ett mycket mer effektivt sätt att värma upp ett hus.
Energideklaration handlar ju om hur mycket energi ett hus förbrukar för uppvärmning (enkelt uttryckt), dvs. hur mycket energi du måste köpa in. Om du har solpaneler så producerar huset el och den solelen som du förbrukar själv direkt (eller lagrar och förbrukar senare) räknas inte in i deklarationen (elnätet vet ju inte ens att den egenförbrukade elen finns). Så i den utsträckning som du värmer upp ditt hus med solel så sänkar du husets primärenergital rejält (viktingsfaktor 0 så att säga).
Men detta missar kanske din huvudpoäng om förnybar el. Låt oss alltså säga att du inte har solceller utan köper in förnybar el från ett elhandelsbolag. Om du nu använder denna el för att värma upp ditt hus, så får den samma viktingsfaktor som fossilbränsle (1,8) och det är det som du reagerar mot, eller?
Som jag förstått det så har det att göra med två saker:
1. Energideklaration handlar i första hand om husets energibehov, inte om vilken energikälla energin kommer ifrån.
2. Att värma upp ett hus med el (från elnätet) är mycket oeffektiv pga olika omvandlingsförluster. Direktverkande el är, med andra ord, slöseri med energi, även om det handlar om hållbar energi. Fjärrvärme har inte dessa omvandlingsförluster och är därför ett mycket mer effektivt sätt att värma upp ett hus.
Redigerat:
Energiexpert här, d v s en som gör energideklarationer.T tophee skrev:
Som andra skrivit saknas korrigeringen för normalår. Dessutom ska varmvattenbehovet, internlasterna och inomhustemperaturen normaliseras.
Normalårskorrigering.
Vi fyller i formulären i Boverkets webtjänst så det är inget vi räknar på själva, men jag tror det är en korrektionsfaktor för varje kommun som uppdateras varje månad. Vissa kommuner kanske har mer än en zon. Underlaget kan man säkert räkna fram själv via SMHI om man vill.
Varmvattenbehov
Den verkliga varmvattenanvändningen ska dras bort och ersättas med normaliserat varmvattenbehov. I småhus 20 kWh/m². För att räkna ut den verkliga varmvattenanvändningen kan man ta 35 % av kallvattenanvändningen * 55 kWh/m³ eller antal personer i hushållet * 15 m³/person * 55 kWh/m³.
Internlaster
I ett normaliserat hus finns det internlaster (d v s värme från hushållsel) som är 30 kWh/m². Om de verkliga internlasterna avviker mer än 3 kWh/m² får korrigering göras.
Inomhustemperatur
Om inomhustemperaturen avviker mer än en grad från 21 °C under uppvärmningssäsong får energibehovet för uppvärmning korrigeras med 5 %/grad avvikelse.
Politik
Ska vi inte diskutera här, men det är knappast tjänstemännen på Boverket som bestämt ramarna för energideklarationer utan det är politiker på olika nivåer som bett Boverket ta fram föreskrifter som uppfyller det politikerna bestämt. Därefter ska vi energiexperter försöka deklarera hus på begränsad tid med ofta knapphändiga underlag - då blir det lätt olika resultat trots snarlika hus.
Måste man räkna med schablonbelopp? Vi har både kall- och vamvattenmätare så att det borde vara möjligt att ta fram den verkliga verkliga varmvattenanvändningen.P Per L skrev:
I alla fall gissar jag att man får fritt välja mellan de två schablonmetoderna som du nämnde, dvs att ta den som ger bättre energiklass?
Och, förresten, ett barn räknas som en person, eller?
Naturligtvis använder man verkliga mätvärden när sådana finns. Varmvattenmätare är ovanliga. Schablonmetoderna finns som stöd för energiexperten då mätare eller historiska avläsningar saknas. De där 15-20 m³/år är ett erfarenhetsvärde som inte står i föreskriften, men som brukar stämma rätt bra.
Ett barn räknas som en person. Badar barnet badkar varje dag kanske det ska räknas som två? Ett badkar ≈ 100 liter varmvatten (och lite kallvatten så inte barnet blir kokt
). Bara badandet blir ca 35 m³/år.
Ett barn räknas som en person. Badar barnet badkar varje dag kanske det ska räknas som två? Ett badkar ≈ 100 liter varmvatten (och lite kallvatten så inte barnet blir kokt
). Bara badandet blir ca 35 m³/år.Ja bland annat. Jag vägrar att likställa eluppvärmning med t.ex bergvärmepump med el från sol och vind med olja och gas. Något är då allvarligt fel.T tophee skrev:
Att skylla på omvandlingsförluster är ju skrattretande. Hur energieffektivt är det när fjärrvärmen tinar snö på vintern där rören är dragna kan man ju då undra...
