15 540 läst · 341 svar
16k läst
341 svar
Nya avgifter hotar solcellsutbyggnad hos husägare
Problemet är ofungerande vinstreglering vilket helt obegripligt får fortsätta.M Martin Lundmark skrev:Hej Snel77
Många av inläggen runt elnätsbolagen hamnar i irritation över att EON och Ellevio AB har vinster som hamnar hos aktieägarna. Det försvårar, som i detta fall, dialogen om hur elnätsavgifterna återinvesteras i elnäten.
Det är ett därför ett bekymmer att många kommunala elnätsbolag har sålts till EON och Ellevio AB
E.ON Sverige AB, är ett svenskt energibolag som ingår i den tyska energikoncernen E.ON SE. [länk]
”Ellevio AB (publ) är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm. Det ägs av Omers Infrastructure (50%), Tredje AP-fonden (20%), Folksam (17,5%) och AMF (12,5%).”
[länk]
Halva elnätsbolaget Ellevio AB ägs alltså av tre svenska pensionsfonder vars avkastning naturligtvis är intressant av dessa nutida och framtida pensionärer. De vill naturligtvis att avkastningen skall vara så hög som möjligt.
När det gäller de elnätsbolag som ägs av staten (Vattenfall) eller kommunala bolag så är jag måttligt bekymrad. Eventuellt överskott går till de som beskattar oss. Vi kan möjligen diskutera nivån på deras vinster som går den vägen till skattebetalarna.
I övrigt är jag motståndare till att kommuner (Stockholms mm.) inte har behållit sitt ägande av elnäten. Jag tycker det varit okloka politiker och beslutsfattare som sålt. En lösning hade varit om Vattenfall idag, hade varit ägare till de svenska elnäten i EON och Ellevio AB
Jag kan ju säga att jag är måttligt intresserad av att indirekt betala högre statlig skatt via vattenfall, vilket är precis det som sker idag. Förvisso bättre än att jag stoppar det i någon annans pensionsfond men ändå fruktansvärt dåligt system.
Medlem
· Stockholm
· 4 011 inlägg
Jag var tydlig med att det var en fråga, så om du inte vet.........M Martin Lundmark skrev:Hej Grannens Häck
Jo, Jag förstod nog inte frågan.
En eventuell elproduktion från solceller sker ju inte alltid tidsmässigt när effektbehovet finns i närområdet. T.ex. vid elbaserat uppvärmningsbehov på vintern
Om man tillför för mycket eleffekt när inte elbehovet finns då är det i princip (t.ex. gällande spänningsvariation) samma bekymmer som att det finns för lite tillförd effekt i närområdet.
Finns det flera solceller på många hus då levererar de eleffekten samtidigt när solen lyser och bidraget från solcellerna försvinner samtidigt när solskenet försvinner.
Om man i frågan påstår att detta stärker nätet, hur går då detta till?
Jag förstod nog inte frågan.
HejWorkingclasshero skrev:
När man skriver "Är det inte så att .." då är det inte bara en fråga.
Det är inte som du inledningsvis påstår att; ” de privata solcellerna och annan småskalig elproduktion stärker nätet i närområdet så alla slipper en dyrbar uppdatering av nätet?”
Det blir då svårt att svara på det som en fråga.
Redigerat:
Nu har @Martin Lundmark delvis svarat på din fråga redan, men låt mig formulera det på ett annat sätt, solpanelerna ger nytta lokalt om:Workingclasshero skrev:Hej.
Jag kanske har missuppfattat det hela....
Är det inte så att de privata solcellerna och annan småskalig elproduktion stärker nätet i närområdet så alla slipper en dyrbar uppdatering av nätet? Är det inte så att alla drar nytta av sina grannars solceller?
Absolut rättvisa är omöjligt förstås, och ska vi inte stimulera dessa privata alternativ med solceller och batterier som jämnar ut effektbehovet lokalt.
Oservera att jag inte vet och därmed frågar.
/W
- det finns avsättning lokalt för elen
- nätet kan hantera de spänningsvariationer som dessa nya elproducenter leder till (större avstånd inom en transformator på landsbygden kan exempelvis vara utmanande). Det blir spänningsfall i ledningarna, när dessa börjar variera i riktning så kan man få många spännande fenomen.
