Min bekanta från Nederländerna berättade också att man numera måste betala för att skicka ut el i elnätet när det är minuspriser. Eftersom de får kvitta elen över året så har elbolagen infört dessa straffavgifter i år.
Det är uppenbart att man även i länder med fossil kraft börjar få rejäla problem med solpaneler (och vindkraft också).
Det är uppenbart att man även i länder med fossil kraft börjar få rejäla problem med solpaneler (och vindkraft också).
Jag skaffade solceller 2020, mest av egenintresse då jag gillar att energioptimera. Jag hade dock inte skaffat det om jag inte kände mig hyfsat trygg i att räkna hem det på 10, max 12 år. Detta var dels tack vare 60-öringen och dels tack vare att jag med solcellerna kunde räkna hem mitt hus som lågenergi vilket gav 0.1% grönt avdrag på vårat 3.6M stora bolån.
Sen införskaffandet så har jag nu räknat hem nästan halva anläggningen på 4 år, men givetvis är det stora skillnader från år till år där 2022 var väldigt fördelaktigt. De senaste 12 månaderna ligger min totala besparing på c:a 10% av inköpskostnaden. Detta är fördelat som följer:
Intäkt såld el: 20%
Skattesubvention 60-öre: 30%
Besparing rörlig elnätskostnad: 22%
Besparing använd solel vs. inköpt el: 12%
Besparing grönt bolåneavdrag: 16%
60-öringen är alltså helt avgörande för om det skall vara lönsamt att investera i solceller eller ej. Jag lägger ingen värdering i det, men det är faktum att privatmarknaden bör vara helt död nu. Hade jag byggt solcellerna idag på mitt hus i södra Skåne, dvs det antagligen bästa stället i Sverige att ha solceller på, hade det blivit återbetalt på 16 år med dagens priser utan 60-öringen. En ekonomiskt helt meningslös investering - som bäst.
Med detta ökar incitamentet att skaffa batterier och på så sätt sälja betydligt mindre och dessutom minska elnätskostnaderna. Jag har räknat på att med 15 kWh batterier skulle jag kunna minska min elnätskostnad och dessutom spara in på inköpt el en summa som nästan motsvarar 60-öringen. Homevolts 13.3 kWh hade för mig blivit återbetalt på 11 år "tack vare" avsaknad av 60-öring (vilket nu innebär att jag vaskar merparten av all överproduktion) samt mina solpaneler.
Jag anser ändå att batterier fortfarande är för dyra för privatpersoner, trots regeringens påverkansoperationer för att få Svensson att trycka in mer pengar i sina anläggningar. Vi behöver komma ner till runt 3.500:-/kWh innan det är värt att slanta upp ytterligare. När vi hade 60-öringen var den siffran snarare 2.000 - 2.500:-/ kWh.
Sen införskaffandet så har jag nu räknat hem nästan halva anläggningen på 4 år, men givetvis är det stora skillnader från år till år där 2022 var väldigt fördelaktigt. De senaste 12 månaderna ligger min totala besparing på c:a 10% av inköpskostnaden. Detta är fördelat som följer:
Intäkt såld el: 20%
Skattesubvention 60-öre: 30%
Besparing rörlig elnätskostnad: 22%
Besparing använd solel vs. inköpt el: 12%
Besparing grönt bolåneavdrag: 16%
60-öringen är alltså helt avgörande för om det skall vara lönsamt att investera i solceller eller ej. Jag lägger ingen värdering i det, men det är faktum att privatmarknaden bör vara helt död nu. Hade jag byggt solcellerna idag på mitt hus i södra Skåne, dvs det antagligen bästa stället i Sverige att ha solceller på, hade det blivit återbetalt på 16 år med dagens priser utan 60-öringen. En ekonomiskt helt meningslös investering - som bäst.
Med detta ökar incitamentet att skaffa batterier och på så sätt sälja betydligt mindre och dessutom minska elnätskostnaderna. Jag har räknat på att med 15 kWh batterier skulle jag kunna minska min elnätskostnad och dessutom spara in på inköpt el en summa som nästan motsvarar 60-öringen. Homevolts 13.3 kWh hade för mig blivit återbetalt på 11 år "tack vare" avsaknad av 60-öring (vilket nu innebär att jag vaskar merparten av all överproduktion) samt mina solpaneler.
