Moderator
· Stockholm
· 51 978 inlägg
På begäran så gör jag ett försök att öppna den här tråden igen. Men diskutera sakfrågor, inte hur andra argumenterar!
Redigerat:
Jag har envist hävdat en enda sak i denna tråd: om avtal ej gjorts angående pris på material är det olagligt enligt konsumentköplagen att fakturera de priser som flera grossistprislistor anger utan rabatt. I TS fall handlade det om t ex FK-kabel som var ca 400% dyrare än motsvarande kabel i billiga butiker. Det är givetvis ingen generell regel utan det finns fall då det är rimligt med höga påslag, men FK-kabel är ett bra exempel på en vara där 400% är fullständigt orimligt.
Denna artikel på byggahus bevisar min ståndpunkt och jag hoppas nu att hantverkare läser och lär http://www.byggahus.se/bloggar/marlen+eskilsson/3314-hantverkares-materialpaslag-400-ok.html
End of discussion.
OT: gz till 20' inlägg hempularen!
Denna artikel på byggahus bevisar min ståndpunkt och jag hoppas nu att hantverkare läser och lär http://www.byggahus.se/bloggar/marlen+eskilsson/3314-hantverkares-materialpaslag-400-ok.html
End of discussion.
OT: gz till 20' inlägg hempularen!
Jag är visserligen inte hantverkare eller företagare längre men fortfarande i branschen....så, jag har läst och tydligen måste DU lära mig för jag kommer bara fram till följande:
Har man som företag missat att skriva in/påvisa någonstans (hur och var samt var gränsen går för enskilde kunds undersökningsplikt av priser vet jag ej) att materialpriser som gäller är enligt företagets prislista så får man som företagare skylla sig själv.
Nu tror dock jag att de flesta företag någonstans har inskrivet att materialpriser är enligt företagets prislista (man kan även göra tillägget " - xx% " i exempelvis offerter och exakt vad priserna är på respektive vara är upp till företagen att bestämma och kunden ta ställning till.
Artikeln du länkade till påvisar att ett företag kört med dubbla prislistor och därmed en helt annan sak, dvs webshopen och direktförsäljning öga mot öga inom samma firma debiterade olika.
Man kan troligen inte få rätt i ett liknande fall om/när man jämför två olika företag med varandra, vare sig det är live eller på nätet.
Sen så är den artikeln kopplad till konsumenttjänstlagen......:x
Inköpspriser och försäljningspriser är fortfarande inte synonyma med varandra, hur mycket eller lite rabatt man än får vid inköp samt att det står i konsumentköplagen (§35 som det hänvisas till i artikeln) att "Om ett bestämt pris inte följer av avtalet, skall köparen betala vad som är skäligt med hänsyn till varans art och beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet samt omständigheterna i övrigt."
Dvs om det INTE följer avtal......, betala vad som är skäligt....., gängse pris.....
Alltså....ska priser då jämföras och bli gängse enligt priser företagen köper in för, som privatperson köper på nätet, som privatperson köper hos grossist (dvs utan rabatter) eller vad?
Vad är gängse pris och vem bestämmer det?
Hur gör man om inget avtal finns men företaget har en prislista tex på nätet eller en hänvisning till att företagets priser gäller (så man får fråga själv)?
Har man som företag missat att skriva in/påvisa någonstans (hur och var samt var gränsen går för enskilde kunds undersökningsplikt av priser vet jag ej) att materialpriser som gäller är enligt företagets prislista så får man som företagare skylla sig själv.
Nu tror dock jag att de flesta företag någonstans har inskrivet att materialpriser är enligt företagets prislista (man kan även göra tillägget " - xx% " i exempelvis offerter och exakt vad priserna är på respektive vara är upp till företagen att bestämma och kunden ta ställning till.
Artikeln du länkade till påvisar att ett företag kört med dubbla prislistor och därmed en helt annan sak, dvs webshopen och direktförsäljning öga mot öga inom samma firma debiterade olika.
Man kan troligen inte få rätt i ett liknande fall om/när man jämför två olika företag med varandra, vare sig det är live eller på nätet.
