180 991 läst · 268 svar
181k läst
268 svar
Mitt bygge av brygga och stenkista
Lösvirkesbyggare
· Gävleborgs
· 2 426 inlägg
Aha nu är jag med på hur ni menar.mattiasp skrev:Jag har ritat en bild. Det är väl så här du menar? I så fall verkar det ganska lätt att bygga ihop stenkistan om man börjar med svärden och bygger uppåt, och är lite händig med motorsågen. Man borde kunna bygga den hemma på gården, markera delarna med sprayfärg, plocka isär, och sedan plocka ihop efter transport. Låser man svärdet med gängstång genom understa och översta lagren, eller genom varje stock?
Jag är gärna med att bygga en i sommar, så att jag får lära mig. Mitt förra försök vet vi ju båda hur det slutade. Det var nog tur att det rasade ihop redan på traktorgafflarna. Tänk om vi hade sjösatt en så ranglig konstruktion...
[bild]
Dock får man inte släta kanter på kistan med den knuten, vilket är en av anledningarna till att jag vill laxa.
Kommer även att klä in kistan med 50x195mm virke
Vad gick snett med din kista mattiasp?
Riktigt intressant med alla kommentarer och konstruktioner! Sätter verkligen igång tankeverksamheten.
Gubben på ostkusten som vet hur man gör en stenkista är min pappa. Jag försökte göra en stenkista efter eget ingenjörshuvud, och det blev pannkaka. Men jag kan försäkra att min teoretiska argumentation om varför min konstruktion var överlägsen rospiggarnas traditionella konstruktion var mycket övertygande. Då såg min pappa till att lära sig hur det skall gå till på riktigt genom att åka runt och kolla på stenkistor, fråga gubbar på byn och göra egna kistor. Efter det tror jag att man skall föra på traditionellt sätt, i alla fall när det gäller stenkistor.
SS 2343 är en rostfri och syrafast kvalitet. Det är kanske SS 2333 som du tänker på, den är endast rostfri (ej syrafast).Micc skrev:OBS. Syrafast stål A4, kallas också 316-L, och om jag inte minns fel är även SS2346 en syrafast beteckning (SS2343 är vad jag minns rostfritt men inte syrafast). Vet att det finns ännu bättre varianter för saltvatten, men är det en insjö så är garanterat A4 och motsvarande kvaliteter fullt tillräckligt. Det är en hel vetenskap som allt annat i världen...
/Micc
Men dessa beteckningar är gamla och ersatta med nya där SS 2333 är ersatt med EN 1.4301. SS 2343 har ingen exakt ersättare men EN 1.4404 ligger nära.
Holmberg87:
En järnhandlare med service skall väl kunna ta hem en gängstång i 2 meters längd även ifall de inte själva lagerför den längden.
Titta t.ex. här: http://www.arvidnilsson.com/sv/Produkter-losningar/Teknisk-information/ Öppna deras produktkatalog och titta på sidan 561. Där finns det A4 stänger i 2 m längder upp till M24.
Därifrån borde i alla fall din järnhandlare kunna handla om inte du själv kan det. Det var ett exempel på en leverantör mer finns.
Ja, jag kanske blandar ihop det - Du har kanske koll på att SS2343 är det syrafasta materialet. Men då är 2346 inte syrafast i så fall. Jag använde nämligen de två sorterna till ett projekt, bl.a. en stor betongplint i strandkanten som dränks med saltvatten dagligen. Där använde jag den syrafasta sorten till dubb och armering, och lite längre upp där vattnet inte når använde jag den andra legeringen eftersom kravet inte var lika stort där.
Holmberg87! Du skriver att det inte är så värst salt vatten - Du bygger alltså detta på ostkusten då antar jag - eller? Där finns ju inte skeppsmasken och då funkar det. På västkusten skulle det inte funka alls tror jag. Jag hade en tryckimpregnerad (A-tryckning) stolpe som stod i en stolpsko på berget i strandkanten (oftast dränkt av 30-40 cm havsvatten, någon gång ibland var den torrlagd). Efter endast 1,5 år hade skeppsmasken perforerat den rätt ordentligt. Det skall finnas något som kallas Marin-tryckt virke, som skall klara saltvatten, men det vanliga tryckta virket gör det definitivt inte.
/Micc
Holmberg87! Du skriver att det inte är så värst salt vatten - Du bygger alltså detta på ostkusten då antar jag - eller? Där finns ju inte skeppsmasken och då funkar det. På västkusten skulle det inte funka alls tror jag. Jag hade en tryckimpregnerad (A-tryckning) stolpe som stod i en stolpsko på berget i strandkanten (oftast dränkt av 30-40 cm havsvatten, någon gång ibland var den torrlagd). Efter endast 1,5 år hade skeppsmasken perforerat den rätt ordentligt. Det skall finnas något som kallas Marin-tryckt virke, som skall klara saltvatten, men det vanliga tryckta virket gör det definitivt inte.
/Micc
Hej, det är en konstruktion som mattiasp just har skissat på som jag syftar på. Svärdet fälls in ytterst i knuten. Med den konstruktion du skissat kommer trycket från stenmassorna att motv4erkas enbart av metallåsningen med gängstång och mutter. Stockarna låses inte av det infällda svärdet med ökande tryck utåt. Förresten håller jag med om att en vanlig fyrkantssågad stolpe nog håller lika bra som en tryckt. Vi tog upp en brygga nyligen, som var byggd för ca 60 år sedan. Allt virke var friskt och rosafärgat och dymlingarna intakta. Det var bara det sågade gångvirket ovanpå som hade murknat. Själv har jag haft några tryckta bitar liggande bortglömda på marken i 14 år och de är numera genomruttna. Virke som alltid ligger under vatten ruttnar inte eller också så långsamt att det tar sekler eller årtusenden innan de försvinner..