Jag anser ändå att batterier fortfarande är för dyra för privatpersoner, trots regeringens påverkansoperationer för att få Svensson att trycka in mer pengar i sina anläggningar. Vi behöver komma ner till runt 3.500:-/kWh innan det är värt att slanta upp ytterligare. När vi hade 60-öringen var den siffran snarare 2.000 - 2.500:-/ kWh.
Hej
Politiker, beslutsfattare och elanvändare verkar ofta inte förstå, att elkraftens funktion, långsiktiga driftsäkerhet och en rimligt låg kostnad, bland annat, bygger på "fysikaliska begränsningar" som inte ändras för att det vore ”mera passande” eller ”politiskt lämpligt”.
Även om vi många gånger önskar att vår elkraftförsörjning skall vara gratis (eller i alla fall nästan gratis) så finns det hela tiden en begränsning som i mångt och mycket beror på fysikaliska begränsningar och möjligheter.
Kopplingen till ekonomiska faktorer behöver naturligtvis inte inträffa direkt, men vår elkraftförsörjning är inte, och kan inte bli gratis. Gör vi misstaget att inte förstå de "fysikaliska begränsningar" som finns, när vi t.ex. bygger något, då märker vi det, förr eller senare, och får då betala kostnaden.
Samtidigt som politiker, beslutsfattare men även elanvändarna har velat ”önska” eller bestämma hur elkraften skall utvecklas, så har samtidigt mängden elkraftingenjörer (erfarna och sakkunniga i elkraftteknik) minskat dramatiskt.
När beslutet att stötta och förenkla, att kunna genomföra, solcellsinstallationer på villataken kom så blev jag förbryllad. Jag hade inget emot att vi kan ha en egen elgenerering (det drömmer jag fortfarande själv om) men villkoren måste, till exempel, vara rimliga, vara uthålliga (klara det intresse som uppstår), korrespondera mot fysikaliska lagar etc.
Jag har i tidigare inlägg skrivit om den omvända effektriktningen i redan byggda elnät till villor, om de spänningsvariationer som uppstår vid effektinmatning och uttag, om elpriser som inte på rätt sätt får styra hur vi matar in eleffekt i ett elnät som hela tiden måste vara i balans etc.
De ingenjörer som, har påpekat att villkoren för solceller på villataken inte är tidsmässigt hållbara, eller ens rättvisa på elmarknaden gentemot andra energislag eller andra elanvändare har mötts av arrogans. De har målats upp som motståndare mot en ”sund utveckling”.
När vi nu i Europa märker att några länder har hunnit längre på sin väg att skapa risk för att elförsörjningen kollapsar, då måste vi ta detta till oss och agera förståndigt.
Trots att jag själv är villaägare har jag avstått från att satsa på solceller på villataket, villkoren ”lät för bra för att vara sant” framför allt om man beaktar den fysikaliska verkligheten och stabiliteten i vår elkraftförsörjning.
Blir det solceller så blir det rimligen kopplat till reservkraft. Ett reservkraftbehov som har ökat för, bland annat, villaägare, genom de ageranden vi gjort på elkraftområdet de senaste åren och läget i omvärlden.
Jag läser att; ”Svensk Solenergi har skickat brev till energi- och näringsminister Ebba Busch om hur regeringens förslag i höstbudgeten påverkar en redan hårt ansatt bransch.”
https://svensksolenergi.se/brev-till-ebba-busch-om-hoten-mot-solkraften/
Jag förstår att många som satsat på solceller vill rädda sin satsnings ekonomi genom att inte ändra villkoren, eller genom att göra en långsam avtrappning fram till år 2038. Men innebär det verkligen att vi undviker att hamna där andra europeiska länder hamnat?
Vi måste öka elkraftkunskapen i vårt samhälle och låta de som kan hur elkraftsystemet fungerar komma till tals när vi tar beslut. Vi måste dessutom skyndsamt (d.v.s. redan för 10 år sedan) öka intresset för att utbilda fler elkraftingenjörer som hinner ut och praktisera och bli erfarna så de kan agera på dagens situation.🙂
Politiker, beslutsfattare och elanvändare verkar ofta inte förstå, att elkraftens funktion, långsiktiga driftsäkerhet och en rimligt låg kostnad, bland annat, bygger på "fysikaliska begränsningar" som inte ändras för att det vore ”mera passande” eller ”politiskt lämpligt”.
