Jag själv är inte så säker på det. Halterna verkar underligt höga även ett plan upp. Nästan på samma nivå som i gillestugan. Som jag förstått i andra forum får en del dra upp luftflödet rätt hårt för FTX och det är väl kanske inte FTX-lösningens främsta syfte att hantera radon (om flödet måste ställas upp onödigt högt). Speciellt inte om det kräver att man behöver byta ut betydligt mer luft än vad rekommendationerna säger.H Herrn123 skrev:
FTX-lösning kan säkert vara bra men jag skulle oavsett börja med att täta för att se vart värdena tar vägen. Om allt verkligen kommer från gillestugan går det kanske att vända luftflödet just där och pressa ut luft via en ventil, medan man stänger det man kan mellan gillestugan och ovanvåning. Möjligt det händer en hel del med värdena då.
Oftast är de bästa lösningarna inte alltid de som plånboken tillåter. Då får man leta alternativ.
I mitt fall fick jag även rekommendationer att köra en fet fläkt som bytte ut all luft i krypgrunden. För att kompensera för all ny luft som kondenserade skulle jag även installera en avfuktare. Den cirkusen hade absolut löst problemet. Därtill löpande driftkostnader för avfuktaren.
Radonsug funkar bra om det är luftigt och dränerande material under plattan. Är det tex fuktig sand eller liknande så blir det svårt att ventilera under ett större område. Då kan undertrycket bli rätt lokalt
Snabbaste sättet att få en del svar är att stänga av radonfläkten och mäta över tid. Det kostar heller inget. Jag själv hade även testat att byta flödesriktning. Det hade varit intressant att se om man kan spä ut luften under plattan så att det som sugs tillbaka in i har lägre koncentration.S Screew skrev:
Inget av ovanstående löser problemet. Men om någon av testerna visar att det inte blir värre, då har man mer information.
I och med att värdena trådskaparen har är så höga efter att en installation utförts, kan man ifrågasätta hela installationen. Eller så hade tidigare ägare 5000 i hela kåken och blev kanonnöjda när de kom ner till 1300
Håller med, antingen betalar man någon som förmodligen inte kan garanterar något bra resultat eller så får man lägga lite tid och labba lite själv. Det är bra att det finns relativt billiga grejer att mäta med istället för att göra en riktigt mätning varje gång man provar något nyttH henlin431 skrev:Snabbaste sättet att få en del svar är att stänga av radonfläkten och mäta över tid. Det kostar heller inget. Jag själv hade även testat att byta flödesriktning. Det hade varit intressant att se om man kan spä ut luften under plattan så att det som sugs tillbaka in i har lägre koncentration.
Inget av ovanstående löser problemet. Men om någon av testerna visar att det inte blir värre, då har man mer information.
I och med att värdena trådskaparen har är så höga efter att en installation utförts, kan man ifrågasätta hela installationen. Eller så hade tidigare ägare 5000 i hela kåken och blev kanonnöjda när de kom ner till 1300
Radon är ju egentligen extremt enkelt att förhålla sig till. Det krävs vanligtvis väldigt lite undertryck som man sen kan styra till rätt ställe. Men som du säger, om installationen petar ner röret ner i plattan och suger bort radon i en diameter av 2 meter, då har man resten kvar. Det krävs inte många glipor i ett dåligt ventilerat utrymme för att nå riktigt höga värden. Rent teoretiskt är det alltså relativt lätt att lösa radonproblem.S Screew skrev:
Men bara om man vet exakt var det kommer ifrån. Hade varit betydligt enklare om gasen gick att se, eller lukta sig till. Värmekamera ska som sagt inte underskattas i just ett sånt här läge. Det finns billiga och enkla. Jag körde på en Flir som man kopplar till Androidtelefon/surfplatta. Löjligt kul att springa runt och skjuta bilder/filmer med. Hittar läckagen direkt. (och mina golvvärmerör som jag lyckats undvika skruva sönder genom åren). Hittade även musbon på vinden ett år.
