Ja du fattar mig uppenbarligen helt fel, jag har aldrig pratat om de som ringer 112, det är ju inte de som överbelamrar akuten, det är folk som ringt 1177 eller åker in direkt!RoTe skrev:
1177 vågar inte säga nej eftersom om de gör fel så blir de hängda, alltså så säger de i 99 av 100 fall, åk in.
De övriga är (raljerar) såna som kom på att det bet sönder nagelbandet igår på dan men kom på nu på kvällen att det ömmar.
Det skulle f.n i mig göras dokumentärprogram om "de vanliga", alltså inte de som behöver vara där, som sitter på akuten.
Och grundkurs i självsjukvård skulle vara obligatorisk för ALLA!!!
Renoverare
· Stockholm
· 18 593 inlägg
Jag tycker är Skolplattformen som lades ner var roligt exempel. Speciellt då InfoMentor redan fanns som man nu gått över till.
InfoMentor är ju inte heller bra, men mycket bättre än Skolplattformen.
InfoMentor är ju inte heller bra, men mycket bättre än Skolplattformen.
Ok det är möjligt att inte mina exempel belamrar akuten men det är likväl ett problem i samhället när tåget jag åker står stilla i 45 min i väntan på ambulans för att hen känner sig behöva vård av oklara anledningar, varannan dag.L lat skrev:
Detta med Millennium är intressant.
Man säger att det var omöjligt att förutse och de andra sedvanliga flosklerna. Jag har påstått sedan ca 2018 att det systemet aldrig kommer kunna fungera i en svensk kontext. Det har man vetat i VGR också inom diverse grupper läkare. Jag fick för länge sedan ta del av en intressant presentation "för internt bruk" där en rad stora namn var av åsikten att om detta system införs kan vi inte längre garantera patientsäkerheten. I VGR valde man då bort den delen av Millennium, vilket man inte gjorde i Skåne. Det tråkiga för resten av VGR är att resten av Millennium är lika kass.
Det är ett faktureringsprogram i botten, inget annat. På det har man bultat på patientdelen. Det stämmer inte att alla får samma gränssnitt, det finns lite olika sätt att presentera information. Det är bara det att alla är usla. Systemet är i stora stycken hårdkodat och processerna går inte att anpassa till en svensk kontext. Ta bara exemplet som florerade på Twitter med distriktsläkaren som behövde 73 (eller vad det var) klick för att förnya ett recept. Flera steg i den processen var irrelevanta för en svensk kontext eller skulle varit automatiserade från kontexten i programmet. Att det fortfarande, efter så många år av utvecklingsarbete är så uselt säger allt. Man kan inte anpassa systemet, utan planerade att anpassa verksamheten efter systemet.
I princip finns det två stora drakar på marknaden. EPIC och Millennium. Därutöver finns ett gäng mindre (men stora för Sverige) system. I USA går många stora aktörer över till EPIC, som är marginellt bättre än Millennium men inte särskilt tilltalande det heller. Det är också extremt dyrt att drifta och en uttalad strategi från deras VD är att det ska vara omöjligt att byta från EPIC pga datalagret. En massiv röd varningsflagga gällande EPIC är att de stämmer folk som lägger upp skärmdumpar. Därför är det svårt att hitta information om hur det fungerar och ser ut. Om man inte vill visa upp sitt program för de tänkta slutanvändarna öppet så har jag en ganska bra gissning om vad problemet är. Anledningen till att man kör dessa system i USA är deras väldigt speciella sjukvårdsmarknad med försäkringsbolag och bolagsdrivna sjukhus. Statistik och ekonomi är helt enkelt extremt välutbyggt (för att man började med den delen) och genererar fina rapporter och räkningar till sjukhusledningen. Patientdelen, nja... Jag ska för ärlighets skull säga att jag inte jobbat i något av systemen och inte heller sett enormt mycket av EPIC. Millennium har jag sett "live" och jag var inte imponerad. Alls. Jag såg också bilder av det i våras på Vitalis (en stor mässa för IT i vården). Att inte ha ett livesystem som man får leka runt i på en mässa av den digniteten är, för att säga det lite snällt, anmärkningsvärt. De var ett halvår från produktionssättning, då borde de kunnat visa upp sitt testsystem. Detta kan jämföras med Cosmic som hade en stor monter där man fick testköra deras olika system och laborera med dem i olika roller.
Angående att upphandlingen skulle varit riggad för Milennium så tror jag inte det. Däremot var den riggad för ett stort system som innehöll allt. Det var nämligen motsvarande upphandling i Stockholm också, där jag arbetade heltid tio månader. Jag skrev rätt mycket kravspecifikationer och fick hela tiden order om att dumma ner dem och göra dem mindre specifika, tills det mesta kokade ner till att "det ska vara lätt att göra rätt". Om man har sådana kravspecifikationer (lite överdrivet) så får man skit. Jag och en kollega bokade möte med projektledningen och redovisade vår kritik mot projektet i form av en punktlista. Den största var väl att det överhuvudtaget inte var verksamhetsdrivet (vi fick instruktioner om vad vi skulle skriva och det skulle passa in i en dysfunktionell modell som inte kunde resultera i ett fungerande system). Lyckligtvis lades detta projekt ner under pandemin, i tysthet.
Nu har man i Stockholm gjort en ny upphandling. Den är överklagad i flera varv men beslut borde komma i Januari (skulle kommit i Maj 2024). Ett delprojekt är dock vad jag förstår tilldelat, om en integrationsplattform som ska knyta ihop ett antal delsystem som ska göra olika saker. Stockholm har nämligen valt att gå en annan väg, vilket jag tror är synnerligen klokt. Tyvärr gick kontraktet för integrationsplattformen till Tieto, som har gjort en liknande produkt tidigare för Region Örebro som jag hade den stora olyckan att arbeta med helt kort. Den var horribel. Förhoppningsvis lärde de sig något från den erfarenheten.
Angående vad läkare och sjuksköterskor vill ha så vill naturligtvis alla att systemet ska vara perfekt anpassat till just det jag gör. Problemet är att det finns så stor variation i vad folk gör och att folk i vården generellt är usla på att beskriva sina arbetsprocesser. Det är i praktiken omöjligt att alla ska få sin egen nischade applikation. Det man måste åstadkomma är att alla jobbar mot samma data och att man kan ha anpassade vyer i ett eller flera system som fungerar tillräckligt bra för det man ska göra. Detta finns det i stort sett möjlighet till idag i våra nuvarande system i Stockholm. Tyvärr ska huvudjournalsystemet (TakeCare) avvecklas och ersättas. Som slutanvändare är det bra, bästa av många som jag har jobbat med. För adminsidan är det mindre bra och vissa grejer är otroligt klumpiga. Databasen t.ex. är just en platt fil från början, en per patient. TakeCare är egentligen ett förvuxet labdatasystem och det märks när man gräver i det. Dock är det framjobbat under trettio år för vårdens specifika behov och löser många saker väldigt bra nu. I praktiken är det ett plattformssystem redan, det bara döljs i stor utsträckning för slutanvändaren (men man ser det när man vet var man ska titta).
I en drömvärld så skulle vi ha gemensam patientdata på nationell nivå. I någon mån kanske också viss administrativ data (inläggning, utskrivning, vårdprocesser, bokade besök mm) men det är inte säkert att detta skulle vara bra att ha nationellt (så länge vi har det sjukvårdssystem vi har). Mot denna data får man jobba med vilket system man behagar, bara man pratar via samma väldefinierade API. Problemet med detta är just att definiera datastrukturerna och APIet. Ja, det är mycket svårare än alla tror. Inklusive Anna_H och AndersMalmgren
Senaste åren har jag jobbat med ett specialistsystem för anestesi och intensivvård. Det är nu infört på Danderyd och kommer införas på SöS i vinter samt Karolinska i vår. Det är funktionellt men har enorma brister pga kass programmering av de som gjort det. Vissa designbeslut är för mig fullkomligt obegripliga men vad ska man göra. Exportera den här helt centrala siffran? Nej, den är inte åtkomlig för skriptmotorn eller integrationsmotorn. Varför? Ingen vet. Systemet är också regionalt men klarar inte av anpassning på vårdenhetsnivå vilket leder till att alla får köra i stort sett samma konfiguration utan möjlighet till lokal anpassning mer än på vissa väldigt speciella enheter. Det gör det långsammare och klumpigare än vad det behöver vara.
Nåväl, vi får väl se vad Region Stockholm till slut gör vad gäller huvudjournal. Jag hoppas det blir Cosmic, mest för att alla andra redan har det. Då blir det en de facto standard och kan driva mot ett nationellt system på sikt.
Vad gäller VGR och Skåne så tror jag att de kommer begrava sina Millenniumbaserade system. De kommer försöka göra det tyst och de måste byta ut massa människor i ledningen först för att rädda en del ansikten men jag tror inte att det någonsin kommer att tas i skarp drift. Systemet är helt enkelt för dåligt i grunden och icke anpassningsbart i tillräcklig grad. För kollegornas skull i de regionerna hoppas jag att jag har rätt...
Man säger att det var omöjligt att förutse och de andra sedvanliga flosklerna. Jag har påstått sedan ca 2018 att det systemet aldrig kommer kunna fungera i en svensk kontext. Det har man vetat i VGR också inom diverse grupper läkare. Jag fick för länge sedan ta del av en intressant presentation "för internt bruk" där en rad stora namn var av åsikten att om detta system införs kan vi inte längre garantera patientsäkerheten. I VGR valde man då bort den delen av Millennium, vilket man inte gjorde i Skåne. Det tråkiga för resten av VGR är att resten av Millennium är lika kass.
Det är ett faktureringsprogram i botten, inget annat. På det har man bultat på patientdelen. Det stämmer inte att alla får samma gränssnitt, det finns lite olika sätt att presentera information. Det är bara det att alla är usla. Systemet är i stora stycken hårdkodat och processerna går inte att anpassa till en svensk kontext. Ta bara exemplet som florerade på Twitter med distriktsläkaren som behövde 73 (eller vad det var) klick för att förnya ett recept. Flera steg i den processen var irrelevanta för en svensk kontext eller skulle varit automatiserade från kontexten i programmet. Att det fortfarande, efter så många år av utvecklingsarbete är så uselt säger allt. Man kan inte anpassa systemet, utan planerade att anpassa verksamheten efter systemet.
I princip finns det två stora drakar på marknaden. EPIC och Millennium. Därutöver finns ett gäng mindre (men stora för Sverige) system. I USA går många stora aktörer över till EPIC, som är marginellt bättre än Millennium men inte särskilt tilltalande det heller. Det är också extremt dyrt att drifta och en uttalad strategi från deras VD är att det ska vara omöjligt att byta från EPIC pga datalagret. En massiv röd varningsflagga gällande EPIC är att de stämmer folk som lägger upp skärmdumpar. Därför är det svårt att hitta information om hur det fungerar och ser ut. Om man inte vill visa upp sitt program för de tänkta slutanvändarna öppet så har jag en ganska bra gissning om vad problemet är. Anledningen till att man kör dessa system i USA är deras väldigt speciella sjukvårdsmarknad med försäkringsbolag och bolagsdrivna sjukhus. Statistik och ekonomi är helt enkelt extremt välutbyggt (för att man började med den delen) och genererar fina rapporter och räkningar till sjukhusledningen. Patientdelen, nja... Jag ska för ärlighets skull säga att jag inte jobbat i något av systemen och inte heller sett enormt mycket av EPIC. Millennium har jag sett "live" och jag var inte imponerad. Alls. Jag såg också bilder av det i våras på Vitalis (en stor mässa för IT i vården). Att inte ha ett livesystem som man får leka runt i på en mässa av den digniteten är, för att säga det lite snällt, anmärkningsvärt. De var ett halvår från produktionssättning, då borde de kunnat visa upp sitt testsystem. Detta kan jämföras med Cosmic som hade en stor monter där man fick testköra deras olika system och laborera med dem i olika roller.
Angående att upphandlingen skulle varit riggad för Milennium så tror jag inte det. Däremot var den riggad för ett stort system som innehöll allt. Det var nämligen motsvarande upphandling i Stockholm också, där jag arbetade heltid tio månader. Jag skrev rätt mycket kravspecifikationer och fick hela tiden order om att dumma ner dem och göra dem mindre specifika, tills det mesta kokade ner till att "det ska vara lätt att göra rätt". Om man har sådana kravspecifikationer (lite överdrivet) så får man skit. Jag och en kollega bokade möte med projektledningen och redovisade vår kritik mot projektet i form av en punktlista. Den största var väl att det överhuvudtaget inte var verksamhetsdrivet (vi fick instruktioner om vad vi skulle skriva och det skulle passa in i en dysfunktionell modell som inte kunde resultera i ett fungerande system). Lyckligtvis lades detta projekt ner under pandemin, i tysthet.
Nu har man i Stockholm gjort en ny upphandling. Den är överklagad i flera varv men beslut borde komma i Januari (skulle kommit i Maj 2024). Ett delprojekt är dock vad jag förstår tilldelat, om en integrationsplattform som ska knyta ihop ett antal delsystem som ska göra olika saker. Stockholm har nämligen valt att gå en annan väg, vilket jag tror är synnerligen klokt. Tyvärr gick kontraktet för integrationsplattformen till Tieto, som har gjort en liknande produkt tidigare för Region Örebro som jag hade den stora olyckan att arbeta med helt kort. Den var horribel. Förhoppningsvis lärde de sig något från den erfarenheten.
Angående vad läkare och sjuksköterskor vill ha så vill naturligtvis alla att systemet ska vara perfekt anpassat till just det jag gör. Problemet är att det finns så stor variation i vad folk gör och att folk i vården generellt är usla på att beskriva sina arbetsprocesser. Det är i praktiken omöjligt att alla ska få sin egen nischade applikation. Det man måste åstadkomma är att alla jobbar mot samma data och att man kan ha anpassade vyer i ett eller flera system som fungerar tillräckligt bra för det man ska göra. Detta finns det i stort sett möjlighet till idag i våra nuvarande system i Stockholm. Tyvärr ska huvudjournalsystemet (TakeCare) avvecklas och ersättas. Som slutanvändare är det bra, bästa av många som jag har jobbat med. För adminsidan är det mindre bra och vissa grejer är otroligt klumpiga. Databasen t.ex. är just en platt fil från början, en per patient. TakeCare är egentligen ett förvuxet labdatasystem och det märks när man gräver i det. Dock är det framjobbat under trettio år för vårdens specifika behov och löser många saker väldigt bra nu. I praktiken är det ett plattformssystem redan, det bara döljs i stor utsträckning för slutanvändaren (men man ser det när man vet var man ska titta).
I en drömvärld så skulle vi ha gemensam patientdata på nationell nivå. I någon mån kanske också viss administrativ data (inläggning, utskrivning, vårdprocesser, bokade besök mm) men det är inte säkert att detta skulle vara bra att ha nationellt (så länge vi har det sjukvårdssystem vi har). Mot denna data får man jobba med vilket system man behagar, bara man pratar via samma väldefinierade API. Problemet med detta är just att definiera datastrukturerna och APIet. Ja, det är mycket svårare än alla tror. Inklusive Anna_H och AndersMalmgren
Senaste åren har jag jobbat med ett specialistsystem för anestesi och intensivvård. Det är nu infört på Danderyd och kommer införas på SöS i vinter samt Karolinska i vår. Det är funktionellt men har enorma brister pga kass programmering av de som gjort det. Vissa designbeslut är för mig fullkomligt obegripliga men vad ska man göra. Exportera den här helt centrala siffran? Nej, den är inte åtkomlig för skriptmotorn eller integrationsmotorn. Varför? Ingen vet. Systemet är också regionalt men klarar inte av anpassning på vårdenhetsnivå vilket leder till att alla får köra i stort sett samma konfiguration utan möjlighet till lokal anpassning mer än på vissa väldigt speciella enheter. Det gör det långsammare och klumpigare än vad det behöver vara.
Nåväl, vi får väl se vad Region Stockholm till slut gör vad gäller huvudjournal. Jag hoppas det blir Cosmic, mest för att alla andra redan har det. Då blir det en de facto standard och kan driva mot ett nationellt system på sikt.