- nätet är dimensionerat för den maxlast som solproducenterna matar in i nätet. Låt oss exempelvis anta att alla hus på en gata matar in 3x16A var in i det lokala elnätet en solig sommardag, transformatorn kan inte ta emot all denna energi då den är dimensionerad för en genomsnittsförbrukning för varje hushåll, inte en maxproduktion (eller maxkonsumtion) samtidigt.
- När den yttersta transformatorn i elnätet börjar mata el uppåt i nätet så kommer den att ge en spänningsstegring uppåt i nätet som man kommer att behöva kompensera för. Denna första transformator är oftast inte designad för att klara varierande antal lindningar, vilket gör att det blir ett omvänt spänningsfall uppåt i nätet och detta leder då till högre spänning ute hos konsumenterna. Blir nu dessa variationer stora under dygnet (vilket de riskerar att bli baserat på bla väder) och olika i olika delar av samma nät, så är det inte heller så lätt att få en jämn spänning ute hos konsumenterna.
Just maxkonsumtionen är lite intressant också, detta då effekttarifferna används som ett sätt att styra ned topparna i konsumtion i elnätet. Exempelvis Göteborgs energi har ju infört effekttariff dygnet runt för att man anser att elbilsladdning på natten är den stora toppen framöver i konsumtionen. Man skulle här kunna tänka sig effekttariffer också på produktionen för att näten skall kunna dimensioneras för en lägre nivå på produktion.
Lagom är bäst och i vissa nät har man passerat lagom, man kan se detta i den nyttoersättning som betalas ut av elbolagen, den varierar stort och vissa har inte ens någon sådan ersättning längre.
En grafisk illustration av problemet skulle underlätta.
OK, så här kan det se ut:
I detta exemplet så måste alltså spänningen i lokalnätet väldigt snabbt flippa från 230V till 250V (när produktionen ökar och vänder riktningen) för att spänningen i överliggande nät skall vara densamma.
Solanläggningen kan exempelvis ligga en bit ut på ledningen efter transformatorn och den har därför större spänningsförluster än en anläggning som ligger nära transformatorn.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
I detta exemplet så måste alltså spänningen i lokalnätet väldigt snabbt flippa från 230V till 250V (när produktionen ökar och vänder riktningen) för att spänningen i överliggande nät skall vara densamma.
Solanläggningen kan exempelvis ligga en bit ut på ledningen efter transformatorn och den har därför större spänningsförluster än en anläggning som ligger nära transformatorn.
Medlem
· Stockholms
· 162 inlägg
Bra och balanserat svar! En timhandel med nätnytta på samma sätt som med elpris skulle kunna lösa dessa problem.pacman42 skrev:Nu har @Martin Lundmark delvis svarat på din fråga redan, men låt mig formulera det på ett annat sätt, solpanelerna ger nytta lokalt om:
- det finns avsättning lokalt för elen
- nätet kan hantera de spänningsvariationer som dessa nya elproducenter leder till (större avstånd inom en transformator på landsbygden kan exempelvis vara utmanande). Det blir spänningsfall i ledningarna, när dessa börjar variera i riktning så kan man få många spännande fenomen.
- nätet är dimensionerat för den maxlast som solproducenterna matar in i nätet. Låt oss exempelvis anta att alla hus på en gata matar in 3x16A var in i det lokala elnätet en solig sommardag, transformatorn kan inte ta emot all denna energi då den är dimensionerad för en genomsnittsförbrukning för varje hushåll, inte en maxproduktion (eller maxkonsumtion) samtidigt.
- När den yttersta transformatorn i elnätet börjar mata el uppåt i nätet så kommer den att ge en spänningsstegring uppåt i nätet som man kommer att behöva kompensera för. Denna första transformator är oftast inte designad för att klara varierande antal lindningar, vilket gör att det blir ett omvänt spänningsfall uppåt i nätet och detta leder då till högre spänning ute hos konsumenterna. Blir nu dessa variationer stora under dygnet (vilket de riskerar att bli baserat på bla väder) och olika i olika delar av samma nät, så är det inte heller så lätt att få en jämn spänning ute hos konsumenterna.
Just maxkonsumtionen är lite intressant också, detta då effekttarifferna används som ett sätt att styra ned topparna i konsumtion i elnätet. Exempelvis Göteborgs energi har ju infört effekttariff dygnet runt för att man anser att elbilsladdning på natten är den stora toppen framöver i konsumtionen. Man skulle här kunna tänka sig effekttariffer också på produktionen för att näten skall kunna dimensioneras för en lägre nivå på produktion.
Lagom är bäst och i vissa nät har man passerat lagom, man kan se detta i den nyttoersättning som betalas ut av elbolagen, den varierar stort och vissa har inte ens någon sådan ersättning längre.
Du glömmer också att invertrar är skyldiga att övervaka spänningen, så extremfallen som du nämner kommer att leda till automatisk bortkoppling av produktionen. Det vore bra om även stora förbrukare, som elbilsladdare, hade detta krav.
Nu är ju effekttariffen tänkt att hantera just detta, vilket gör att jag misstänker att den också kan komma att inkludera den andra riktningen på sikt, dvs man får effekttariff oavsett riktning. Men solpanelerna måste bli bra mycket vanligare först. Men iom de nya EU-reglerna om installation av solpaneler på nya byggnader som stegvis kommer att börja införas om ett par-tre år, då börjar det nog bli risk för även detta.M mumiemonstret skrev:Bra och balanserat svar! En timhandel med nätnytta på samma sätt som med elpris skulle kunna lösa dessa problem.
Du glömmer också att invertrar är skyldiga att övervaka spänningen, så extremfallen som du nämner kommer att leda till automatisk bortkoppling av produktionen. Det vore bra om även stora förbrukare, som elbilsladdare, hade detta krav.
Hej mumiemonstretM mumiemonstret skrev:
När det gäller solceller och ”nätnytta” så har vi märkt att elnätsbolagen sänkt ersättningen. Jag har även talat med nätbolag som mätt upp att i idag så är ”nätnyttan” gällande solceller deras elnät negativ. Det vill säga att solcellerna har ökat den förlust de mäter upp i elnäten.
Elnätsbolagen (som har stora elnät) har rimligen olika stora förluster på olika ställen i elnäten och en variation gällande tidpunkten.
Med en ökande mängd solpaneler i elnäten framöver så torde vi se mer om både hur man kommer att behandla det som idag kallas ”nätnytta” och den effekttariff som skall vara införd senast 2027.
Om målet med effekttariffen i elnäten är att hålla ner effektnivån i elnäten, då borde den gälla i båda riktningarna. D.v.s. även vid inmatning av eleffekt från solceller på villataken och in i elnäten.
Medlem
· Stockholm
· 4 011 inlägg
HejM Martin Lundmark skrev:
Var väl typ sådan här info som jag försökte förstå.
https://www.solenerginyheter.se/20191217/44/energilager-jamnar-ut-belastningen-i-elnaten
Men se det gärna som en fråga för det går att läsa olika saker överallt, och här på BH har ju alla rätt
/W
Är effekttarrifen som är på gång endast för el från elnätet till slutkund i dagsläget? Isåfall kanske det inte är elnätet som är föremålet för regleringen utan produktionen av elektricitet.M Martin Lundmark skrev:
Du verkar för övrigt insatt i problematiken med inmatning av elenergi från slutkund till elnätet och de problem det ger. Kanske du orkar illustrera och beskriva det mer utförligt för det är fortfarande något oklart hur mekanismerna och resultatet ser ut.
Hej spikplankaspikplanka skrev:
Så här skriver Energimarknadsinspektionen; ”Effekttariffer ska bidra till att elnätet används så effektivt som möjligt Med effektbaserad prissättning ska elanvändare få incitament att sprida ut sin elanvändning så att vi undviker effekttoppar som kan leda till problem i elsystemet. Oftast är elanvändningen hög under morgon och kväll, och låg under sen kväll, natt och tidig morgon. En jämnare belastning på elnätet har en rad fördelar, bland annat att fler kan använda det befintliga elnätet och att det generellt kan bidra till lägre elnätskostnader och ett lägre elpris.”
https://ei.se/konsument/el/effekttariffer-effektavgift
Din andra fråga är inte lätt att svara på kortfattat mer än vad som bland annat pacman42 skrev i #64
Det är nog bättre att du ställer en specifik (avgränsad) fråga om det du undrar över.