Dessutom ifrågasätter jag starkt att fjärrvärme är fossilfri. Man eldat sopor som innehåller plast bland annat och därmed inte fossilfri.
På vissa platser köper man till och med sopor från bland annat Polen för att elda i Sverige. Transporteras med oljeeldade båtar och innehåller plast vilket knappast är fossilfritt.
Tack Per! Spännande att lära sig nytt i det här ämnet. Hade hittills inte sett något om varken normaliserat varmvattenbehov eller internlaster.
Kollade nu hur dessa påverkar min kalkyl.
Varmattennormalieringen:
Om jag använder schablonbeloppen per person i hushåll så får jag nästan exakt samma "verkliga" varmvattenanvändning (2475 kWh) som vår normaliserade varmvattenförbrukning (2480 kWh). Så enligt denna räkning blir det ingen skillnad i slutresultatet. Om jag räknar med 35% av kallvatten blir det betydligt högre primärenergital.
Vet inte hur jag skulle räkna med varmvattenmätren eftersom mätvärden har aldrig tidigare lästs så att jag bara har det totala värdet sedan huset byggdes så det blir nog svårt att beräkna användingen under det senaste året.
Jag var ändå nyfiken hur det ser ut över hela perioden sedan nybyggnad och kollade värden: mätvärden visar dock att något måste vara fel med varmvattenmätaren: visar en fem gånger högre värd än kallvattenmätaren. Jag kollade igen efter ett tag och jämförde hur mycket förbrukningen var enligt båda mätare och även här visade varmvattenmätaren dubbel så hög förbrukning. Jag förstår inte riktigt hur detta går till, men i alla fall är den alltså helt värdelös.
När det gäller Internlaster: förstår jag rätt att detta handlar om faktumet att i princip alla elektriska hushållsapparater producerar värme och denna värme minskar såklart byggnadens uppvärmningsbehov. Om jag vidare förstår rätt så är en "normal" mängd uppvärmning genom hushållsapparater redan "inbakat" i boverkets formel men om man har ett hushåll där man förbrukar särskild mycket hushållsel så kan en justering av primärenergitalet behöva göras, dvs. den kan behöva höjas något för att ta hänsyn till uppvärmningen genom hushållsapparater. Om detta stämmer så förstår jag vidare att ingen justering behöver göras så länge hushållselen ligger mellan 27 och 33 kWh per kvadratmeter. Korrekt?
Kollade nu hur dessa påverkar min kalkyl.
Varmattennormalieringen:
Om jag använder schablonbeloppen per person i hushåll så får jag nästan exakt samma "verkliga" varmvattenanvändning (2475 kWh) som vår normaliserade varmvattenförbrukning (2480 kWh). Så enligt denna räkning blir det ingen skillnad i slutresultatet. Om jag räknar med 35% av kallvatten blir det betydligt högre primärenergital.
Vet inte hur jag skulle räkna med varmvattenmätren eftersom mätvärden har aldrig tidigare lästs så att jag bara har det totala värdet sedan huset byggdes så det blir nog svårt att beräkna användingen under det senaste året.
Jag var ändå nyfiken hur det ser ut över hela perioden sedan nybyggnad och kollade värden: mätvärden visar dock att något måste vara fel med varmvattenmätaren: visar en fem gånger högre värd än kallvattenmätaren. Jag kollade igen efter ett tag och jämförde hur mycket förbrukningen var enligt båda mätare och även här visade varmvattenmätaren dubbel så hög förbrukning. Jag förstår inte riktigt hur detta går till, men i alla fall är den alltså helt värdelös.
När det gäller Internlaster: förstår jag rätt att detta handlar om faktumet att i princip alla elektriska hushållsapparater producerar värme och denna värme minskar såklart byggnadens uppvärmningsbehov. Om jag vidare förstår rätt så är en "normal" mängd uppvärmning genom hushållsapparater redan "inbakat" i boverkets formel men om man har ett hushåll där man förbrukar särskild mycket hushållsel så kan en justering av primärenergitalet behöva göras, dvs. den kan behöva höjas något för att ta hänsyn till uppvärmningen genom hushållsapparater. Om detta stämmer så förstår jag vidare att ingen justering behöver göras så länge hushållselen ligger mellan 27 och 33 kWh per kvadratmeter. Korrekt?