Det är inte olagligt att köpa hus på orten. Men firman måste lämna över uppdraget till någon annan firma. Men det är ju för att skydda säljaren.
Kalla det vad du vill, men det handlar om ett privat intresse som står i konflikt med arbetsgivarens intressen.D Daniel 109 skrev:
I princip ett brott mot lojalitetsplikten om man skall hårddra det.
Jag håller inte med.
När vi köpte vårt nuvarande hus. Så var det väldigt tydligt att mäklaren försökte sälja till underpris till ”någon”. Lång historia som jag inte drar här igen. Firman som numera är en av de största hade satt det i system, när säljaren bodde utomlands, och kunde antas ha dålig koll på marknaden här.
När hon Insåg att hon inte blevvav med oss var hennes sista desperata försök att kontakta min bankman och försökte övertyga om att jag inte kunde ha råd att köpa huset.
När hon Insåg att hon inte blevvav med oss var hennes sista desperata försök att kontakta min bankman och försökte övertyga om att jag inte kunde ha råd att köpa huset.
Håller inte med om vad?D Daniel 109 skrev:
Att som privatperson inte blanda sig i arbetsgivarens affärer? Det betyder ju att du som privatperson aldrig kan lägga dig hur någon annan utför sitt arbete, för alla har ju en arbetsgivare. Eller menar du att mäklaren inte borde lägga sig och styra hur affären ska skötas för då lägger den sig i arbetsgivarens affärer?C cpalm skrev:
I mitt/mina fall är det de som äger den lokala franchisen som bestämt och således lägger de bara sig i sina egna affärer.
Jag hade iaf inte accepterat att köpa en fastighet där en kollega till mäklaren i affären varit med och budat, än mindre som i trådstartarens fall den enda andra intressenten.
Jag vet inte hur du läser det jag skriver, men jag menar så klart att göra sig själv, som privatperson, till part i en affär som ens arbetsgivare förmedlar (i rollen som mäklarbyrå). Genom att lägga bud på ett objekt arbetsgivaren mäklar, och därmed dessutom tvinga arbetsgivaren att frånträda uppdraget.M mlb88 skrev:
Med tanke på din slutkläm låter det som att vi är överens
Jag hade lite svårt att tolka hur du menade, men anade också att vi nog egentligen tycker samma sak.C cpalm skrev:Jag vet inte hur du läser det jag skriver, men jag menar så klart att göra sig själv, som privatperson, till part i en affär som ens arbetsgivare förmedlar (i rollen som mäklarbyrå). Genom att lägga bud på ett objekt arbetsgivaren mäklar, och därmed dessutom tvinga arbetsgivaren att frånträda uppdraget.
Med tanke på din slutkläm låter det som att vi är överens
Bra för oss
För att återknyta till vad TS frågade efter så tror jag inte det finns något att göra nu. Har man skrivit på kontrakt med vetskapen om hur budgivningen gått till, fullgjort betalningen samt blivit lagfaren ägare så känns det rätt överspelat. Tyvärr.
jo absolut, men det motiverar ändå inte 5+ millar för gamla 70talshusV VRZ skrev:
Varför inte?S SueCia skrev:jo absolut, men det motiverar ändå inte 5+ millar för gamla 70talshus
Vad är det som gör ett hus/fastighet/bostad värd 5 miljoner?
Om det inte uppnås, varför betalar någon då det om det inte är värt det?
Och slutklämmen, är ett hus/fastighet/bostads värde objektivt eller subjektivt?
ok. kollegan lade bud för 400000:- säger inget kom jag på. Många gånger så är husen ute för en hel del mindre än det slutar. så la han ett par rejäla bud. för att få upp priset.
Tja tror du får nöja dig med att att det är olagligt idag. Att kämpa för att du ska nån halvdan ursäkt är det värt det? Mer än så kommer du inte få om ens det. Det var inte olagligt då. Så det är hopplöst. Sen talar tiden emot dig.
Så för din egen hälsas skull lägg ner. visst det var kanske inte etiskt rätt de kanske inte var rätt på många plan. Men det var ännu inte olagligt.
Att du hade de bästa anledningar till att du inte kunnat få tid är ingen bra ursäkt för det tog ett år att komma dit du är.
Du kommer inte få någon storslagen ursäkt.
Eventuella ursäkter beror enbart på hur du bemöter dessa personer. Sen är det chefen för företaget som du måste ligga på. Där måste du koppla in charmen. Annars minskar risken att avsevärt att du får en ursäkt.
Tänk på att det är du som vill ha något. Du har ingenting att hota med. Att det är oetiskt ja visst. Men det är inget kort att spela med, än mindre att det är olagligt nu.
Fundera hur mycket mer du vill offra din tid?
på ett spel som kanske ger dig ett halvhjärtat
ursäkt. det finns inga pengar i potten. det är bara ditt eget ego du matar
Lägg tiden på dina nära och kära. istället
Tja tror du får nöja dig med att att det är olagligt idag. Att kämpa för att du ska nån halvdan ursäkt är det värt det? Mer än så kommer du inte få om ens det. Det var inte olagligt då. Så det är hopplöst. Sen talar tiden emot dig.
Så för din egen hälsas skull lägg ner. visst det var kanske inte etiskt rätt de kanske inte var rätt på många plan. Men det var ännu inte olagligt.
Att du hade de bästa anledningar till att du inte kunnat få tid är ingen bra ursäkt för det tog ett år att komma dit du är.
Du kommer inte få någon storslagen ursäkt.
Eventuella ursäkter beror enbart på hur du bemöter dessa personer. Sen är det chefen för företaget som du måste ligga på. Där måste du koppla in charmen. Annars minskar risken att avsevärt att du får en ursäkt.
Tänk på att det är du som vill ha något. Du har ingenting att hota med. Att det är oetiskt ja visst. Men det är inget kort att spela med, än mindre att det är olagligt nu.
Fundera hur mycket mer du vill offra din tid?
på ett spel som kanske ger dig ett halvhjärtat
ursäkt. det finns inga pengar i potten. det är bara ditt eget ego du matar
Lägg tiden på dina nära och kära. istället
Redigerat:
Bästa svaret
Jag håller med dig fullständigt.N noone70 skrev:
tydligen tog det ett år att läsa avtalet och bilagorna
Det spelar ingen roll om det är olagligt idag eller inte. Din åsikt är den samma. Det var nog ganska blandade åsikter då. Eftersom jag inte har någon aning om hur lagen är skriven eller eventuella förarbeten så kan jag inte berätta varför lagen kom till. Om du länkar till den så kanske man kan komma på hur de tänkte.A Andersjp skrev: