Jarlsgård skrev:
En fråga kring eps betong. Verkar ju väldigt smidigt och allt.

Dock har jag några frågetecken.
Om man ska använda detta i mellanbjälklaget så bör man förstärka upp på något vis?
Känns ju sådär att belasta undertaket med den vikten?
Det måste ju även förutsätta att undertaket är väldigt stabilt, annars tappar man funktionen?

Så vad är den egentliga fördelen?

Rent krasst i min värld så känns 30cc och 22mm spånskiva otroligt stabilt, man belastar inte undertaket heller.
EPS-betong väger inte mer än kurterspånet som legat där tidigare. Det är frigolitkulor med lite cement för att binda ihop det och något jag tror är tvål för att bryta ytspänningen när man blandar... Sök på EPS-betong på youtube
 
  • Gilla
bjorn_s
  • Laddar…
bjorn_s skrev:
Ja du kanske har rätt. Vi har en IVT greenline med inne- och Utegivare. Jag vet faktiskt inte hur den styrs men jag vet bara att inga element nånsin är varma på sommaren. Alla lämnas på max.
Jag tror att om du höjer temperaturen på pannan, alltså går in via displayen och väljer att temperaturen inne ska vara 35 grader så kommer temperaturen på returen så småningom att vara 35 grader. Borde fungera så.


Ja men logiken är väl snarare om;

Ett hus har vattenburet värmesystem
Ett hus har elburet elsystem.

Båda system finns tillgängliga. Vilken man vill använda till golvvärmen måste ju vara en avvägning av t.ex energieffektiviteten (driftskostnaden) och installationskostnaden (både i pris och krånglighet).

Kostnadsskillnaderna i installation har jag dålig koll på tyvärr. Kanske är likvärdiga? Elburet är svinbilligt dock. Vi kommer ta hjälp av en röris för rör och en elektriker för el i vilket fall så krångligheten/illgängligheten i installationen är kanske likvärdig. Elvärmen bygger mindre. Dock väldigt tråkigt om den pajar, det är man ju livrädd för. Sen var det det där med vattenburen tillför nån värme alls på sommaren.

Hmm
Förstår inte riktigt logiken, du har ju ett vattenburet system med en elpatron som du kan aktivera i dina inställningar på pannan. Som jag har fått det förklarat är elpatronen är egentligen enbart där som backup om det skulle skita sig och temperaturen som kommer från ditt borrade hål inte når upp till den värme som du vill ha. Man ska tydligen passa sig för att ha igång den då det tydligen kan bli väldigt dyrt.

Det är definitivt billigare med en elslinga. Finns säkert t.om. att köpa på Ö&B eller ICA Maxi.. vem vet.. Men tänk också att du ska ha en elektriker som gör jobbet, förläggning och installation samt test innan flytspacklingen. Den kostnaden är säkert lika mycket som materialet kostar. Sen tror jag nog att elektrikern själv vill köpa systemet, de flesta vill ju jobba med märken de kan och vet är pålitliga, sådana system är lite dyrare.
Jag gav 16.000 för allt material ink spårskivor, slang, värmefördelningsplåtar, komplett shunt med trådlös mottagare till ca 30m2. Be om några offerter på materialet så ser du var du landar. Väljer du att göra som jag så bygger det vattenburna systemet mindre än en elslinga eftersom spåren är infrästa i spårskivan. Rören går i spånskivan. Tänk dock på att du måste ha en tjockare kaka flytspackel ovanför en vattenslinga än vad du behöver ovanför en elslinga.

Det finns fördelar och nackdelar med båda systemen, hör av dig till någon duktig återförsäljare som säljer både vatten och elburet så får du nog bättre koll.
 
Det känns ju dumt att laborera med kurvan på pumpen för att värma badrummet. Har man vattenburet system, och ännu hellre bergvärme så ska golvvärmen vara vattenburen.
RB har lämnat det bästa förslaget. Du kan ju köpa ett skåp med fördelning och minishunt för golvvärme med installerad elpatron. Styrtråden till patronen går till en forceringsknapp på termostaten, så när sommaren kommer ställer man på forcering.

Elpatronen till slingan är mer driftekonomisk än elgolvvärme.
 
