Låter som en toppendag 🌞Anna_H skrev:
Plockade stygnen idag, då får man jättegott godis och han vet vart burken står
Dessvärre inte helt läkt än då det verkar ha öppnat upp sig längst in, så till en början en vecka med förband och sedan återbesök. Han slipper iallafall tratten 😅
Dessvärre inte helt läkt än då det verkar ha öppnat upp sig längst in, så till en början en vecka med förband och sedan återbesök. Han slipper iallafall tratten 😅
Gud så skönt för honom men hur förhindra att han river bort bandaget? Fast förhoppningsvis så , även om han gör det, så slickar/gnager han inte på tassen 😻😻💗
För precis ett år sedan adopterade vi Finn från ett räddningcenter på Irland. Han och hans syskon hade lämnats i en låda i en hotellobby med en lapp som berättade vilka raser de bestod av och födelsedatum.
Vi hämtade honom en svinkall natt på Arlanda. Sen dess har han varit pappas nya bebis.
En Bordercollie/Whippet blandning som antingen kör 100% eller slappar järnet.
Vi hämtade honom en svinkall natt på Arlanda. Sen dess har han varit pappas nya bebis.
En Bordercollie/Whippet blandning som antingen kör 100% eller slappar järnet.
Åh så hemskt . Jag beklagar verkligen sorgen ♥️♥️♥️yonna skrev:
de tar alltid en bit av hjärtat med sig.. (tomhet dubbelt upp!) kram på dig- Nu två nätter utan diskussioner om vem som har rätt till mittgropen i sängen.
- Lusten att lämna sängen och gå upp och börja dagen finns inte.
- Ingen med stora, blanka, mörka ögon som följer 'en i väntan på frukostmackans skalk.
- Trots numera försämrad hörsel hör jag ändå när han skakar på huvudet med flaxande öron.
- Jag hör absolut tassljudet från golvet - kreepy.
- Ingen som står mellen min mage och diskbänken och aktivt deltar när jag förbereder maten.
- Ingen som tar hand om ost-eller gurkbiten som faller på golvet - där får den ligga ...
- Vana trogen lämnas aldrig ätbart på bänk eller bord - nu skyfflas detta längst in helt i onödan.
- Ingen som nogsamt inspekterar matpåsen när jag kommer hem och ingen som - på sitt sätt - kommenterar vad jag köpt.
- Ingen som kommenterar när jag snubblar på pipleksakerna på hallmattan.
- Ingen som talar om att besökare står vid grinden.
- Jag måste nu låsa dörrarna - det har jag inte gjort på 32 år.
- Och ingen som uppmärksamt lyssnar - och deltar i - diskussioner om livet och andra väsentligheter.
Här är väldigt trist.
- Lusten att lämna sängen och gå upp och börja dagen finns inte.
- Ingen med stora, blanka, mörka ögon som följer 'en i väntan på frukostmackans skalk.
- Trots numera försämrad hörsel hör jag ändå när han skakar på huvudet med flaxande öron.
- Jag hör absolut tassljudet från golvet - kreepy.
- Ingen som står mellen min mage och diskbänken och aktivt deltar när jag förbereder maten.
- Ingen som tar hand om ost-eller gurkbiten som faller på golvet - där får den ligga ...
- Vana trogen lämnas aldrig ätbart på bänk eller bord - nu skyfflas detta längst in helt i onödan.
- Ingen som nogsamt inspekterar matpåsen när jag kommer hem och ingen som - på sitt sätt - kommenterar vad jag köpt.
- Ingen som kommenterar när jag snubblar på pipleksakerna på hallmattan.
- Ingen som talar om att besökare står vid grinden.
- Jag måste nu låsa dörrarna - det har jag inte gjort på 32 år.
- Och ingen som uppmärksamt lyssnar - och deltar i - diskussioner om livet och andra väsentligheter.
Här är väldigt trist.
Lider verkligen med dig ❤️. Tomheten tär
Patrik440
Laddtryckare
· V-götaland
· 1 318 inlägg
Patrik440
Laddtryckare
- V-götaland
- 1 318 inlägg
I fredags fyllde Rosa 7 år!
Hemskt vad åren går. 😳
Tyckte det var nyss hon låg hos mamma Judith.
3/6-17:
Hemskt vad åren går. 😳
Tyckte det var nyss hon låg hos mamma Judith.
3/6-17:
Vi beklagar. Det är alltid så tungt när ens djur går vidare till dom nya jaktmarkerna. Dom lämnar ett stort hål efter sig. Det tar tid att vänja sig vid att vara utan sitt djur. Om man tänker skaffa sig ett nytt så måste det iaf för mig gå lagom länge emellan. Så man hinner sörja ordentligt så man sedan kan ta bra hand om det nya. Tänker man inte skaffa ett nytt djur så vänjer man sig nog vid att vara utan men det tar sin tid.
När våran katt dog så tog det 23 dagar innan vi hade nya katter. Vi visste att vi inte ville leva utan katt. Vi tänker ofta på vår gamla katt även fast vi har dom nya.
När den största sorgen och saknaden gått över så är det lättare att komma ihåg all den glädje och kärlek man fått av sitt djur.
I
Nu letar jag efter en omplacering, en pensionerad, lite mindre (men inte alltför liten) hund med tuffhet och en stor nypa vakt i sig.
Min Angus blir aldrig bortglömd, inte heller Qonnie, Kaspar, Yonny, Tango eller Sumo... Kraftfulla, vackra jyckar.
Det blir trängsel vid Sankte Pers port.
Jag har haft en fantastisk uppfödare som nu, efter 50 år, slutat med sin kennel. Fram till nu har jag, via henne, inom ett par dygn haft en ny prick - ibland i väntan på en valp. Detta är alltså första gången jag är utan. Jag är inte övertygad om att man behöver en sörjeperiod. Alla mina 6 prickar har satt djupa, positiva, spår i mig. Men det beror väl också på hur man själv är mentalt funtad.N Niq skrev:
Nu letar jag efter en omplacering, en pensionerad, lite mindre (men inte alltför liten) hund med tuffhet och en stor nypa vakt i sig.
Min Angus blir aldrig bortglömd, inte heller Qonnie, Kaspar, Yonny, Tango eller Sumo... Kraftfulla, vackra jyckar.
Det blir trängsel vid Sankte Pers port.
Vi är alla olika. Själv skulle jag inte kunna ta ett nytt djur genast. Men inte gick det så lång tid innan vi började söka nytt heller. Man glömmer aldrig sina djur
Hoppas du hittar en trevlig vovve snart.
Vi tänkte ta övergivna katter men kunde inte komma överens med katthusen