Även om vi många gånger önskar att vår elkraftförsörjning skall vara gratis (eller i alla fall nästan gratis) så finns det hela tiden en begränsning som i mångt och mycket beror på fysikaliska begränsningar och möjligheter.
Kopplingen till ekonomiska faktorer behöver naturligtvis inte inträffa direkt, men vår elkraftförsörjning är inte, och kan inte bli gratis. Gör vi misstaget att inte förstå de "fysikaliska begränsningar" som finns, när vi t.ex. bygger något, då märker vi det, förr eller senare, och får då betala kostnaden.
Samtidigt som politiker, beslutsfattare men även elanvändarna har velat ”önska” eller bestämma hur elkraften skall utvecklas, så har samtidigt mängden elkraftingenjörer (erfarna och sakkunniga i elkraftteknik) minskat dramatiskt.
När beslutet att stötta och förenkla, att kunna genomföra, solcellsinstallationer på villataken kom så blev jag förbryllad. Jag hade inget emot att vi kan ha en egen elgenerering (det drömmer jag fortfarande själv om) men villkoren måste, till exempel, vara rimliga, vara uthålliga (klara det intresse som uppstår), korrespondera mot fysikaliska lagar etc.
Jag har i tidigare inlägg skrivit om den omvända effektriktningen i redan byggda elnät till villor, om de spänningsvariationer som uppstår vid effektinmatning och uttag, om elpriser som inte på rätt sätt får styra hur vi matar in eleffekt i ett elnät som hela tiden måste vara i balans etc.
De ingenjörer som, har påpekat att villkoren för solceller på villataken inte är tidsmässigt hållbara, eller ens rättvisa på elmarknaden gentemot andra energislag eller andra elanvändare har mötts av arrogans. De har målats upp som motståndare mot en ”sund utveckling”.
När vi nu i Europa märker att några länder har hunnit längre på sin väg att skapa risk för att elförsörjningen kollapsar, då måste vi ta detta till oss och agera förståndigt.
Trots att jag själv är villaägare har jag avstått från att satsa på solceller på villataket, villkoren ”lät för bra för att vara sant” framför allt om man beaktar den fysikaliska verkligheten och stabiliteten i vår elkraftförsörjning.
Blir det solceller så blir det rimligen kopplat till reservkraft. Ett reservkraftbehov som har ökat för, bland annat, villaägare, genom de ageranden vi gjort på elkraftområdet de senaste åren och läget i omvärlden.
Jag läser att; ”Svensk Solenergi har skickat brev till energi- och näringsminister Ebba Busch om hur regeringens förslag i höstbudgeten påverkar en redan hårt ansatt bransch.”
https://svensksolenergi.se/brev-till-ebba-busch-om-hoten-mot-solkraften/
Jag förstår att många som satsat på solceller vill rädda sin satsnings ekonomi genom att inte ändra villkoren, eller genom att göra en långsam avtrappning fram till år 2038. Men innebär det verkligen att vi undviker att hamna där andra europeiska länder hamnat?
Vi måste öka elkraftkunskapen i vårt samhälle och låta de som kan hur elkraftsystemet fungerar komma till tals när vi tar beslut. Vi måste dessutom skyndsamt (d.v.s. redan för 10 år sedan) öka intresset för att utbilda fler elkraftingenjörer som hinner ut och praktisera och bli erfarna så de kan agera på dagens situation.🙂
Det är svårt att argumentera emot beslutet att minska privatpersoners investeringar i solceller. Det jag vänder mig emot är att man inte kontrar upp det med ytterligare subventioner på batterier. Solceller & batterier tillsammans är en väldigt bra och hållbar lösning för det kära elkraftssystemet.M Martin Lundmark skrev:
Det man gör nu är att man sparkar undan benen på dels de privatpersoner som nyligen skaffat solceller, och samtidigt försöker tvinga in dem i ytterligare en dålig investering (dyra batterier) för att rädda det som kan räddas. Dessutom så sparkar man undan benen på den brasch som jobbar med just detta, utan att erbjuda några alternativ.