Vad gäller VGR och Skåne så tror jag att de kommer begrava sina Millenniumbaserade system. De kommer försöka göra det tyst och de måste byta ut massa människor i ledningen först för att rädda en del ansikten men jag tror inte att det någonsin kommer att tas i skarp drift. Systemet är helt enkelt för dåligt i grunden och icke anpassningsbart i tillräcklig grad. För kollegornas skull i de regionerna hoppas jag att jag har rätt...
InfoMentor är plågsamt och i viss mån obegripligt men det gör en åtminstone inte suicidal som skolplattformen gjorde efter fem minuters användande.
Ett typexempel på något man skulle kunna få göra med gemensam data och API. Kör in friskolorna också i samma databas och API, sen kan de få göra egna lösningar ovanpå. Så jävla avancerat är det inte. Definitivt inte i samma nivå som journalsystem (eller eg digitala vårdsystem/vårdinformationssystem, då de gör mycket annat än ren journal idag).
Renoverare
· Stockholm
· 18 593 inlägg
Nej det är verkligen inte avacanerat. Horribelt hur svårt det ska vara.tommib skrev:
Som en grej in man klickar på InfoMentor notifiering så varför i helvete kan man inte komma direkt dit som man blivit notifierade om
Tietos Klinisk portal är inte superkul, jag har aldrig fattat varför inte SKR kan lösa ett nationellt system som Inera får utveckla/köpa.Detta med Millennium är intressant.
Man säger att det var omöjligt att förutse och de andra sedvanliga flosklerna. Jag har påstått sedan ca 2018 att det systemet aldrig kommer kunna fungera i en svensk kontext. Det har man vetat i VGR också inom diverse grupper läkare. Jag fick för länge sedan ta del av en intressant presentation "för internt bruk" där en rad stora namn var av åsikten att om detta system införs kan vi inte längre garantera patientsäkerheten. I VGR valde man då bort den delen av Millennium, vilket man inte gjorde i Skåne. Det tråkiga för resten av VGR är att resten av Millennium är lika kass.
Det är ett faktureringsprogram i botten, inget annat. På det har man bultat på patientdelen. Det stämmer inte att alla får samma gränssnitt, det finns lite olika sätt att presentera information. Det är bara det att alla är usla. Systemet är i stora stycken hårdkodat och processerna går inte att anpassa till en svensk kontext. Ta bara exemplet som florerade på Twitter med distriktsläkaren som behövde 73 (eller vad det var) klick för att förnya ett recept. Flera steg i den processen var irrelevanta för en svensk kontext eller skulle varit automatiserade från kontexten i programmet. Att det fortfarande, efter så många år av utvecklingsarbete är så uselt säger allt. Man kan inte anpassa systemet, utan planerade att anpassa verksamheten efter systemet.
I princip finns det två stora drakar på marknaden. EPIC och Millennium. Därutöver finns ett gäng mindre (men stora för Sverige) system. I USA går många stora aktörer över till EPIC, som är marginellt bättre än Millennium men inte särskilt tilltalande det heller. Det är också extremt dyrt att drifta och en uttalad strategi från deras VD är att det ska vara omöjligt att byta från EPIC pga datalagret. En massiv röd varningsflagga gällande EPIC är att de stämmer folk som lägger upp skärmdumpar. Därför är det svårt att hitta information om hur det fungerar och ser ut. Om man inte vill visa upp sitt program för de tänkta slutanvändarna öppet så har jag en ganska bra gissning om vad problemet är. Anledningen till att man kör dessa system i USA är deras väldigt speciella sjukvårdsmarknad med försäkringsbolag och bolagsdrivna sjukhus. Statistik och ekonomi är helt enkelt extremt välutbyggt (för att man började med den delen) och genererar fina rapporter och räkningar till sjukhusledningen. Patientdelen, nja... Jag ska för ärlighets skull säga att jag inte jobbat i något av systemen och inte heller sett enormt mycket av EPIC. Millennium har jag sett "live" och jag var inte imponerad. Alls. Jag såg också bilder av det i våras på Vitalis (en stor mässa för IT i vården). Att inte ha ett livesystem som man får leka runt i på en mässa av den digniteten är, för att säga det lite snällt, anmärkningsvärt. De var ett halvår från produktionssättning, då borde de kunnat visa upp sitt testsystem. Detta kan jämföras med Cosmic som hade en stor monter där man fick testköra deras olika system och laborera med dem i olika roller.