Sen så är den artikeln kopplad till konsumenttjänstlagen......:x
Inköpspriser och försäljningspriser är fortfarande inte synonyma med varandra, hur mycket eller lite rabatt man än får vid inköp samt att det står i konsumentköplagen (§35 som det hänvisas till i artikeln) att "Om ett bestämt pris inte följer av avtalet, skall köparen betala vad som är skäligt med hänsyn till varans art och beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet samt omständigheterna i övrigt."
Dvs om det INTE följer avtal......, betala vad som är skäligt....., gängse pris.....
Alltså....ska priser då jämföras och bli gängse enligt priser företagen köper in för, som privatperson köper på nätet, som privatperson köper hos grossist (dvs utan rabatter) eller vad?
Vad är gängse pris och vem bestämmer det?
Hur gör man om inget avtal finns men företaget har en prislista tex på nätet eller en hänvisning till att företagets priser gäller (så man får fråga själv)?
Problemet är att det finns inget som lär ut något som motsäger att prissättning är fritt för respektive företag, endast undantaget då ett avtal om pris redan gjorts och man frångår detta. Då finns det regler som man kan läsa och rätta sig efter i lagarna.
Så det jag menar, är att ditt inlägg är totalt irrelevant då TS inte haft dubbla prislistor från det företag denne har anlitat (med tanke på artikeln du hänvisar till som vidare hänvisar till ARN som hänvisar till 36§ i konsumettjänstlagen och 35§ i konsumentköplagen) och fortfarande då med din hänvisning i åtanke så säger ditt inlägg inte ett skvatt om vad som skulle vara olagligt (mer än typfall som det i artikeln).
Om du nu inte har något att lära ut gällande konsument-tjänst/köp lagarna som bara du vet.
Så åter igen....svara på frågorna, du hävdar en sak, jag hävdar något annat och med mina frågor ifrågasätter jag din synpunkt, rätt eller fel vet jag ej men utan svar från dig så kommer vi aldrig att få veta.
Så det jag menar, är att ditt inlägg är totalt irrelevant då TS inte haft dubbla prislistor från det företag denne har anlitat (med tanke på artikeln du hänvisar till som vidare hänvisar till ARN som hänvisar till 36§ i konsumettjänstlagen och 35§ i konsumentköplagen) och fortfarande då med din hänvisning i åtanke så säger ditt inlägg inte ett skvatt om vad som skulle vara olagligt (mer än typfall som det i artikeln).
Om du nu inte har något att lära ut gällande konsument-tjänst/köp lagarna som bara du vet.
Så åter igen....svara på frågorna, du hävdar en sak, jag hävdar något annat och med mina frågor ifrågasätter jag din synpunkt, rätt eller fel vet jag ej men utan svar från dig så kommer vi aldrig att få veta.
Nu tror jag du är ute och cyklar lite....domen påvisar att företaget haft en prislista lättsökt av kund, dvs webshopen och då ej bör sätta högre priser vid man mot man försäljning (med undantag för de ev extrakostnader som det kan medföra i det fallet utefter vad som står i 36§ konsumentjänstlagen och 35§ i konsumentköplagen) så jag kan fortfarande inte förstå vad du är ute efter, vad du försökt hävda i hela tråden mer än att försöka få hantverkarna att lära sig något fast de haft rätt hela tiden angående ett företags prissättning.
Så....igen.....istället för att tassa iväg och undvika så svara på mina frågor ovan och vidare förklara vad exakt du försöker påvisa som ingen hantverkare redan talat om här i tråden.
Så....igen.....istället för att tassa iväg och undvika så svara på mina frågor ovan och vidare förklara vad exakt du försöker påvisa som ingen hantverkare redan talat om här i tråden.
Du förvränger lagtexten. Det är skillnad på "Om priset inte följer av avtalet..." och "Om priset inte följer avtalet..."Glufsglufs skrev:
Hur kan man missförstå det? Om man kan köpa FK på nätet för 2 kr metern (och kom nu inte och säg att FK måste köpas av grossisten med guldkant, FK måste vara lagervara för en elektriker) och samma FK kan köpas på Byggmax för 2 kr metern. Då är inte "gängse pris" 8 kr metern.
