80 165 läst · 1 083 svar
80k läst
1,1k svar
Och där rök 60-öringen!
Frågan är också hur mycket energi man behöver lägga på att motivera att en så pass liten investering som 150k i solceller ger en viss avkastning efter X år....AlfaHannes skrev:25 års garantier på paneler och 20 år på omformare (SolarEdge), därför kan man räkna på ett tidsperspektiv om 20 år. Det är inga konstigheter.
Om faktiska priser på el och elnät sjunker eller ligger stabilt de närmaste 20 åren - samtidigt som vi har 2-3 % årlig inflation i övrigt - så går ju inte min kalkyl ihop. Det har du rätt i. Men frågan är vilken utveckling som är mest realistisk att anta i en investeringskalkyl?
Du har dessutom betalat med cash och har ingen hävstång - så din risk i den här affären är så låg att jag inte skulle bry mig öht.
Som jag förstår det så är priset för ditt föreslagna batteri 134.000 kr och hälften betalas av staten i bidrag.AlfaHannes skrev:50% avdrag har vi redan idag, men det beror ju på vad du har för mål med batterilagringen. Är det 100% ekonomiskt så är det säkert alltid bättre med pengarna på Avanza Zero.
Jag ser personligen ett egenvärde i att minska löpande kostnader jag inte kan påverka, typ elnät. En - som Homevolt - 13 kWh stor batterilagring av egenproducerad solel skulle där kunna spara mig snålt räknat 1:-/ laddad kWh under 8 månader av året. Vilket skulle översättas till c:a 5000:- om året.
Homevolt kostar 67.000:- så återbetalningstiden blir då 12 år. Garantin på Homevolt är 10 år eller 6000 cykler (motsvarar 16-20 år). Jag ser inget värde i den kalkylen.
Hade Homevolt kostat 3.500:- / kWh istället för 5000:-/kWh hade återbetalningen varit under 9 år och därmed under garantitiden. Då kan jag tycka att man, om man tycker det är kul med batterier och hemautomation/optimering, kan fundera på att investera. Men inte om man vill tjäna pengar som huvudsyfte.
Din uppskattade årsvinst på 5000 kr består mer eller mindre enbart av minskade skatter till staten.
Totalsumman är alltså att privatpersonen går mer eller mindre jämt upp, men staten förlorar 137.000 på 14 år. Alltså hela batteriets kostnad.
Samhällsekonomiskt och miljömässigt är detta komplett vansinne.
Jag är hemma och vab'ar sjuka barn så jag har inget bättre för mig 😀 Men du har helt rätt.S Snikhol skrev:
Jag tänker väl lite så också att om jag skriver ut exakt hur jag tänker och räknar så kan det hjälpa folk när de ska göra den här typen av investeringar, för det är inte lätt att se vad som är bra och dåligt.
Nej, det är rätt. Om pengar inte betyder något så kan man strunta i att räkna på någonting.S Snikhol skrev:
Å andra sidan kan man ju strunta i att installera bergvärme o byta fönster o tilläggsisolera också då, och betala höga elräkningar istället om pengar verkligen inte betyder något.
Håller helt med.S STB skrev:Som jag förstår det så är priset för ditt föreslagna batteri 134.000 kr och hälften betalas av staten i bidrag.
Din uppskattade årsvinst på 5000 kr består mer eller mindre enbart av minskade skatter till staten.
Totalsumman är alltså att privatpersonen går mer eller mindre jämt upp, men staten förlorar 137.000 på 14 år. Alltså hela batteriets kostnad.
Samhällsekonomiskt och miljömässigt är detta komplett vansinne.
Stor skuld läggs dock i dagsläget på småskaliga, privata solcellsägare när det kommer till höga nätavgifter och nätets stabilitet.
typ:
https://www.di.se/nyheter/beslut-slar-mot-villaagare-small-pa-93-000-kronor/
https://www.tn.se/naringsliv/35230/darfor-far-du-betala-for-grannens-solpaneler/
Om det nu är så jävla illa med solceller på villatak - som nätbolagen och staten vill få det att låta som - så skulle subventioner av batterier till dessa solcellsägare vara en bra lösning för att ordna upp detta "problem". Jag har dock väldigt svårt att se att det faktiskt skulle vara villaägarnas problem att lösa, men staten och nätbolagen verkar ju tycka det.