Angående att upphandlingen skulle varit riggad för Milennium så tror jag inte det. Däremot var den riggad för ett stort system som innehöll allt. Det var nämligen motsvarande upphandling i Stockholm också, där jag arbetade heltid tio månader. Jag skrev rätt mycket kravspecifikationer och fick hela tiden order om att dumma ner dem och göra dem mindre specifika, tills det mesta kokade ner till att "det ska vara lätt att göra rätt". Om man har sådana kravspecifikationer (lite överdrivet) så får man skit. Jag och en kollega bokade möte med projektledningen och redovisade vår kritik mot projektet i form av en punktlista. Den största var väl att det överhuvudtaget inte var verksamhetsdrivet (vi fick instruktioner om vad vi skulle skriva och det skulle passa in i en dysfunktionell modell som inte kunde resultera i ett fungerande system). Lyckligtvis lades detta projekt ner under pandemin, i tysthet.
Nu har man i Stockholm gjort en ny upphandling. Den är överklagad i flera varv men beslut borde komma i Januari (skulle kommit i Maj 2024). Ett delprojekt är dock vad jag förstår tilldelat, om en integrationsplattform som ska knyta ihop ett antal delsystem som ska göra olika saker. Stockholm har nämligen valt att gå en annan väg, vilket jag tror är synnerligen klokt. Tyvärr gick kontraktet för integrationsplattformen till Tieto, som har gjort en liknande produkt tidigare för Region Örebro som jag hade den stora olyckan att arbeta med helt kort. Den var horribel. Förhoppningsvis lärde de sig något från den erfarenheten.
Angående vad läkare och sjuksköterskor vill ha så vill naturligtvis alla att systemet ska vara perfekt anpassat till just det jag gör. Problemet är att det finns så stor variation i vad folk gör och att folk i vården generellt är usla på att beskriva sina arbetsprocesser. Det är i praktiken omöjligt att alla ska få sin egen nischade applikation. Det man måste åstadkomma är att alla jobbar mot samma data och att man kan ha anpassade vyer i ett eller flera system som fungerar tillräckligt bra för det man ska göra. Detta finns det i stort sett möjlighet till idag i våra nuvarande system i Stockholm. Tyvärr ska huvudjournalsystemet (TakeCare) avvecklas och ersättas. Som slutanvändare är det bra, bästa av många som jag har jobbat med. För adminsidan är det mindre bra och vissa grejer är otroligt klumpiga. Databasen t.ex. är just en platt fil från början, en per patient. TakeCare är egentligen ett förvuxet labdatasystem och det märks när man gräver i det. Dock är det framjobbat under trettio år för vårdens specifika behov och löser många saker väldigt bra nu. I praktiken är det ett plattformssystem redan, det bara döljs i stor utsträckning för slutanvändaren (men man ser det när man vet var man ska titta).
I en drömvärld så skulle vi ha gemensam patientdata på nationell nivå. I någon mån kanske också viss administrativ data (inläggning, utskrivning, vårdprocesser, bokade besök mm) men det är inte säkert att detta skulle vara bra att ha nationellt (så länge vi har det sjukvårdssystem vi har). Mot denna data får man jobba med vilket system man behagar, bara man pratar via samma väldefinierade API. Problemet med detta är just att definiera datastrukturerna och APIet. Ja, det är mycket svårare än alla tror. Inklusive Anna_H och AndersMalmgren
Senaste åren har jag jobbat med ett specialistsystem för anestesi och intensivvård. Det är nu infört på Danderyd och kommer införas på SöS i vinter samt Karolinska i vår. Det är funktionellt men har enorma brister pga kass programmering av de som gjort det. Vissa designbeslut är för mig fullkomligt obegripliga men vad ska man göra. Exportera den här helt centrala siffran? Nej, den är inte åtkomlig för skriptmotorn eller integrationsmotorn. Varför? Ingen vet. Systemet är också regionalt men klarar inte av anpassning på vårdenhetsnivå vilket leder till att alla får köra i stort sett samma konfiguration utan möjlighet till lokal anpassning mer än på vissa väldigt speciella enheter. Det gör det långsammare och klumpigare än vad det behöver vara.
Nåväl, vi får väl se vad Region Stockholm till slut gör vad gäller huvudjournal. Jag hoppas det blir Cosmic, mest för att alla andra redan har det. Då blir det en de facto standard och kan driva mot ett nationellt system på sikt.
Vad gäller VGR och Skåne så tror jag att de kommer begrava sina Millenniumbaserade system. De kommer försöka göra det tyst och de måste byta ut massa människor i ledningen först för att rädda en del ansikten men jag tror inte att det någonsin kommer att tas i skarp drift. Systemet är helt enkelt för dåligt i grunden och icke anpassningsbart i tillräcklig grad. För kollegornas skull i de regionerna hoppas jag att jag har rätt...
Indeed. Och varför envisas de med att lägga massa jävla PDF-filer (eller värre, DOCX-filer) i meddelandena? Skriv den jävla informationen direkt i meddelandet. Utan roliga gubbar, snöflingor, solar eller något annat. Jag vill ha informationen, inte någons klipp-och-klistraprojekt. Faktum är att jag vill att man ska ägna tiden till att vara med barnen istället för något datatrams.
Sen att ha tre barn, och få samma notifiering x 3.... Ja, jag fattar att det finns risk för dataläckage här men eftersom jag är samma autentiserade individ som går in så borde de andra barnens notiser släckas när jag läser samma text på en av dem. Lägg in möjligheten att spärra mellan barn om det är ett reellt problem av någon anledning.
Sen att ha tre barn, och få samma notifiering x 3.... Ja, jag fattar att det finns risk för dataläckage här men eftersom jag är samma autentiserade individ som går in så borde de andra barnens notiser släckas när jag läser samma text på en av dem. Lägg in möjligheten att spärra mellan barn om det är ett reellt problem av någon anledning.
Det var exakt KP jag syftade till. Det infördes i Region Örebro (Då ÖLL) när jag gjorde AT där.J jespgrun skrev:
Vi hade en klinikchef som klockade (med stoppur) hur lång tid han spenderade på att vänta på datorn, det var i ligan en timme dagligen.
Utöver slöheten så var det också synnerligen oaptitligt designat för användaren, med miljoner flikar och ett otydligt användargränssnitt där det inte var uppenbart vad "ny" innebar (dvs i vilken kontext man var bland alla flikarna).
Det är inget galet i det, det är så det funkar. Spårbarheten blir inte bättre av att datat är krypterat.Fairlane skrev:
Antingen har man begränsad behörighet som förhoppningsvis hindrar dig från att läsa data du inte skall kunna läsa, eller så har man obegränsad behörighet och då har man också behörighet att läsa kryptonyckeln varvid krypteringen inte hindrar dig från att läsa datat.
Haha kan tänka mig det! Jag utförde vissa administrativa uppgifter i KP och va man tvungen att söka i en modul så kunde man göra sökningen för att sedan ta en kaffe innan det va klart
Dock av det man hör av vårdpersonal så va det inte ofta man hörde klagomål men alla kanske hade vant sig bara.
Dock var det ett väldans liv när bytet till Cosmic skulle ske.
Det med klagomålen beror nog på var du satt. De flesta lärde sig snabbt att det var lönlöst att klaga.
Intressant nog så åstadkom KP en sämre version av det man redan hade i Stockholm på den tiden iom TakeCare som var väldigt spritt både i sjukhusvård och primärvård. Jag saknade det väldigt mycket under min 21 månader långa exil...
Det kommer givetvis gnällas vid alla byten initialt. Frågan är hur mycket gnäll som är kvar efter en månad och vad det faktiskt är.
Intressant nog så åstadkom KP en sämre version av det man redan hade i Stockholm på den tiden iom TakeCare som var väldigt spritt både i sjukhusvård och primärvård. Jag saknade det väldigt mycket under min 21 månader långa exil...
Det kommer givetvis gnällas vid alla byten initialt. Frågan är hur mycket gnäll som är kvar efter en månad och vad det faktiskt är.
Ah, jag missade den här eftersom den var inbäddad i en sidodiskussion som jag inte var intresserad av i den här tråden.
Ja. Ja, det var hemskt. Om du inte jobbat i vården så har du inget begrepp alls om hur hemskt (och personalintensivt) det systemet var samt hur lätt saker kunde tappas bort.
Enda fördelen var att man åtminstone i begynnelsen försökte hålla nere mängden information till det mest relevanta istället för att dokumentera för sakens skull.
Trots att jag är relativt ung har jag faktiskt jobbat med pappersjournal en period. Därutöver har jag jobbat en (mycket) kort sväng i ett arkiv för pappersjournaler. Det var nyttiga och uppbyggande erfarenheter, på samma sätt som värnplikt. Speciellt att sortera 1 kbm papper som man hade hällt ner i en stor låda när man avvecklade en verksamhet.
Ok där ser man, trodde sjukvården ändå fungerade före IT men som du säger var det inte så.
Den fungerade absolut, men det tog mycket längre tid och var mycket mer ineffektivt. På samma sätt som de flesta andra logistikföretag före och efter datorisering.
Det här är något jag ibland lyfter i diskussioner på jobbet. Det är nämligen så att papper fortsatt är reservrutinen när datorsystemen går ner. Vilket de ibland gör. För mig personligen, där jag jobbar, gör det inte jättemycket eftersom vi är kvar på papper för min verksamhet även i normaldrift. Vissa delar av den blir dock extremt mycket mer arbetsintensiva, t.ex. att hålla koll på akutoperationskön. Planerade operationer där patienten har mer än bara lite sjukdomar blir väldigt besvärligt. Att bedriva en akutmottagning nästan hopplöst.
Bara att flytta över alla läkemedel till papper tar väldigt lång tid. Ändå är det något t.ex våra intensivvårdsavdelningar gör med viss regelbundenhet pga planerade driftstopp. Då använder de iofs en snabbväg, som inte skulle vara ok om man hade längre driftstopp.
Att hitta något efteråt om vad som hände är tröstlöst. "Ni ska dokumentera efter att avbrottet är slut". Jaha, ok. På vilken tid då? Den som vi behöver för att jobba ikapp allt vi tappade pga att alla analoga arbetssätt är så mycket jobbigare?
Till detta kan också läggas att pappersbaserade arbetssätt fungerade ok när alla var vana vid dem. Nu när i stort sett ingen är van vid dem är det vansinnigt mycket mer ineffektivt under någon längre period (>3 timmar, vilket är den vanligaste längden på ett servicefönster).
Det här är något jag ibland lyfter i diskussioner på jobbet. Det är nämligen så att papper fortsatt är reservrutinen när datorsystemen går ner. Vilket de ibland gör. För mig personligen, där jag jobbar, gör det inte jättemycket eftersom vi är kvar på papper för min verksamhet även i normaldrift. Vissa delar av den blir dock extremt mycket mer arbetsintensiva, t.ex. att hålla koll på akutoperationskön. Planerade operationer där patienten har mer än bara lite sjukdomar blir väldigt besvärligt. Att bedriva en akutmottagning nästan hopplöst.
Bara att flytta över alla läkemedel till papper tar väldigt lång tid. Ändå är det något t.ex våra intensivvårdsavdelningar gör med viss regelbundenhet pga planerade driftstopp. Då använder de iofs en snabbväg, som inte skulle vara ok om man hade längre driftstopp.
Att hitta något efteråt om vad som hände är tröstlöst. "Ni ska dokumentera efter att avbrottet är slut". Jaha, ok. På vilken tid då? Den som vi behöver för att jobba ikapp allt vi tappade pga att alla analoga arbetssätt är så mycket jobbigare?
Till detta kan också läggas att pappersbaserade arbetssätt fungerade ok när alla var vana vid dem. Nu när i stort sett ingen är van vid dem är det vansinnigt mycket mer ineffektivt under någon längre period (>3 timmar, vilket är den vanligaste längden på ett servicefönster).