21 179 läst · 219 svar
21k läst
219 svar
Invasiva arter och straffansvar
Jobbar du på att missförstå? Man räknar med att den kommer att ta över i princip hela Island. Men den sprider sig inte med mer än någon meter per år. Den sprider sig endast långsamt om den inte får hjälp. Främst för att frön trillar från transporter med trädgårdsavfall. Men även när de rullar längs vägen av vinddraget efter bilar. Den typen av spridning blev vanlig när bilar och släp blev vanliga. Det var de inte för 150år sedan.
Att de i dagsläget inte täcker alla magra marker är inte något som visar att den är problematisk.
Ett annat exempel är signalkräftan. Den har ännu inte slagit ut flodkräftan helt, men trotts insatser är det i princip en tidsfråga innan det sker. Det påverkar inte just några fler arter, men det är ett exempel på en art som kommer att orsaka mer och mer utslagning.
Att de i dagsläget inte täcker alla magra marker är inte något som visar att den är problematisk.
Ett annat exempel är signalkräftan. Den har ännu inte slagit ut flodkräftan helt, men trotts insatser är det i princip en tidsfråga innan det sker. Det påverkar inte just några fler arter, men det är ett exempel på en art som kommer att orsaka mer och mer utslagning.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 762 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 762 inlägg
Allvetare
· Tullinge
· 6 034 inlägg
Vad jag har missförstått nu det vet nog bara du.D Daniel 109 skrev:Jobbar du på att missförstå? Man räknar med att den kommer att ta över i princip hela Island. Men den sprider sig inte med mer än någon meter per år. Den sprider sig endast långsamt om den inte får hjälp. Främst för att frön trillar från transporter med trädgårdsavfall. Men även när de rullar längs vägen av vinddraget efter bilar. Den typen av spridning blev vanlig när bilar och släp blev vanliga. Det var de inte för 150år sedan.
Att de i dagsläget inte täcker alla magra marker är inte något som visar att den är problematisk.
Ett annat exempel är signalkräftan. Den har ännu inte slagit ut flodkräftan helt, men trotts insatser är det i princip en tidsfråga innan det sker. Det påverkar inte just några fler arter, men det är ett exempel på en art som kommer att orsaka mer och mer utslagning.
man räknar med en spridning på 1m per år. När man räknar med island räknar man hela ytan eller bara bördig mark.
Det största delen av Island består av glaciärer och lava. Det är drygt 80%...
När det gäller kräftorna har tack vare dig lärt mig något nytt. Jag länge vetat att det är ont flodkräfta och kräftpesten har utrotat stor del. men visste inte att signalkräftan hade så stor roll o det hel.
Det är precis som här, magra marker som den främst tar över. I Islands fall handlar det om lava fälten.
Att flodkräftan försvunnit beror enbart på spridningen av signalkräfta.
Att flodkräftan försvunnit beror enbart på spridningen av signalkräfta.
Allvetare
· Tullinge
· 6 034 inlägg
Lupiner har en del positiv nytta. Den går bra att äta behöver bara kokas först.
Att den binder kväve är bra för de växter som gillar mycket kväve. Den är vacker att titta på...
Att den binder kväve är bra för de växter som gillar mycket kväve. Den är vacker att titta på...
Hmm... våra vägrenar består inte av bördig jord och där har växter som föredrar torr och mager jord etablerat sig. Det finns växtlighet för alla typer av miljöer så skräpmark (ruderatmark) är också en viktig miljö för vår flora och fauna.Bananskalare skrev:
Den magra jorden vid våra vägkanter levererar blommande örter från tidig vår till den sista höstblommande växten, just denna variation som täcker en hel säsong är naturligtvis viktig för insektslivet.
När lupinerna tagit över vägkanterna och i grunden förvandlat jorden med sitt kväve dör annan växtlighet ut, miljön blir fel för dem. Nu blommar lupinerna intensivt under en kort tid och sedan...?
Kommer nyss hem från min dagliga långpromenad i omgivningarna och överallt, jag menar verkligen överallt längs dikeskanterna och en bit in mot skogskanterna täcks marken av blommande lupiner.
Vackert? - ja Hoppfullt? - nej
Lupiner på Island.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Jag tycker, precis som Claes och Bananen, att vi borde skita i naturen. Vi ska inte jobba förebyggande och vi ska aldrig främja den biologiska mångfalden. Utlåtanden från expertis på SLU och myndigheter ska inte följas pga de har en dold agenda - att främja jätteödlorna som styr världen. Jag säger nej! Det är bättre att följa dessa tangentbordskrigare - all makt åt Classe och co.
Nej du, det finns inga lupiner nästan, Claes har inventerat redan.A Abies koreana skrev:Hmm... våra vägrenar består inte av bördig jord och där har växter som föredrar torr och mager jord etablerat sig. Det finns växtlighet för alla typer av miljöer så skräpmark (ruderatmark) är också en viktig miljö för vår flora och fauna.
Den magra jorden vid våra vägkanter levererar blommande örter från tidig vår till den sista höstblommande växten, just denna variation som täcker en hel säsong är naturligtvis viktig för insektslivet.
När lupinerna tagit över vägkanterna och i grunden förvandlat jorden med sitt kväve dör annan växtlighet ut, miljön blir fel för dem. Nu blommar lupinerna intensivt under en kort tid och sedan...?
Kommer nyss hem från min dagliga långpromenad i omgivningarna och överallt, jag menar verkligen överallt längs dikeskanterna och en bit in mot skogskanterna täcks marken av blommande lupiner.
Vackert? - ja Hoppfullt? - nej
Lupiner på Island.