Du får gärna skriva vad du menar med balans. Det verkar inte vara tydligt varken för mig eller någon annan. Jag har i #649 och i #627 några förslag.D Daniel 109 skrev:
Om det inte har en direkt fysikalisk/statistisk definition som t.ex. effekttillgänglighet har, så får du gärna svara med en mer utförlig beskrivning.
Nu menade jag inte att man ska tänka så i alla situationer, men fattar att inlägget kan tolkas så.Nissens skrev:
Jag utgick från AlfaHannes situation., och på de bevekelsegrunder han fattat sitt beslut att installera dem.
Sen utgår alla dina beräkningar ut på att anläggningen är värdelös efter X år. Det kan den absolut bli och försäkringsbolagen lär resonera så, men jag vill påstå att om den fungerar så kommer den att tillföra fastigheten ett värde. Hur stort det värdet är vet ingen. Det beror på hur en eventuell köpare värderar dem och hur marknaden ser ut vid säljtillfället.
(sen får man väl också ta upp installationskostnaden som en förbättrande åtgärd, och kan sänka vinstskatten, inte säker på hur många år det godtas dock)
Mot detta kan dock en framtida kostnad för nedmontering ställas. När den blir aktuell vet ingen, inte heller vad kostnaden blir. Så där finns en risk.
Balans är det när tillförd och konsumerad effekt är samma och frekvensen hålls nära 50Hz. Det är lättare att hålla balans om man har stor svängmassa. Men det är inte svängmassan som är en definition på balans.
Framåt vet såklart ingen men ökningen i elnätsavgifter hittills slår med råge inflationen och jag gissar att så kommer det fortsätta vara, detta är monopol och det finns egentligen ingenting som kan bromsa fortsatta ökningar.AlfaHannes skrev:25 års garantier på paneler och 20 år på omformare (SolarEdge), därför kan man räkna på ett tidsperspektiv om 20 år. Det är inga konstigheter.
Om faktiska priser på el och elnät sjunker eller ligger stabilt de närmaste 20 åren - samtidigt som vi har 2-3 % årlig inflation i övrigt - så går ju inte min kalkyl ihop. Det har du rätt i. Men frågan är vilken utveckling som är mest realistisk att anta i en investeringskalkyl?
Det där är rent strategisk desinformation, det handlar om förberedelser inför nästa höjning.AlfaHannes skrev:Håller helt med.
Stor skuld läggs dock i dagsläget på småskaliga, privata solcellsägare när det kommer till höga nätavgifter och nätets stabilitet.
typ:
[länk]
[länk]
Om det nu är så jävla illa med solceller på villatak - som nätbolagen och staten vill få det att låta som - så skulle subventioner av batterier till dessa solcellsägare vara en bra lösning för att ordna upp detta "problem". Jag har dock väldigt svårt att se att det faktiskt skulle vara villaägarnas problem att lösa, men staten och nätbolagen verkar ju tycka det.
Nej. Det kan man inte alls. Det löftet varar bara så länge företaget du köpte av, finns kvar. När det poffar till lite här och var på villataken och små svampmoln pryder himlen ser nog firman till att kursa.AlfaHannes skrev:
Minns du lysrörslampornas utlovade hållbarhet och hur det gick med den. 50.000h. My arse.🤑
Det finns väsentligt äldre paneler i drift, vad menar du har ändrats i dagens och har du något underlag som kan visa sambandet med eldsvådor, som jag antar att du menar?Intet skrev:
Poängen är att garantin inte är värd något. Skulle det finnas typfel så kursar leverantören. Det kanske de gör ändå.
Jag tycker också att det är fel att privatpersoner skuldbeläggs. Men lösningen kan inte vara att göra samma/liknande sak en gång till och förvänta sig ett annat resultat.AlfaHannes skrev:Håller helt med.
Stor skuld läggs dock i dagsläget på småskaliga, privata solcellsägare när det kommer till höga nätavgifter och nätets stabilitet.
typ:
[länk]
[länk]
Om det nu är så jävla illa med solceller på villatak - som nätbolagen och staten vill få det att låta som - så skulle subventioner av batterier till dessa solcellsägare vara en bra lösning för att ordna upp detta "problem". Jag har dock väldigt svårt att se att det faktiskt skulle vara villaägarnas problem att lösa, men staten och nätbolagen verkar ju tycka det.
Finns ett ord som brukar definiera det.