Efter att faktiskt ha läst igenom hela tråden (puh), så kan jag konstatera att du fått ovanligt många svar, en del bra, en del uppfinningsrika och en del mindre bra.
Jag har hållit på med Radonmätningar etc. i alla fall 20år, så en viss erfarenhet.
Det som behövs är att först skapa en så bra anamnes som möjligt, dvs finns det uppgifter om vad värden var innan nuvarande installation gjordes? Vad mätte man efter installationen? Vem gjorde den etc.
Nu verkar det ju lite som dessa uppgifter dessvärre saknas, och då får man skapa en nuvärdes-analys.
I det läget finns två spår att gå: Det ena är att överlåta jobbet på en kunnig Radonsaneringsfirma (kan vara svårt att hitta, och tyvärr finns det en del mindre seriösa aktörer).
Det andra spåret är att göra utredningen själv. Då behöver man några saker: 1: Kunskap, man behöver sätta sig in i hur gaser betér sig iaf basalt. Man behöver grundläggande kunskaper om sin byggnad och dess konstruktion och ett grepp om markförhållandena i närheten. Vidare behöver man lite grundläggande mät-kunskap.
Materialmässigt så skulle jag rekommendera inköp av TVÅ Radon-Eye, det är en kostnad på runt 5000kr, men bör att kunna få tillbaka en hel del efter du är klar med dina utredningar och åtgärder, genom att sälja vidare kanske den ena. Radon-Eye är den känsligaste konsumentmöjliga produkten, och det behövs, det fungerar inte så bra att vänta veckor på resultaten. Nackdelen är att dom saknar realtidsklocka, men det går att lösa med penna och papper, eller så köper man en temp/hygro-logger för några hundra och startar samtidigt.
Sen börjar man lämpligen med att under någon vecka eller två skaffa sig ett par medelvärden. Helst i en period utan för stora temp och tryckvariationer. Efter det koppla ur befintlig sug och ny mätning. Därmed får man en bild av om den verkligen gör någon nytta, och en hint om Radonvärden innan sanering.
Efter dom inledande testerna får man börja försöka hitta källorna, dvs var det läcker in etc.
Det är också bra om man kan vederlägga att det verkligen inte finns Radonavgivande byggmaterial i huset. Till det behövs antingen en bra Geigermätare eller (helst) en mätare av scintillationsmodell. Vissa kommuner har faktiskt för utlån - värt att kolla.
Efter man lyckats bilda sig en bild av nuläget, så kan man börja överväga olika saneringsmetoder, men dit är det ju en bit att gå. Att börja i andra ändan, dvs att börja montera dit olika fläktar etc. gör bara att man inte vet vad som är hönan eller egget till slut
Jag har hållit på med Radonmätningar etc. i alla fall 20år, så en viss erfarenhet.
Det som behövs är att först skapa en så bra anamnes som möjligt, dvs finns det uppgifter om vad värden var innan nuvarande installation gjordes? Vad mätte man efter installationen? Vem gjorde den etc.
Nu verkar det ju lite som dessa uppgifter dessvärre saknas, och då får man skapa en nuvärdes-analys.
I det läget finns två spår att gå: Det ena är att överlåta jobbet på en kunnig Radonsaneringsfirma (kan vara svårt att hitta, och tyvärr finns det en del mindre seriösa aktörer).
Det andra spåret är att göra utredningen själv. Då behöver man några saker: 1: Kunskap, man behöver sätta sig in i hur gaser betér sig iaf basalt. Man behöver grundläggande kunskaper om sin byggnad och dess konstruktion och ett grepp om markförhållandena i närheten. Vidare behöver man lite grundläggande mät-kunskap.
