Jag kan se en poäng där, det kan jag. Men det gäller inte alla barn. Det är framförallt språket som är poängen där. Men jag har läst att i många sådana områden pratar knappt personalen på förskolan heller svenska så det förutsätter ju en hel del ...K kortis skrev:
Nej det gäller inte alla barn men hur vet man vilka barn som inte det är lämpligt för, troligen är det just det barnet som hönsmamman inte törs släppa som behöver förskola.Farstatjej90 skrev:
Att sedan som förälder gå hemma och bara ha ett barn att prata med är är väldigt tråkigt, att sedan vara beroende av en som arbetar är ju hemskt. Mina närstående kvinnor skrattar och förfasar sig när det förs på tal, då lever de hellre ensamma. Till och med min mor tyckte det var förskräckligt och skämdes som en hund när hon talade om det. Min mormor som arbetade större delen av sitt liv blev förbannad och ilsk.
Jag kommer inte på något sätt att fixa det som är förenliga med värdegrund och så vidare så jag är tyst istället....K kortis skrev:
Jag är förbi bebistiden nu, yngsta är 6 år och äldsta 15. Du har säkert fått många bra råd i denna tråd och jag har inte läst alla men tänkte komma med ett byggahus relaterat råd. Nu är det visserligen försent men nått jag ångrar lite, även fast det skulle varit svårt att gjort annorlunda, är att bygga "allt" innan man blir med barn. Och går inte det så bygg för tusan så mycket du kan (om ni är i byggar eller renoveringsläge) innan en eventuell tvåa kommer. När man själv och barnen blir äldre vill iaf inte jag spendera sommrarna i snickarbyxor, utan då vill man passa på att hänga med ungarna och chilla. När de är 15+ kanske de inte vill hänga med föräldrarna längre om det inte är "all inklusive" resor till fjälls eller medelhavet då kanske 
Kan själv!
· Trelleborg
· 17 037 inlägg
Som sagt, metoden är omtvistad, vi vill hellre att våra barn ska vara trygga i att de får tröst när de är rädda och osäkra på natt.T TypRätt skrev:
Vi har inga problem att låta våra barn ta ansvar och växa på andra sätt.
Vi har inte heller problem med att låta dem sova över hos kusiner eller mormor/farfar.
Jag har aldrig arbetat och jag är redan oberoende. För mig är detta inte ens ett problem. Och är det någon som känner sig obekväm är det nog dom som tvingas lämna barnen på förskolan för att dom måste jobba. Kanske det är du?K kortis skrev:
Mina ”barn” skulle nog bli förvånade om jag skjutsade dom till dagis. Hihi, barnbarnen skulle garva o säga att nu är vi nog på fel ställe.
Vi var aldrig obekväma med att lämna på dagis ungarna hade jätteroligt där, man kom tidigt o hämtade eller sent inga problem
Allvetare
· Västra Götaland
· 11 432 inlägg
Det känns spontant som du har en personlig agenda mot förskolor av princip, eller har du råkat ut för dåliga exempel?
Sverige... Misstänkliggjord för att man inte vill förvara barnen på förskolan...
Hur många ekonomiskt oberoende i Sverige tror du skickar sina barn till förskolan? Hur många av Sveriges ledare tror du har haft sina barn på förskolan?
Bara nyfiken, om man aldrig arbetat och är oberoende så antar jag att man under någon period i livet varit otroligt beroende av någon. Du behöver inte avslöja om du vunnit på lotto, lever på din respektives lön, fått pengar du investerat klokt av tex din make eller ärvt släktingar osv, men som allmänt råd är det rätt värdelöst för det är något som väldigt få kan välja. Om du har nåt stalltips hur man kan blir "oberoende" (antar jag du menar ekonomiskt oberoende) utan att "få" pengarna av någon annan och utan att jobba, då vill jag gärna veta hur.
Nu jobbar jag numera mycket hemifrån (men inte när barnen var små) och har under några perioder när barnen vart mindre jobbat 75% så har kunnat vara ganska närvarande, trots jag har bekostat allt med lön. Nu får barnen själva välja om de vill gå på fritids eller komma hem hit (eller till kompisar) efter skolan, yngsta går i fyran. Har hela tiden betalt max för fritids osv så de kan gå så mycket de vill. När de blev äldre så har de ibland inte vart på fritids alls vissa månader, men de har iallafall möjligheten.
Vi tog ut massor av "obetald" förädraledigt och har hellre dragit ned på semestrar, renovering, köra fin bil osv.