Absolut, minska subventionen på solceller och ta bort 60-öringen - det är rimligt. Men den minskade subventionen borde kontras med ökade subventioner på inköp av batterier. Det hade knappast varit en dyr lösning för staten, besparingen för privatpersoner hade kommit från batterilagring istället för 60-öringen och elnätet hade fått betydligt stabilare drift m.a.p. solel från privatpersoner.
Väldigt bra sammanfattat. 👍M Martin Lundmark skrev:
Solceller är en fantastiskt bra energikälla rätt använd.
Men när man påtalar att den politik och utveckling som skett inom området är negativ, systemhotande och på gränsen till dårskap, på grund av det du beskriver så vänds det nästan alltid till att man är motståndare till utveckling och miljö.
Klassiska motargumentet brukar vara ”vi behöver all energi vi kan producera” och ”Sveriges energiförbrukning kommer att öka” eller ”Solceller utgör endast några få procent av årsproduktionen i Sverige”
Alla dessa argument vittnar om total okunskap inom området.
Men man kan inte klandra medelsvensson. Politiker och lobbyister och subventioner har styrt opinionen dit.
Redigerat:
Ja, så ser det ut, men jag tycker nog att redan det du inledde med var en vansinnig kalkyl. Att investera i något som i bästa fall ger vinst efter 10-14 år är galet redan det. Det framgår inte vilken kapitalkostnad du räknat med, men en ROI på 10 år var sannolikt optimistiskt redan då.AlfaHannes skrev:
Hej AlfaHannes
Jag har långsiktigt och målmedvetet, satsat på att minska min elanvändning (och toppeffektbehov) i mitt hus (som jag köpte 1994) från ca 43 MW/år till ca 14 MW/ år genom bergvärmepump, vitvaror och belysning med låg elenergianvändning. Senaste året har jag fortsatt genom att byta samtliga fönster i mitt ca 60 år gamla hus, vi får de vad de senaste åtgärderna ger.
Allt detta har jag fått göra utan att kunna få stöd. Rmligen beror detta på att jag började arbetet tidigt och inte väntade till samhället utlyste ”nu är läget allvarligt, så nu måste vi stödja de som ingenting gjort självmant”.
Varför beklagar ingen (vad jag ännu sett) vi som gjort så?
Jag, och några andra, har naturligtvis ”fuskat” och använt den elkraftkunskap som samhället delvis verkar sakna när vi minskat våra elkostnader, men som ”tack” vi har fått betala våra åtgärder utan stöd.🙂
Jag berättar om detta, för att försöka förklara att myntet har två sidor. Samtidigt som solceller på villataken lanserats som ett sätt att minska villornas elkostnader, så har inte samma erbjudande kunnat ges till elanvändare i bostadsrätter och hyresrätter. Även de har elkostnader.
Införandet av solceller på villatak har samtidigt bromsat andra, som jag ser mer långsiktigt stabila åtgärder gällande vår elkraftförsörjning, de som jag delvis har gjort.
Är det inte för elkraftförsörjningen bättre att till exempel satsa på att byta fönster och isolera bättre vilket sänker toppeffektbehovet kalla vinterdagar än att satsa på en bassäng i trädgården.
Det är först nu, när vi i princip (för många) ”hamnat med ryggen mot återvändsgränden” som det går att få ett sansat samtal om vår elkraftförsörjning och solceller. Varför är det så?
De finns de som tycker att alla de som är missnöjda med förslaget om förändring av solcellsstödet skall samla sig politiskt och ”se till” att det inte blir någon förändring alls.
MEN, på vilket sätt undviker det den problematik vi hamnat i.
Riskerar inte det att vi fortsätter åt ett ”olämpligt håll” för vår viktiga elkraftförsörjning?
Redigerat:
Om man räknar med 60-öringen i ett år till och liknande elpriser som i år så kommer jag ha en ROI på 12 år. Jag hade räknat med 10-12 år. 60-öringen förstod jag även då skulle försvinna, hade den varit kvar hade återbetalningstiden idag pekat på 8 år. Solceller och omformare har garantier på 20-25 år.Nissens skrev:
Räknar vi med att anläggningen håller i 20 år och jag går plus sista 6 åren (väldigt konservativt räknat) så ger det en årlig avkastning på 2%. Knappast en "vansinning" investering, men inte heller strålande så klart.