Du undrar vem som ska avgöra vad gängse pris är?
Ja man hamnar ju tyvärr i den sitsen att konsumenten får uppskatta vad gängse pris är när han uppenbarligen blivit blåst. Är hantverkaren inte nöjd med den betalningen så får han släpa kunden till tinget.
Om hantverkaren har betalat 50 öre, 2 kr, 7 kr eller 50 kr metern spelar ingen roll. Inte heller vad det står för fantasisiffra i grossistens prislista.
Ja..sant där att jag missade ordet "av" men finns inget avtal så finns inget avtal hur vi än vrider och vänder på det. Fortsätter vi vrida och vända så kommer man också fram till att vi i Sverige har fri prissättning. Om ett företag kan påvisa vad deras priser är så är det dessa priser som gäller, har däremot den diskussionen fallit mellan stolarna mellan kund och företag så får ju lagen styra. Ska man i ett sådant fall låta lagen styra så handlar väl gängse priser om vad priserna ligger på för nivå på marknaden och då är frågan, vilka är mest dominerande bland säljare på marknaden, elfirmorna? näthandeln? byggvaruhusen?Nyfniken skrev:
I vilket fall som helst, det Injonil hänvisade till (fallet i artikeln) kan vi inte applicera på TS problem. Och det var i samband med det frågorna ställdes (läs artikeln om du inte gjort det).
I övrigt så undanber jag mig att du lägger ord i munnen på mig för jag har aldrig någonsin i någon tråd hävdat att man måste handla hos elfirman för vilka priser de än må ha, så om du med den delen av inlägget tyckte att du skulle göra en poäng så har du helt fel.
Och jag kan tillägga att när jag drev firma så hade jag i samband med tex offertförfrågan för löpande jobb bland annat alltid texten "material enligt företagets prislista (med tillägget -xx% beroende på vilket jobb det handlade om) och innan det undras så var min prislista inköpspris +20% (+10% på förbannat dyra saker) och så har nog det flesta, iaf på ett liknande sätt.
I artikeln du hänvisade till....du har väl läst den?injonil skrev:
Nej....du har inte svarat på de frågorna, och ingen annan heller (frånsett några hantverkare), du har bara hävdat en motsatts genom att fördömma hantverkarnas förklaringar.injonil skrev:
Men om jag nu råkat missat ett tydligt svar på dessa frågor så hänvisa till dessa inlägg eller gör det enkelt och svar igen.
Ska sanningen fram så tror jag att du bara VILL att det ska vara på ett sätt medans verkligheten och de möjligheter som gör att företag kan/får göra som de gör är en annan. Därmed blir det kanske svårt att ge raka svar, vad vet jag.
Lite mer info om hur man avgör vad som är skäligt finns i länken nedan där också lite mer info kring domen i ARN finns. Bifogar också ett urklipp från länken.Glufsglufs skrev:
https://lagen.nu/arn/2010-5127
Skälighetsbedömningen ska baseras på faktiska omständigheter, t.ex. vad som är gängse pris, eller särskilda fakta som verkar i höjande eller sänkande riktning. I förarbetena till de aktuella bestämmelserna i konsumentköp- och konsumenttjänstlagen (se NJA II 1990 s. 487 och 1985 s. 473) uttalas att det är näringsidkaren som har bevisbördan i fråga om prisets skälighet och att denne med andra ord ska kunna visa att det begärda priset är skäligt med hänsyn till olika relevanta omständigheter. Detta uttalande får uppfattas på det sättet att det, vid tvist om det begärda prisets skälighet, i första hand ankommer på näringsidkaren att lägga fram utredning som visar vad som är gängse pris för motsvarande tjänster etc. och att brister i detta avseende framförallt bör falla tillbaka på näringsidkaren; själva skälighetsbedömningen är dock en rättsfråga som inte omfattas av någondera partens bevisbörda (se Torgny Håstad, Den nya köprätten, 5 uppl., s. 164).