  • Gilla
bjorn_s
  • Laddar…
henkop skrev:
Väljer du att göra som jag så bygger det vattenburna systemet mindre än en elslinga eftersom spåren är infrästa i spårskivan.
Tack hörrni, jag ska höra av mig till en återförsäljare och be om lite råd och en offert. Vi har ju som sagt bara 6 kvm.

Men henkop, om jag ersätter 22mm spån med spårade spånskivor så lär jag kompromissa lite med styvheten i konstruktionen inte sant? Spånskivan och dess 22mm var ju en viktig länk i förstärkningen av mitt bjälklag.
 
Det är inte bara att värmen är för hög i ett varmvattensystem, utan även för att man inte vill ha syrerikt vatten i uppvärmningssystemen då det bidrar till oxidation på metallkomponenterna, och (nu är jag inte helt säker) även kan bidra till förkortad livslängd på övriga komponenter. Uppvärmningsvattnet blir ju "dött" efter ett tag då syret försvinner. Använder man kranvatten tillför man ju nytt syre hela tiden.
Fast å andra sidan så har jag ju svårt att se att varmvattnet kan bli för varmt då man dels stryper temperaturen till max 60 grader, och dels så måste man i oavsett ha ett shuntsystem då man inte vill köra ut 60 gradigt vatten i golvet. I mitt vattenburna radiator system så kör jag ut 50 gradigt vatten till radiatorerna, även om det när jag eldat upp hela acktanken i temperatur runt 70-80 grader kan gå ut varmare.
 
Redigerat:
bjorn_s skrev:
Tack hörrni, jag ska höra av mig till en återförsäljare och be om lite råd och en offert. Vi har ju som sagt bara 6 kvm.

Men henkop, om jag ersätter 22mm spån med spårade spånskivor så lär jag kompromissa lite med styvheten i konstruktionen inte sant? Spånskivan och dess 22mm var ju en viktig länk i förstärkningen av mitt bjälklag.
Jag kan ha fel nu men enligt leverantörens instruktion ska du lägga spårskivorna med 60cc i kök övriga huset och 30cc i badrum. Jag är lika livrädd som du att göra fel med det här så jag räknade ut och la spårskivorna så att de låg en kortling i mitten och en kortling på kanten vid sponten för nästa skiva. Så att spårskivan alltid hade något att ligga mot runt om. Spårskivan är bärande och det funkar! Trots att den ser lite klen ut.

jivanoff skrev:
Det är inte bara att värmen är för hög i ett varmvattensystem, utan även för att man inte vill ha syrerikt vatten i uppvärmningssystemen då det bidrar till oxidation på metallkomponenterna, och (nu är jag inte helt säker) även kan bidra till förkortad livslängd på övriga komponenter. Uppvärmningsvattnet blir ju "dött" efter ett tag då syret försvinner. Använder man kranvatten tillför man ju nytt syre hela tiden.
Fast å andra sidan så har jag ju svårt att se att varmvattnet kan bli för varmt då man dels stryper temperaturen till max 60 grader, och dels så måste man i oavsett ha ett shuntsystem då man inte vill köra ut 60 gradigt vatten i golvet. I mitt vattenburna radiator system så kör jag ut 50 gradigt vatten till radiatorerna, även om det när jag eldat upp hela acktanken i temperatur runt 70-80 grader kan gå ut varmare.
Min shunt stryper så att det inte kan bli för varmt, minns inte exakta temperaturer men ligger säkert någonstans runt 26 grader. Det som rörmockaren sa till mig var att man helst inte ska tömma ledningarna på vatten eftersom gammalt vattnen håller, leder eller sprider värme bättre. Kommer inte ihåg vilket. Han var tysksvensk och i 50-års åldern. Bröt så där roligt som vår drottning gör. Ganska rolig gubbe.
Förstår inte resonemanget kring syre i varmvatten och att "komponenter" skulle ta stryk av det. Jag menar, det är väl bara en pump som kommer i kontakt med vattnet.
 
Redigerat:
henkop skrev:
Förstår inte resonemanget kring syre i varmvatten och att "komponenter" skulle ta stryk av det. Jag menar, det är väl bara en pump som kommer i kontakt med vattnet.
Och alla rör och element, ofta av gjutjärn eller stål.