Hur kan ökade subventioner på batterier, i kombination med minskade på solceller, leda oss åt "olämpligt håll" för elkraftsförsörjningen? Ju fler batterier som kopplas till solceller, desto mer el används/säljs när den faktiskt behövs vilket rättar till hela problemet med solel.M Martin Lundmark skrev:
Solceller har aldrig heller varit ett alternativ till att byta till en modern värmepump heller. Det har alltid varit det sista man behöver göra när det kommer till energibesparingar. Fram tills 2022 så var det inte heller något som "alla" skaffade, utan det var främst en nisch-produkt för folk som tyckte det var kul med tekniken. Det ballade tyvärr ur där i samband med de galna elpriserna.
Som jag ser det så är det slöseri med resurser, och en dålig ide’.
(Nu talar jag om relationen till kraftsystemet, inte privatekonomiska aspekter)
Hushållen kommer aldrig att ha balansansvar (BRP)
Så varför ska de subventioneras?
Edit:
Alltså, problematiken blir att om vem som helst tillåts och uppmuntras att installera batterier för stödtjänster så kommer man oundvikligen till en punkt när det inte fungerar bra längre, och marknaden/systemet havererar.
Helt OK med batterier för eget bruk i den egna anläggningen, om det enbart bidrar till att din egna anläggning konsumerar mindre el från nätet. Det kan likställas med en energibesparing för dig, men du behöver knappast subventioneras. Finns bättre saker att satsa på om man vill uppnå det.
Redigerat:
Jag tycker ju att det redan nu är ganska tydligt att regeringen vill att folk ska investera i batterilagring, det är bara kolla på hur förslaget för de nya subventionerna ser ut. Varför får du fråga regeringen om.S Snikhol skrev:
Hushållen med solpaneler har inte balansansvar men av någon anledning får de en stor del av skulden för ökade elnätskostnader pga just balansen i elnätet, om nu så är fallet borde ökade subventioner på batterilagring vara en klok investering kan jag tycka.
Man kan absolut se det från den synvinkeln som du gör.
Men det är just detta att "folk" ska installera som jag har invändningar mot.
Det blir kaos. Man har noll koll på vilka volymer som installeras.
När tillräckligt många gjort det havererar marknaden.
Gör det gärna, men använd upp all el i din egen anläggning, utan subvention.
Din vinst blir då att du konsumerar mindre köpt el från nätet.
Sen om det är en bra eller dålig investering kan jag inte yttra mig om egentligen, gissar att det finns bättre användning för pengarna.
Vilken kapitalkostnad har du räknat med då?
Initial investering 150.000:-, men säg 165.000:- efter 20 år då det säkert kan tillkomma lite merkostnader under åren. Vi tog det utan lån.
Sen har vi ju huslån som man kunnat betala av istället så klart. Men det gör beräkningen mer komplex då pengarna vi får tillbaka tillslut ger ett plus där vi istället sparar räntekostnader. Huslånet är på 1.5% ränta 2020 till 2028 så jag kan nog säga att det borde gå jämnt ut efter 20 år
Så här drygt 4 år in har vi "fått tillbaka" c:a 75k, senaste året 16,2k. Av dessa kommer 4,4k från 60-öringen. Peak-året var 2022 då vi fick tillbaka nästan 30k.
Nästa år är 60-öringen kvar. Blir det liknande detta år så har vi fått tillbaka 90k vid årsskiftet 25/26. Då är det 75k kvar. Efter det får jag räkna med att vi får tillbaka 11k per år vilket då skulle betyda break even vid 12 år ungefär.
Givetvis hade jag hoppats på att 60-öringen skulle vara kvar längre, men det är inte så att jag ligger sömnlös om kvällarna. Jag tycker det är kul att ha solceller och med alla åtgärder vi gjort på huset (där värmepumpsbyte varit central) har vi långt mer än halverat förbrukningen, vilket jag av någon anledning uppskattar väldigt mycket. Även om just solcellspengarna hade gjort sig bättre på börsen.
Redigerat: