hsd
Medlem
· Kalmar län, Östra Götaland
· 6 372 inlägg
hsd
Medlem
- Kalmar län, Östra Götaland
- 6 372 inlägg
Ehhhh... kan väl påstå att det hänger i luftentveksamt skrev:
och sedan ska ju försäkringskassan sköta utbetalning, så om det blir kommer det att dra ut på tiden, eller så blir det en tummetott till
Det här är ju något som skulle kunna dyka upp i tidningen om det visar sig vara medvetet. Den återbetalningen kommer att svida rejält. Vi får hoppas på en fin uppföljning av detta.
GK100: Det är det korrekta namnet och är den absolut vanligaste motortypen.
Både som trefasmotor och som enfasmotor (som egentligen också är en trefasmotor men där en kondensator ger den nödvändiga fasförskjutningen till den tredje anslutningen).
Korrekt namn är följande "Kortsluten Asynkronmotor". Men varför heter den då så, det låter ju som om det inte borde fungera, kortslutning kan ju aldrig vara något bra...
Det beror på att rotorn får ett inducerat magnetfält som därmed genom sina DC mässigt kortslutna lindningar skapar ett magnetfält som tillsammans med det roterande magnetfältet i statorn gör att rotorn roterar.
En fantastiskt enkel (billig) och driftsäker konstruktion som är utmärkt när de körs med över 90% av sin märklast.
Men när de körs på dellast så är konstruktionen urusel ur energisynpunkt. De absolut bästa kortslutna asynkronmotorerna har ungefär 82% verkningsgrad vid fullast och de sämsta ligger under 70% på fulllast.
Här finns två enklare länkar för egen förkovran.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kortsluten-asynkronmotor
https://www.yhhalmstad.se/Homepage/...6fc80018535f499042cc949b87/Asynkronmotor+ver3
Både som trefasmotor och som enfasmotor (som egentligen också är en trefasmotor men där en kondensator ger den nödvändiga fasförskjutningen till den tredje anslutningen).
Korrekt namn är följande "Kortsluten Asynkronmotor". Men varför heter den då så, det låter ju som om det inte borde fungera, kortslutning kan ju aldrig vara något bra...
Det beror på att rotorn får ett inducerat magnetfält som därmed genom sina DC mässigt kortslutna lindningar skapar ett magnetfält som tillsammans med det roterande magnetfältet i statorn gör att rotorn roterar.
En fantastiskt enkel (billig) och driftsäker konstruktion som är utmärkt när de körs med över 90% av sin märklast.
Men när de körs på dellast så är konstruktionen urusel ur energisynpunkt. De absolut bästa kortslutna asynkronmotorerna har ungefär 82% verkningsgrad vid fullast och de sämsta ligger under 70% på fulllast.
Här finns två enklare länkar för egen förkovran.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kortsluten-asynkronmotor
https://www.yhhalmstad.se/Homepage/...6fc80018535f499042cc949b87/Asynkronmotor+ver3
Det blir inget beslut om det föreslagna elstödet till hushåll och företag den här veckan. Energimarknadsinspektionen behöver några dagar till på sig för att behandla ansökan som Svenska kraftnät skickade in för två veckor sedan.
Regeringen och Svenska kraftnät presenterade ansökan och förslaget på en pressträff den 27 oktober. Då bedömde Ei att det skulle kunna fattas ett beslut senast den 10 november. Men den tidplanen spricker med åtminstone några dagar, bland annat på grund av att Svenska kraftnät har kommit med kompletteringar till den första ansökan. Ett beslut kan komma efter helgen.
Ei ska bland annat avgöra om stödet följer de regler som EU har satt upp.
Försäkringskassan har fått regeringens uppdrag att, i samarbete med Svenska kraftnät, betala ut pengarna till cirka fem miljoner elkunder. Målet är att utbetalningarna ska ske i december, men i förra veckan uppgav socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) att det kan bli i början av nästa år.
https://www.svd.se/a/y6ELEa/gront-ljus-for-elstod-drojer
Jag känner mycket väl till hur dessa mototer konstrueras och fungerar. Det jag vänder mig mot är det du skrev i tidigare inlägget. Kanske skrev/syftade du fel där sånt händer ju. Vid all pumpdrift av typ centrifugalpumpar är ev överväganden kring motorns egenskaper marginella man kan nöja sig med betraktelser för pumpen förbruknimgs/verkningsgradsmässigt som en viktig första ansats.L Limpan4all skrev:
Limpan4all:
Pssst... GK100 är proffs inom el. Han behöver ingen länk för egen förkovran
Pssst... GK100 är proffs inom el. Han behöver ingen länk för egen förkovran
Det är självklart systemverkningsgraden som är det intressanta. GK100 svamlar och har inte beskrivit vad vederbörande har för invändningar så att de kan bemötas. En ejektor/ringpump med kortsluten asynkronmotor är en katastrof energimässigt. En med 2,2kW motor drar i stort sett mellan 1,5 och 2,2kW oavsett vattendjup i brunnen eller flöde från brunnen.
Med en modern varvtalsreglerad dränkpump så är det från 0,1kW till 2,2kW och det beror på flöde och lyfthöjd. Lite förenklat så kan man räkna med en elräkning som minskar med minst 80% för att få fram samma mängd vatten.
Dessutom så har kombinationen ejektor/ringpump kortsluten asynkronmotor risken att den bara står och går utan att få upp särskilt mycket vatten alls när ejektorn ELLER ringpumpen börjar bli utslitna, det enda man ser är en elräkning som drar iväg till sjuka nivåer. Detta är vad jag tror har hänt TS svärmor.
Med en modern varvtalsreglerad dränkpump så är det från 0,1kW till 2,2kW och det beror på flöde och lyfthöjd. Lite förenklat så kan man räkna med en elräkning som minskar med minst 80% för att få fram samma mängd vatten.
Dessutom så har kombinationen ejektor/ringpump kortsluten asynkronmotor risken att den bara står och går utan att få upp särskilt mycket vatten alls när ejektorn ELLER ringpumpen börjar bli utslitna, det enda man ser är en elräkning som drar iväg till sjuka nivåer. Detta är vad jag tror har hänt TS svärmor.
karlmb:
Det finns släpringade asynkronmotorer dessa har släpringar till rotorns magnetisering (som dock vanligen främst används för att starta mjukare), och kortslutna asynkronmotorer dessa får energin till rotorn enbart induktivt från statorlindningarna.
Så det är en skillnad i terminolog som skiljer motortyperna åt. Men de kallas lite grovt bara för asynkronmotorer men det är inte det korrekta namnet.
Några 95% verkningsgrad kommer du aldrig upp till inte ens vid optimal last om det inte är extremt stora motorer. Dessa 2,2kW motorer kommer inte ens med IE4 klassning upp till 90% verkningsgrad. <och en så pass gammal motor omfattas inte ens av IE kraven då den bara har intermitent drift så i bästa fall 80% på motorn lös.
Det finns släpringade asynkronmotorer dessa har släpringar till rotorns magnetisering (som dock vanligen främst används för att starta mjukare), och kortslutna asynkronmotorer dessa får energin till rotorn enbart induktivt från statorlindningarna.
Så det är en skillnad i terminolog som skiljer motortyperna åt. Men de kallas lite grovt bara för asynkronmotorer men det är inte det korrekta namnet.
Några 95% verkningsgrad kommer du aldrig upp till inte ens vid optimal last om det inte är extremt stora motorer. Dessa 2,2kW motorer kommer inte ens med IE4 klassning upp till 90% verkningsgrad. <och en så pass gammal motor omfattas inte ens av IE kraven då den bara har intermitent drift så i bästa fall 80% på motorn lös.
Sen undrar jag hur stor andel av egna hemmarna som har synkronmotorer i sina pumpar. Försvinnande få skulle jag tro.
Det sitter asynkronmotorer även i dränkpumparna.
Sen att ejektorpumpen inte är så effektiv är sant men det förklarar inte TS elräkning.
Det sitter asynkronmotorer även i dränkpumparna.
Sen att ejektorpumpen inte är så effektiv är sant men det förklarar inte TS elräkning.