Järn och stål rostar när det kommer i kontakt med syre. Det fria syret i vattnet i värmeslingan förbrukas snabbt och därefter blir det minimalt med rost. I tappvatten kommer det nytt vatten med fritt syre hela tiden. Därför görs tappvattenledningar i koppar eller plast medan värmeledningar kan vara av stål.
 
  • Gilla
bjorn_s
  • Laddar…
Fred vom Jupiter skrev:
Och alla rör och element, ofta av gjutjärn eller stål.

Järn och stål rostar när det kommer i kontakt med syre. Det fria syret i vattnet i värmeslingan förbrukas snabbt och därefter blir det minimalt med rost. I tappvatten kommer det nytt vatten med fritt syre hela tiden. Därför görs tappvattenledningar i koppar eller plast medan värmeledningar kan vara av stål.
Hmm, vi har bara koppar till vårt varm och kallvatten (dricksvatten).
Däremot är "elementstammen" i gjutjärn.

Japp, du har helt rätt i att stål rostar, men jag tror knappast att en modern bergvärmepump tar stryk av att syre tillförs i ledningarna. Skulle gissa på att det mesta i pumpen är gjort av plast. Iallafall de delar som kommer i kontakt med vatten.
 
Värmeväxlarna och rören är inte i plast i en modern vp ska sitta filter som tar hand om större partiklar men smått kan smita förbi och säkert försämra växlaren med tiden.
 
Nu har jag forskat kring möjligheterna med golvvärme. Snackade med en säljare på Golvvarmebutiken.se och kollade runt lite på LK’s youtubefilmer och läste på. Några alternativ började utkristallisera sig.

  1. LK har ett system som verkar väldigt smidigt med något dom kallar en Minikretsventil M5. Den är väldigt mycket mindre än en vanlig shunt och man kopplar på den direkt på ett befintligt två-rörs-system med parallellkopplade element. Det är billigt (2700kr), bygger lite (rören är bara 8mm) men ger som sagt dock ingen värme på sommaren. LK Minikretsventil M5 för vattenburen golvvärme, visar termostat, koppling och ventilenhet.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  2. Nästa system på listan använder sig av LK Minishunt M60 och kostar lite mer (runt 5000kr). Det bygger lite mer (rören är 12mm och shunten är större) men har fördelen att man kan komplettera det med en en LK Heater 350 för att få elvärmd krets på sommaren när värmepannan inte levererar någon värme. Den kostar 2500kr extra dock.
    LK Minikretsventil M5 för vattenburen golvvärme kopplad till två-rörsystem.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder

    Med heater påkopplad:
    LK Minikretsventil M5 för vattenburen golvvärme med många kopplingar och termostat.
  3. Ett tredje alternativ han nämnde var att installera Minikretssystemet för 2700 och sen komplettera det med ett billigt elvärmt system där man lägger elkabeln samtidigt som vattenrören. Då kan man komma ner i en totalkostnad runt 4000kr skulle jag tro. Det låter ju smart, men samtidigt lite EPA. Kan bli klurigt att lägga PEX-rör och undvika att elkabeln ligger mot dom också.

Så:

Vattenburen Golvvärme med Minikretsventil M52700kringen sommarvärme
Vattenburen Golvvärme Minishunt M60 + LK Heater7500kr
Vattenburen Golvvärme Minikrets M5 + Elburen golvvärme4000kr
Elburen golvvärme1000-2000kr?

Lurigt. Dom vattenburna har ju bättre verkningsgrad såklart, och man kan ju alltid noja sig för att det elektriska ska gå sönder på något sätt så man står där utan golvvärme efter några år. Nu har jag som sagt bara kollat på LK's system ännu.
 
  • Gilla
MartinP666
  • Laddar…
Vaf menar du med bättre verknings grad ? Beror väl hur vattnet värms.
 
Givetvis. Vi har bergvärme! Men RB skrev att även elpatronen som är "in charge" på sommaren skulle ge bättre verkningsgrad än elslinga. Det kan jag inte bekräfta dock.
 
Elpatron eller elslinga lär vara lika illa vore det hos mig skulle jag dra vatten buret som bergvärmen skulle få värma året runt.
 
Ska snacka med min rörleverantör och se om den lösningen går att få till med pannan.
 
Beror på vilken vp du har och hur den är inkopplad man bör ha arbetstank till vp om man ska köra sommarvärme.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.