1 565 887 läst · 5 465 svar
1566k läst
5,5k svar
Parkslide - varning för att köpa hus/tomt med parkslide

Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 004 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 27 004 inlägg
LD50 är större än 10 g/kg i möss kaniner och getter så nej, det är inte akut giftigt för människor. Men det är rätt ointressant, ingen menar att vi ska äta det. Det är alltså inte farligt att hantera vid enstaka besprutning av parkslide. Att låta yrkespersoner i jordbruket utsätta sig för dessa bekämpningspreparat och deras tillsatsämnen varje dag är däremot en mindre bra idé. Det är därför en dålig idé att låta yrkespersoner arbeta med att bekämpa parkslide, bättre att konsument själv gör det med glyfosatpreparat utvecklade för konsument.P pmd skrev:
Rent principiellt är det en intressant tanke. Minns jag rätt brukar hälsobelastningar delas in i två grupper:Claes Sörmland skrev:
Det är alltså inte farligt att hantera vid enstaka besprutning av parkslide. Att låta yrkespersoner i jordbruket utsätta sig för dessa bekämpningspreparat och deras tillsatsämnen varje dag är däremot en mindre bra idé. Det är därför en dålig idé att låta yrkespersoner arbeta med att bekämpa parkslide, bättre att konsument själv gör det med glyfosatpreparat utvecklade för konsument.
1. De med tröskelvärden. Alltså att man kan utsätta sig för en viss dos helt utan fara för hälsan. Först när dosen överskrids blir det ett problem. Salter och fettlösliga vitaminer har en sådan egenskap, men det finns säkert bättre exempel.
2. De rent linjära. Det spelar alltså ingen roll hur mycket en person får i sig. Varje mg ger sitt tillskott till en sannolikhet för att få problem som t.ex. cancer. Minns jag rätt brukar alkohol och asbest anses vara sådana. De flesta hälsobelastningar brukar räknas in i den här gruppen, kanske lite slentrianmässigt. Radioaktivitet brukar räknas hit trots att det finns ganska starka belägg för tröskeleffekter.
Folkhälsomässigt spelar det alltså ingen roll om en hälsobelastning typ 2 fördelas mellan få individer eller sprids mellan många eftersom det resulterar i samma antal t.ex. cancerfall, hjärtinfarkter eller vad man nu har för mätetal.
Det är såvitt jag vet ingen som vet huruvida glyfosat skulle ha något tröskelvärde. Överhuvudtaget är giftigheten för människor omstridd. Det har betalats ut ofantliga summor i skadestånd till personer i USA, men såvitt jag vet har det alltid slutat i förlikning innan en dom fallit. Alltså har det inte skapats prejudikat vilket annars skulle skapat ett juridiskt "bevis" för skadligheten. Juridik i USA är dock ibland väldigt skild från verkligheten.
I vilket fall är det svårt att hävda att glyfosat skulle tillhöra typ 1. Om glyfosat tillhör typ 2 så är det bättre att professionella bekämpare gör jobbet eftersom de generellt kan anses använda bättre skyddsutrustning. Totalbelastningen för befolkningen blir då lägre.

Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 27 004 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 27 004 inlägg
Jag är inte så orolig för glyfosat för den vetenskapliga litteraturen visar rätt entydigt att detta inte är ett problemämne för människans hälsa. Men i extremt hög exponering under lång tid, som vissa yrkesarbetare andra länder så kan ju även små eller ovanliga hälsoeffekter visa sig över tid. Det finns hypoteser om att vissa neurodegenerativa sjukdomar kan uppträda med ökad prevalens i den utsatta yrkesgruppen. Glyfosat eller detergenterna i bekämpningsmedlen? Kanske det senare, kanske inte. Kanske finns ingen effekt alls.S STB skrev:Rent principiellt är det en intressant tanke. Minns jag rätt brukar hälsobelastningar delas in i två grupper:
1. De med tröskelvärden. Alltså att man kan utsätta sig för en viss dos helt utan fara för hälsan. Först när dosen överskrids blir det ett problem. Salter och fettlösliga vitaminer har en sådan egenskap, men det finns säkert bättre exempel.
2. De rent linjära. Det spelar alltså ingen roll hur mycket en person får i sig. Varje mg ger sitt tillskott till en sannolikhet för att få problem som t.ex. cancer. Minns jag rätt brukar alkohol och asbest anses vara sådana. De flesta hälsobelastningar brukar räknas in i den här gruppen, kanske lite slentrianmässigt. Radioaktivitet brukar räknas hit trots att det finns ganska starka belägg för tröskeleffekter.
Folkhälsomässigt spelar det alltså ingen roll om en hälsobelastning typ 2 fördelas mellan få individer eller sprids mellan många eftersom det resulterar i samma antal t.ex. cancerfall, hjärtinfarkter eller vad man nu har för mätetal.
Det är såvitt jag vet ingen som vet huruvida glyfosat skulle ha något tröskelvärde. Överhuvudtaget är giftigheten för människor omstridd. Det har betalats ut ofantliga summor i skadestånd till personer i USA, men såvitt jag vet har det alltid slutat i förlikning innan en dom fallit. Alltså har det inte skapats prejudikat vilket annars skulle skapat ett juridiskt "bevis" för skadligheten. Juridik i USA är dock ibland väldigt skild från verkligheten.
I vilket fall är det svårt att hävda att glyfosat skulle tillhöra typ 1. Om glyfosat tillhör typ 2 så är det bättre att professionella bekämpare gör jobbet eftersom de generellt kan anses använda bättre skyddsutrustning. Totalbelastningen för befolkningen blir då lägre.