Materialmässigt så skulle jag rekommendera inköp av TVÅ Radon-Eye, det är en kostnad på runt 5000kr, men bör att kunna få tillbaka en hel del efter du är klar med dina utredningar och åtgärder, genom att sälja vidare kanske den ena. Radon-Eye är den känsligaste konsumentmöjliga produkten, och det behövs, det fungerar inte så bra att vänta veckor på resultaten. Nackdelen är att dom saknar realtidsklocka, men det går att lösa med penna och papper, eller så köper man en temp/hygro-logger för några hundra och startar samtidigt.
Sen börjar man lämpligen med att under någon vecka eller två skaffa sig ett par medelvärden. Helst i en period utan för stora temp och tryckvariationer. Efter det koppla ur befintlig sug och ny mätning. Därmed får man en bild av om den verkligen gör någon nytta, och en hint om Radonvärden innan sanering.
Efter dom inledande testerna får man börja försöka hitta källorna, dvs var det läcker in etc.
Det är också bra om man kan vederlägga att det verkligen inte finns Radonavgivande byggmaterial i huset. Till det behövs antingen en bra Geigermätare eller (helst) en mätare av scintillationsmodell. Vissa kommuner har faktiskt för utlån - värt att kolla.
Efter man lyckats bilda sig en bild av nuläget, så kan man börja överväga olika saneringsmetoder, men dit är det ju en bit att gå. Att börja i andra ändan, dvs att börja montera dit olika fläktar etc. gör bara att man inte vet vad som är hönan eller egget till slut
Några bra svar i tråden som man kan lyfta igen:
-Du måste ha någon ventilation/luftomsättning i huset om det ska bli bra. Har du det?
-Täta plattan mot markradon. Bra att börja där och speciellt kolla genomföringar.
-För att radonfläkt ska fungera måste kunna skapa ett undertryck i marken över en större yta. Är marken för tät kanske det inte går. Den typen av fläkt du har (axialfläkt) är normalt dåliga på att skapa tyck. En radialfläkt skulle kunna fungera bättre men det är lite av en gissning.
-Någon skriver att blåbetong inte ger så höga värden som du har. Vore intressant att få det verifierat. Så du vet vilket som är huvudproblemet här.
-Du måste ha någon ventilation/luftomsättning i huset om det ska bli bra. Har du det?
-Täta plattan mot markradon. Bra att börja där och speciellt kolla genomföringar.
-För att radonfläkt ska fungera måste kunna skapa ett undertryck i marken över en större yta. Är marken för tät kanske det inte går. Den typen av fläkt du har (axialfläkt) är normalt dåliga på att skapa tyck. En radialfläkt skulle kunna fungera bättre men det är lite av en gissning.
-Någon skriver att blåbetong inte ger så höga värden som du har. Vore intressant att få det verifierat. Så du vet vilket som är huvudproblemet här.
Enbart Radon från byggnadsmaterial (typ Blå Lättbetong) ger normalt sett inte så höga värden. Däremot så kan det ju förekomma en kombination av markradon och radon från byggnadsmaterial och som kan ge höga värden.Ulltand skrev:
Jag fick ett tips hör på sidan för några månader sedan efter att jag börjat kolla efter hur mycket radon mitt hus ev kunna ha i källaren.
Jag kollade också med flera företag vad det ev skulle kosta att fixa detta OM det skulle visa sig att det fanns mycket radon inne.
Jag skaffade en Airthings mätare med 7 ilika sensorer, med bla radonmötare. Eftersom den kräver minst 4 veckor för en stabilisering har jag nu lite mer trovärdiga mätvärden
Jag fastnade för att göra ett undertryck under huset med en frånluftfläkt från spolröret som går ner till dräneringen. Huset har mycket makadam under plattan som ligger på en grusås. Jag kopplade ihop rensröret provisoriskt först med en fläkt från Jula i utloppet för att se om det hände något inne.
Redan efter 2 dagar sjönk radonhalten från runt 140 Bq till runt 50 Bq. Med reservation att detta var under mätaren intrimning.