OM jag varit ekonomiskt oberoende och utan jobb så skulle jag nog ändå valt att låta mina barn gå på förskola, men mycket färre timmar än om man måste sy ihop schemat med två hel eller deltidsarbetande, för den sociala interaktionen med andra barn, då jag själv inte kan leka som barn gör.
Jag tycker synd om de som MÅSTE lämna barnen kl 06.30 på förskolan och hämtar dem vid fem, vissa har kanske sådana jobb och har inte råd att gå ned i tid. Givetvis är detta säkert en mer obekväm situation än att inte behöva jobba alls och vara ekonomiskt oberoende. För den stora majoriteten så tror jag att de flesta behöver två inkomster, man kan gå ner lite i tid och att ofta en lämnar och en hämtar... Nuförtiden att vissa kan jobba vissa dagar hemifrån och få till en bra hämta - lämna. Men de som jobbar skift, natt, borta, en i förhållandet reser eller jobbar på annan ort har det nog tufft.
Skulle jag ge ett råd så är det, se till att få tid med ditt barn hellre än att kosta på dyra bilar och semestrar. Se också till att ditt barn får en social interaktion med andra barn och får ta del av den svenska kulturen och språket. Om man gör detta på annat sätt än förskola är upp till var och en, men jag tror barn behöver mycket tid och kärlek av föräldrarna OCH träffa andra lika gamla barn för annan lek. Jag tror även att det är bra att de träffar andra vuxna som kan sätta regler och rutiner på ett annat sätt än de egna föräldrarna.
Av mig är du inte misstänkliggjord, jag bara tror det är bra för barn med kontakt med andra vuxna och barn annat än syskon och föräldrar. Det är min åsikt och jag har läst om detta och det stödjs i pedagogiken.
Ganska många tror jag. Men det är möjligt att det är skillnad mellan "ledare" och "rika/överklass".
Fast problemet är ju att du har helt fel inställning till förskolan, det är ingen förvaring och det var det inte när det var dagis "på min tid" heller. Det är en stimulerande och utvecklande miljö där det får ha skitroligt tillsammans med massa kompisar varje dag. När mina barn varit hemma en vecka eller det är sommarlov längtar de ju tillbaka till sina vänner. Så klart tycker de att det är roligare att åka på utlandsresa (det gör jag med) men det kan man ju inte göra varje vecka så om inget särskilt händer är ju förskolan mycket roligare än att gå o strosa hemma eller bara leka med grannen eller någon kompis hemma.
Det ska väl även tilläggas att jag också har rätt mycket annat jag vill göra än att underhålla mina barn så jag skulle aldrig vilja ha dem hemma på heltid även om jag kunde skita i att jobba för resten av livet.
Försök att inte ge upp ert egna liv. Barn är fantastiskt men de behöver inte stoppa allt man gjorde innan, men man kanske får anpassa.
Som någon annan skrev, turas om med nätterna och sov i annat rum, ge varandra lediga kvällar för egen aktivitet och liknande.
Har ni mor/farföräldrar som är intresserade så vänj barnen tidigt med att vara där och utöka successivt och lär dem sova över. Det öppnar upp mycket möjligheter till antingen tid med partnern eller återhämtning.
Glöm inte era vänner. När barnet är litet sover det mycket så gör saker. Eller bjud hem vänner och låt dem laga middag åt er, man behöver inte fixa allt bara för man är hos en.
Som någon annan skrev, turas om med nätterna och sov i annat rum, ge varandra lediga kvällar för egen aktivitet och liknande.
Har ni mor/farföräldrar som är intresserade så vänj barnen tidigt med att vara där och utöka successivt och lär dem sova över. Det öppnar upp mycket möjligheter till antingen tid med partnern eller återhämtning.
Glöm inte era vänner. När barnet är litet sover det mycket så gör saker. Eller bjud hem vänner och låt dem laga middag åt er, man behöver inte fixa allt bara för man är hos en.
Jag håller helt med, fast vi körde en liten annan variant att vi flytta stolen en meter längre bort varje kväll och aldrig lyfta upp utan man trösta i sängen. Efter en vecka sov de i egen säng i egen rum och har aldrig haft problem med nattskräck eller likande precis som du beskriver. Ju tidigare man sätter detta, desto lättare går det.T TypRätt skrev:
I grund och botten handlar allt om att vara benhård i sina rutiner de första åren. Lägga samma tid varje dag (såväl vardag som helg), samma kvällsrutiner. Då flyter allt som ett rinnande vatten.