(Just folkhälsoperspektivet leder ofta fel och är ett för dominerande perspektiv i Sverige i min mening. Det bryr sig ju inte individer och deras egna riskavvägningar. Ett exempel är om man vill dricka alkohol. Men vi behöver inte ge oss in i denna fråga.)
Hur kan du ifrågasätta en peer-review som vi har angående Glyfosat?S STB skrev:Rent principiellt är det en intressant tanke. Minns jag rätt brukar hälsobelastningar delas in i två grupper:
1. De med tröskelvärden. Alltså att man kan utsätta sig för en viss dos helt utan fara för hälsan. Först när dosen överskrids blir det ett problem. Salter och fettlösliga vitaminer har en sådan egenskap, men det finns säkert bättre exempel.
2. De rent linjära. Det spelar alltså ingen roll hur mycket en person får i sig. Varje mg ger sitt tillskott till en sannolikhet för att få problem som t.ex. cancer. Minns jag rätt brukar alkohol och asbest anses vara sådana. De flesta hälsobelastningar brukar räknas in i den här gruppen, kanske lite slentrianmässigt. Radioaktivitet brukar räknas hit trots att det finns ganska starka belägg för tröskeleffekter.
Folkhälsomässigt spelar det alltså ingen roll om en hälsobelastning typ 2 fördelas mellan få individer eller sprids mellan många eftersom det resulterar i samma antal t.ex. cancerfall, hjärtinfarkter eller vad man nu har för mätetal.
Det är såvitt jag vet ingen som vet huruvida glyfosat skulle ha något tröskelvärde. Överhuvudtaget är giftigheten för människor omstridd. Det har betalats ut ofantliga summor i skadestånd till personer i USA, men såvitt jag vet har det alltid slutat i förlikning innan en dom fallit. Alltså har det inte skapats prejudikat vilket annars skulle skapat ett juridiskt "bevis" för skadligheten. Juridik i USA är dock ibland väldigt skild från verkligheten.
I vilket fall är det svårt att hävda att glyfosat skulle tillhöra typ 1. Om glyfosat tillhör typ 2 så är det bättre att professionella bekämpare gör jobbet eftersom de generellt kan anses använda bättre skyddsutrustning. Totalbelastningen för befolkningen blir då lägre.
https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/8164
Problemet är mer okunniga brukare som "toksprayar" vid fel tidpunkt inkl fel väder dvs blåst och regn.
Jo citat ditt inläggS STB skrev:
Bland annat
"Det är såvitt jag vet ingen som vet huruvida glyfosat skulle ha något tröskelvärde. Överhuvudtaget är giftigheten för människor omstridd. Det har betalats ut ofantliga summor i skadestånd till personer i USA, men såvitt jag vet har det alltid slutat i förlikning innan en dom fallit. Alltså har det inte skapats prejudikat vilket annars skulle skapat ett juridiskt "bevis" för skadligheten. Juridik i USA är dock ibland väldigt skild från verkligheten."
Jag känner inte till att det betalats ut ofantliga skadestånd i USA?
Sen "farligheten" existerar inte om Glyfosat används rätt.
https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/8164
Jag kan iofs lägga en kväll på att gå igenom den rapporten, men finns det någon sammanfattning av det man kommit fram till nånstans?P paralun skrev:Jo citat ditt inlägg
Bland annat
"Det är såvitt jag vet ingen som vet huruvida glyfosat skulle ha något tröskelvärde. Överhuvudtaget är giftigheten för människor omstridd. Det har betalats ut ofantliga summor i skadestånd till personer i USA, men såvitt jag vet har det alltid slutat i förlikning innan en dom fallit. Alltså har det inte skapats prejudikat vilket annars skulle skapat ett juridiskt "bevis" för skadligheten. Juridik i USA är dock ibland väldigt skild från verkligheten."
Jag känner inte till att det betalats ut ofantliga skadestånd i USA?
Sen "farligheten" existerar inte om Glyfosat används rätt.
[länk]
Du har en längre "summary" i början.K karlmb skrev:
Hursomhelst så beslutade då EU-kommissionen att förlänga tillståndet för Glyfosat til år 2033.
"På grundval av Efsas bedömning av glyfosatets inverkan på människors, djurs och miljöns hälsa, och som inte identifierade kritiska problemområden som skulle förhindra ett förnyat godkännande, har kommissionen därför antagit den föreslagna genomförandeförordningen om förnyat godkännande av glyfosat, på vissa villkor och med vissa begränsningar (se fråga 5)."
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/QANDA_23_5793
Peer-reviewrapporten är då grunden till godkännandet, sen är det då ett problem med att släppa medlet helt fritt pga "toksprayare" som använder medlet vid fel tidpunkt samt fel väder.
Samt en del outredda saker som listas i rapporten.P paralun skrev:Du har en längre "summary" i början.
Hursomhelst så beslutade då EU-kommissionen att förlänga tillståndet för Glyfosat til år 2033.
"På grundval av Efsas bedömning av glyfosatets inverkan på människors, djurs och miljöns hälsa, och som inte identifierade kritiska problemområden som skulle förhindra ett förnyat godkännande, har kommissionen därför antagit den föreslagna genomförandeförordningen om förnyat godkännande av glyfosat, på vissa villkor och med vissa begränsningar (se fråga 5)."
[länk]
Peer-reviewrapporten är då grunden till godkännandet, sen är det då ett problem med att släppa medlet helt fritt pga "toksprayare" som använder medlet vid fel tidpunkt samt fel väder.
Ok. Inget nytt hormoslyr då...