Det stämmer bra det. Vid en nykonstruktion av en bro för ett antal år sedan kom vi i kontakt med spontat gammalt virke som varit under sötvatten sedan 1850-talet. Det doftade fräscht virke av det prov som dykarna tog ur virket som varit skyddat av fyllnadsmassor. Det virke som var över bottenmassorna och exponerat för ljus hade börjat att murkna.Puide skrev:
Jag håller med om att laxknutar är snygga, även om det mesta hamnar osynligt under vatten. En traditionellt byggd stenkistebrygga härute är knappast någon altartavla. För att få ett vackert avslut kan man panela det översta skiftet eller skiften med sågat virke och räkna med att byta trasiga delar om det behövs.
Stenkistan tjänar på att vara av ojämnt timmer på insidan. Stenarna kilar in sig mellan stockarna och låser hela konstruktionen. Isens lyftkraft får då att göra med hela den samlade tyngden hos de sammanpressade stenmassorna. Fast lite av ett mirakel är det ändå. Om man tittar på ett sjökort och jämför vintertida ismassor på fjärdar och havsvikar med den lilla prick som är min stenkista, blir man lite ödmjuk inför skärkarlarnas erfarenheter.
Lösvirkesbyggare
· Gävleborgs
· 2 426 inlägg
Här har det hänt mycket ser jag!
Ska kontakta min Järnhandel på måndag då det uppenbarligen finns 2m gängstång i A4.
Jag bygger min stenkista på ostkusten, närmare bestämt efter södra norrlandskusten.
Har inte kollat på så många stenkistor härikring, men dom flesta har stenkistor och nästan alla som jag har pratat med har drar ihop dessa med grov gängstång utan större noggrannhet med knutar eller infällnader. Det verkar hålla!
Ska kontakta min Järnhandel på måndag då det uppenbarligen finns 2m gängstång i A4.
Jag bygger min stenkista på ostkusten, närmare bestämt efter södra norrlandskusten.
Har inte kollat på så många stenkistor härikring, men dom flesta har stenkistor och nästan alla som jag har pratat med har drar ihop dessa med grov gängstång utan större noggrannhet med knutar eller infällnader. Det verkar hålla!
Lösvirkesbyggare
· Gävleborgs
· 2 426 inlägg
Puide:
Ditt långa inlägg var väldigt bra nu när jag har läst det några gånger. Men när ni sätter svärden infällda på utsidan, är det inte svårt att få det tight om kistan görs konisk? För koniskt måste den väl ändå vara även om inte alla verkar göra så.
Ditt långa inlägg var väldigt bra nu när jag har läst det några gånger. Men när ni sätter svärden infällda på utsidan, är det inte svårt att få det tight om kistan görs konisk? För koniskt måste den väl ändå vara även om inte alla verkar göra så.
Lösvirkesbyggare
· Gävleborgs
· 2 426 inlägg
Uppdatering i bygget:
Alla tillstånd är inskickade!
Dags att också visa vilken typ av konstruktion jag kommer att använda. En ritning kommer göras under helgen och läggas ut här men tills dess får ni nöja er med inspirationsbilder som jag gått på.
Konstruktionen har jag valt efter att ha sökt mycket information och även kollat på större företag som bygger just stenkistor i Östersjön och främst Stockholmsområdet.
Virke: Uteslutande gran med så täta årsringar att jag inte orkade räkna dom
Laxknutar som binder ihop kistan och säkras med gängstång uppifrån och ner. Stående svärd i varje hörn som dras fast med gängstänger från två håll i stockarna. Inte på varje stock.
Kommer se ut på detta sätt;
Jag är kluven på om jag ska låta blocksåga timret. Känns lättare att göra knutarna då med mall. Vad tror ni?
Alla tillstånd är inskickade!
Dags att också visa vilken typ av konstruktion jag kommer att använda. En ritning kommer göras under helgen och läggas ut här men tills dess får ni nöja er med inspirationsbilder som jag gått på.
Konstruktionen har jag valt efter att ha sökt mycket information och även kollat på större företag som bygger just stenkistor i Östersjön och främst Stockholmsområdet.
Virke: Uteslutande gran med så täta årsringar att jag inte orkade räkna dom
Laxknutar som binder ihop kistan och säkras med gängstång uppifrån och ner. Stående svärd i varje hörn som dras fast med gängstänger från två håll i stockarna. Inte på varje stock.
Kommer se ut på detta sätt;
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Jag är kluven på om jag ska låta blocksåga timret. Känns lättare att göra knutarna då med mall. Vad tror ni?
Hittade denna tabell: http://www.askimsrostfria.se/jamforelsetabell/Micc skrev:
Där återfinns även den nya beteckningen för SS 2343 dvs EN 1.4436
Det infällda svärdet på knutens utsida låser åt alla sidor. Tänk dig att du trycker på de liggande stockarna på mattiasp´s skiss. Inifrån och ut och sen tvärt om. Det finns alltid någon infälld kant på stocken som tar emot på någon del av svärdet. Bultförbanden håller det hela på plats. De utsätts inte för så stort tryck.