S
D Daniel 109 skrev:
Faskompensering och stabilitet är väl inte heller samma sak?
Taskigt ordval av mig måhända. Hittar inget annat bra ord som sammanfattar det jag menar. Faskompensering kan väl visst anses som en del av stabiliteten?
 
S Snikhol skrev:
då kördes i alla fall synkrona maskiner på raffinörerna. Och de var synkront inkopplade mot nätet. Bidrog till stabilitet i hela fabriken ihop med ångpannans generator.
Man producerade el genom att elda saker och producera ånga som drev en ångturbin? Effektivare än att förgasa och förbränna kolmonoxiden?
 
S
spikplanka spikplanka skrev:
Man producerade el genom att elda saker och producera ånga som drev en ångturbin? Effektivare än att förgasa och förbränna kolmonoxiden?
Ingen expert på ångpannor, men ånga används i skogsindustrin för torkningsprocesser. Elproduktionen är en biprodukt.
 
  • Gilla
blackarrow
  • Laddar…
S
D Daniel 109 skrev:
Ja, det är det jag menar med balans.
Kärnkraften försöker inte matcha efterfrågan, så den bidrar inte till att det blir en balans.
Som sagt är balans ett inexakt begrepp så det är olämpligt att använda. Nu använder du det i ytterligare en tolkning som jag inte hade med i post #627

Hur produktionen av enskilda kraftslag matchar konsumtionen kan enkelt göras matematiskt med en korrelationsanalys. Man behöver dock inget matematiskt verktyg för att inse att korrelationen är mycket bättre mellan konsumtion och kärnkraft än sol och vind. Kärnkraft följer säsongsvariationerna bra eftersom underhåll förläggs till sommaren och kan dessutom enkelt anpassas till vattenkraftens behov av högre flöden vid vårflod mm.
Man kan mycket väl kalla detta för balans, men varför skulle man göra det när det finns bättre ord.

Kärnkraft är relativt bra på att justera effekten men vi använde bara det för lastföljning under främst 80-talet. Vattenkraften gör det billigare och bättre i Sverige. I många andra länder används dock kärnkraft för både långsam och snabb reglering. Reglerna för kärnkraft i Sverige omöjliggör snabb automatisk reglering av effekten styrd från t.ex. SVK. Alla kontrollsystem måste vara "air gaped" till omvärlden så om effekten skall justeras så får SVK lyfta telefonluren.
Ekonomiskt är dock regleringen lika dålig som att spilla vatten förbi vattenkraftverk så i praktiken är det det vi gör i Sverige.
 
  • Gilla
Snikhol och 1 till
  • Laddar…
D daVinci skrev:
Den lokala produktionen har dock en stor fördel i feltolerans och tillförlitlighet. Blir någon punkt utslagen så fungerar det övriga som vanligt.
Så icke med de centrala stora produktionsanläggningarna. De är stora single points of failure, med mer av katastrof när de falerar.
Ett elsystem dimensioneras och driftas för att klara av ett plötsligt bortfall av den största elproducenten. Dimensionerande i Sverige är OKG’s reaktor O3 med sina 1450 MW. Sveriges elsystem ska alltid klara av ett plötsligt bortfall på 1450 MW. Det blir ingen katastrof!
 
S STB skrev:
Som sagt är balans ett inexakt begrepp så det är olämpligt att använda.
För mig har det en tämligen tydlig betydelse. Men så är det tydligen inte för alla.

S STB skrev:
Ekonomiskt är dock regleringen lika dålig som att spilla vatten förbi vattenkraftverk så i praktiken är det det vi gör i Sverige.
Nej, det görs inte. När det var vårflod och elöverskott för några år sedan så reglerades kärnkraften ner för att man inte ville spilla vatten
 
S
D Daniel 109 skrev:
För mig har det en tämligen tydlig betydelse. Men så är det tydligen inte för alla.


Nej, det görs inte. När det var vårflod och elöverskott för några år sedan så reglerades kärnkraften ner för att man inte ville spilla vatten
En vårflod vet man om ganska långt i förväg.
Kärnkraften i Sverige är planerbar men används inte som reglerkraft. Man reglerade alltså inte ned kärnkraften.
Viktigt med ord 🙂
 
Planerade man ner den?
Vad jag ville påpeka är att man undviker att spilla vatten.
 
S
D Daniel 109 skrev:
Planerade man ner den?
Vad jag ville påpeka är att man undviker att spilla vatten.
Det är väl ingen som påstått annat. Självklart vill man undvika att slösa med naturtillgångar.
Och kärnkraften används inte som reglerkraft, men du kan så klart kalla ett planerat stopp för att ”reglera ned” om du vill.
 
Nej, de stoppade inte. De sänkte effekten.
I den texten jag citerade påstods det att man spiller vatten. Så, jo någon har påstått det.
 
S
D Daniel 109 skrev:
Nej, de stoppade inte. De sänkte effekten.
I den texten jag citerade påstods det att man spiller vatten. Så, jo någon har påstått det.
Det behöver jag se en källa på för att tro på.
mig veterligen så är reglerna i Sverige att en reaktor i drift ska producera 100% av sin effekt, och utgöra baskraft. Inte reglerkraft.
Och nog släpper man förbi vatten i en vårflod
 
Det finns ingen sådan regel.
Man vill inte gärna spilla vatten. Men är flödet högre än turbinen klarar så spiller man naturligtvis.
 
S
D Daniel 109 skrev:
Nej, de stoppade inte. De sänkte effekten.
I den texten jag citerade påstods det att man spiller vatten. Så, jo någon har påstått det.
D Daniel 109 skrev:
Det finns ingen sådan regel.
Man vill inte gärna spilla vatten. Men är flödet högre än turbinen klarar så spiller man naturligtvis.
Backar där, finns faktiskt ingen sådan regel.
 
Pratade nyss med en bekant från Nederländerna. Han berättade att de blir av med slla subventioner av solpaneler också under 2026.
 
  • Gilla
lars_stefan_axelsson
  • Laddar…
D Daniel 109 skrev:
Det finns ingen sådan regel.
Man vill inte gärna spilla vatten. Men är flödet högre än turbinen klarar så spiller man naturligtvis.
Hej Daniel 109

Självklart, så undviker man att spilla vatten, om man kan.

Men det finns andra tillfällen att vatten spills i vattenkraftstationer än när flödet är ”högre än turbinen klarar”.
Så här kunde vi till exempel (2023-10-06) läsa i NSD (i en betalartikel); ”Bolaget betalar avgifter för inmatning på nätet och till SvK dessutom en grundavgift för produktion. På fredagen låg spotpriset på el på 4,5-5 öre/kWh. Därför spiller man även vatten i älvens nedre del, exempelvis Vittjärv och Boden, då det vattnet inte kan lagras”
https://nsd.se/nyheter/norrbotten/a...tstationer-lagt-elpris-ett-av-skalen/jpmxx4kj

I tidningen Näringslivet finns en artikel (publicerad 27 maj 2024) med rubriken; ”Därför får du betala när vattenkraften tvingas vaska el”
https://www.tn.se/naringsliv/37408/darfor-far-du-betala-nar-vattenkraften-tvingas-vaska-el/

I ingressen står: ”Vattenkraftens förmåga att balansera elsystemet har slagit i taket, varnar experter. I takt med att väderberoende kraftslag växer förvärras problemet. ”Vi är i en situation där vi inte kan tillgodogöra oss kraften utan måste kasta bort den”, säger Jan Hansson, produktionschef för Unipers vattenkraft i Sverige, till TN.”

Senare i artikeln kan vi läsa; ”Onormalt låga elpriser eller till och med negativa elpriser betyder i stället överproduktion och de innebär att producenterna går minus – eller till och med tvingas betala för att göra sig av med elen. I elsystemet måste nämligen exakt balans mellan konsumtion och produktion råda i varje sekund och om det är väldigt mycket intermittent kraft i elsystemet på grund av goda väderförutsättningar kan dessa negativa priser uppstå. I fjol var det negativa elpriser 5 procent av tiden enligt Energiföretagen. Det skulle kunna liknas med att Ica-handlaren betalar kunden för att handla varor. Om Ica-handlaren i stället får betalt från Livsmedelsverket för att slänga varor i soptunnan så är det ekvivalent med det fenomen som numera blir allt vanligare i vattenkraften.

Så här års, när isen i inlandet smälter och vattenflödena är höga, är det inte helt ovanligt att vattenkraften tvingas spilla vatten genom dammluckor utan att producera elektricitet, men fenomenet har ökat mer och mer de senaste åren i takt med att elsystemet blivit mer volatilt.”


Sedan vet jag inte du menar när du skriver; ”Det finns ingen sådan regel”.

Jag upprepar vad jag skrivit förut: Man håller sig till den ”regeln” att effekten i elnäten behöver vara i balans. ”Onormalt låga elpriser eller till och med negativa elpriser” innebär en signal till elproducenter och elanvändare att tillförseln av eleffekt i elnätet är större en utflödet, och då ökar elnätets frekvens.

Det förståndiga är då att de som producerar elkraft drar ned på elproduktionen (och att elanvändningen ökar).
Sker inte detta utan obalanser fortsätter då måste Svenska kraftnät ingripa, och det kostar.

”Om inte marknadens egen reglering på marknaden räcker till för att se till att perfekt balans råder tvingas Svenska kraftnät som driftsansvarig kliva in på balansmarknaderna och betala för att producenter ska dra ned eller öka sin produktion. Systemet måste alltid fungera. Här erbjuder framför allt producenter men även i viss mån stora konsumenter som exempelvis industrin upp- och nedregleringsbud som Svenska kraftnät kan aktivera och dessa är olika dyra med olika stora ingrepp beroende på hur långt ned man kommer i listan. Att en industrikonsument ska balansera kan vara dyrare än ett vattenkraftverk till exempel. Dessa balanskostnader har rusat från 1 miljard 2021 till 8 miljarder kronor i år (prognos) vilket alltså motsvarar ungefär en fjärdedel av Polisens budget och den senaste tiden har Svenska krafnät varit ute på flera ställen och varnat. Inte bara för säkerheten i systemet utan också kostnader. ”Om vi ser till årets första kvartal har den faktiska kostnaden för två av dessa reserver (mFFR och FCR-D Ner) överstigit vår budget med 327 procent respektive 129 procent och preliminära uppskattningar pekar på en fortsatt kraftig kostnadsökning om ingenting görs. Det är kostnaderna som i slutändan betalas av elkonsumenterna”, skriver de i en debattartikel i SvD.
https://www.tn.se/naringsliv/37408/darfor-far-du-betala-nar-vattenkraften-tvingas-vaska-el/
 
Redigerat:
  • Gilla
  • Älska
pmd och 3 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.