Nu har jag gjort utsuget mer permanent och satt fast föret i fasaden för att köra över vintern. Men under de 2 dagar som jag höll på steg värdet inne då sugen inte var igång. Man skall veta att vid högtryck ute sjunker värdet på Bq inne och vid lågtryck stiger värdet enl min mätning.
Resultatet har blivit de sista 30 dagarna från 21-31 Bq med lägsta värde 9 Bq. Hoppas givetvis att dessa värden håller. Kostnaden blev 99 sek för 1m rör, 1 övergång från dräneringsrensen, några 110 rör böjar som jag också satte fläkten i och Julafläkten på 14w för 199 sek.
Ingen vetenskaplig utredning men funkar för mig. Återkommer med nya mätvärden om en månad.
Stort tack till dem som gav mig tipsen här på sidan! Guld värt! 🙏🙏🙏
Jag kollade också med flera företag vad det ev skulle kosta att fixa detta OM det skulle visa sig att det fanns mycket radon inne.
Jag skaffade en Airthings mätare med 7 ilika sensorer, med bla radonmötare. Eftersom den kräver minst 4 veckor för en stabilisering har jag nu lite mer trovärdiga mätvärden
Jag fastnade för att göra ett undertryck under huset med en frånluftfläkt från spolröret som går ner till dräneringen. Huset har mycket makadam under plattan som ligger på en grusås. Jag kopplade ihop rensröret provisoriskt först med en fläkt från Jula i utloppet för att se om det hände något inne.
Redan efter 2 dagar sjönk radonhalten från runt 140 Bq till runt 50 Bq. Med reservation att detta var under mätaren intrimning.
Nu har jag gjort utsuget mer permanent och satt fast föret i fasaden för att köra över vintern. Men under de 2 dagar som jag höll på steg värdet inne då sugen inte var igång. Man skall veta att vid högtryck ute sjunker värdet på Bq inne och vid lågtryck stiger värdet enl min mätning.
Resultatet har blivit de sista 30 dagarna från 21-31 Bq med lägsta värde 9 Bq. Hoppas givetvis att dessa värden håller. Kostnaden blev 99 sek för 1m rör, 1 övergång från dräneringsrensen, några 110 rör böjar som jag också satte fläkten i och Julafläkten på 14w för 199 sek.
Ingen vetenskaplig utredning men funkar för mig. Återkommer med nya mätvärden om en månad.
Stort tack till dem som gav mig tipsen här på sidan! Guld värt! 🙏🙏🙏
Mycket markradom då, som ville in i källaren, som är den vanligaste vägen på nergrävda hus. Har en sådan fläkt och den har snurrat i 5 år nu, med en motordimmer på, så den håller ettt konstant undertryck om ca 2 mm. Lycka till i framtiden
Men tack! Har ju inte haft så väldigt högt Bq/3 men man vill ju ha så lågt man kan få. Vid starten låg det på ca 150 Bq/m3 men nu vissa dagar mellan 9-25 Bq/m3 så det får jag vara glad över för den ringa insatsen jag gjort. Vad har du använt för mätare för att kolla undertrycket?J jonaserik skrev:
Nu är jag kanske lite priviligerad, jobbar med oljepannor som kastas ut och på dessa sitter det undertrycksmätare som jag stoppat i fickan när pannorna fick sparken.Stefan_Kba skrev:
Här är en minus 0 - 1 bar, som kan användas och kopplas in på röret vid mark, bara en slang från mätaren in i röret i ett hål, som ska vara lite tajt. Sen bara en skruv i hålet så det blir tätt.. 0,2 - 0,4 är ett lämpligt värde, du får prova lite.
https://www.temu.com/se/-pneumatisk-vakuumtryckmätare-1--0-bar-25-mm-plastmaterial-snabbanslutningsgänga-idealisk-för-användning-på-vakuumsugkoppar---krävs-g-60109