[bild]
Lupiner - inte bara vackra utan också nyttigaA Abies koreana skrev:
Reser man runt på Island kan man lätt få intrycket att Lupinus nootkartensis hör hemma här. Så är inte fallet, utan man har framgångsrikt infört denna sandlupin (syn. alaskalupin) till Island för att förhindra vind- och vattenerosion.
Som hos alla baljväxter är fröet extremt proteinrikt. Råproteinhalten är 35-40 %, vilket ska jämföras med ärtor och bönor som innehåller omkring 25 % råprotein. Växten lever i symbios med kvävefixerande jordbakterier -rhizobium. Lupinen har en kraftig pålrot och utsöndrar en syra som gör att fosfat blir lättlösligt och åtkomligt även för andra växter. Man förstår att denna växt är bra både som gröngödslingsväxt för att förbättra jorden med näringsämnen och för att förhindra jorderosion.
https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/pom/lupin.pdf
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 762 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 762 inlägg
Tramsiga kommentarer som du kommer med där du försöker förminska min internetperson istället för att bidra till diskussionen. Du agerar som en mobbare helt enkelt. Skärp dig!yoloboi skrev:
Naturligtvis finns det blomsterlupiner i lokala habitat där den har introducerats och trivs, den är ju invasiv i en rätta lokalen - d v s den kan etablera bestånd där. Men det är ju inte frågan vi har diskuterat, frågan är hur stor utbredning är idag och hur stor den kan förväntas bli. Jag menar här liksom våra myndigheter så här långt att man måste ta en vetenskaplig utgångspunkt här.
Och där har konsensus varit vetenskapligt och även i myndighetssvängen att en lämplig åtgärd är att inte sprida frö aktivt (t ex så frö av arten som har skett förr) och eventuellt att göra åtgärder längs vägarna eftersom frö kan tänkas sprida sig via underhållsåtgärder av vägarna och via fordon.
Redigerat:
Allvetare
· Tullinge
· 6 034 inlägg
Har du någon egen åsikt? Eller gillar du bara att larva dig?yoloboi skrev:Jag tycker, precis som Claes och Bananen, att vi borde skita i naturen. Vi ska inte jobba förebyggande och vi ska aldrig främja den biologiska mångfalden. Utlåtanden från expertis på SLU och myndigheter ska inte följas pga de har en dold agenda - att främja jätteödlorna som styr världen. Jag säger nej! Det är bättre att följa dessa tangentbordskrigare - all makt åt Classe och co.
om du vill larva dig så får du skapa en egen tråd Här håller vi en viss kvalitet på diskussionen. En ton de allra flesta klarar av. Säkert du också. Men just nu nej.
Allvetare
· Tullinge
· 6 034 inlägg
Nu vet jag inte om.du missade något.A Abies koreana skrev:Hmm... våra vägrenar består inte av bördig jord och där har växter som föredrar torr och mager jord etablerat sig. Det finns växtlighet för alla typer av miljöer så skräpmark (ruderatmark) är också en viktig miljö för vår flora och fauna.
Den magra jorden vid våra vägkanter levererar blommande örter från tidig vår till den sista höstblommande växten, just denna variation som täcker en hel säsong är naturligtvis viktig för insektslivet.
När lupinerna tagit över vägkanterna och i grunden förvandlat jorden med sitt kväve dör annan växtlighet ut, miljön blir fel för dem. Nu blommar lupinerna intensivt under en kort tid och sedan...?
Kommer nyss hem från min dagliga långpromenad i omgivningarna och överallt, jag menar verkligen överallt längs dikeskanterna och en bit in mot skogskanterna täcks marken av blommande lupiner.
Vackert? - ja Hoppfullt? - nej
Lupiner på Island.
[bild]
Men skrev aldrig vilken typ av jord den växte i. Sen nämnde jag att den vara bra för vissa blommor. Jag lämnade det fältet fritt. Dels för att jag faktiskt inte vet. Sen för att inte skriva fel blomma.
Sen em viktig sak. Bara för att jag tycker något är positivt innebär inte att det inte alla tycker det. Den växten som trivs där lupinen trivs är inte säkert om tyckt bland andra.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 762 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 762 inlägg
Eftersom du bor i en sorts ground zero för blomsterlupinens trivsel. Vad säger markägarna med igenväxt mark när du pratar med dem?A Abies koreana skrev:Hmm... våra vägrenar består inte av bördig jord och där har växter som föredrar torr och mager jord etablerat sig. Det finns växtlighet för alla typer av miljöer så skräpmark (ruderatmark) är också en viktig miljö för vår flora och fauna.
Den magra jorden vid våra vägkanter levererar blommande örter från tidig vår till den sista höstblommande växten, just denna variation som täcker en hel säsong är naturligtvis viktig för insektslivet.
När lupinerna tagit över vägkanterna och i grunden förvandlat jorden med sitt kväve dör annan växtlighet ut, miljön blir fel för dem. Nu blommar lupinerna intensivt under en kort tid och sedan...?
Kommer nyss hem från min dagliga långpromenad i omgivningarna och överallt, jag menar verkligen överallt längs dikeskanterna och en bit in mot skogskanterna täcks marken av blommande lupiner.
Vackert? - ja Hoppfullt? - nej
Lupiner på Island.
[bild]
1. Satir är inte trams.Claes Sörmland skrev:Tramsiga kommentarer som du kommer med där du försöker förminska min person istället för att bidra till diskussionen. Du agerar som en mobbare helt enkelt. Skärp dig!
Naturligtvis finns det blomsterlupiner i lokala habitat där den har introducerats och trivs, den är ju invasiv i en rätta lokalen - d v s den kan etablera bestånd där. Men det är ju inte frågan vi har diskuterat, frågan är hur stor utbredning är idag och hur stor den kan förväntas bli. Jag menar här liksom våra myndigheter så här långt att man måste ta en vetenskaplig utgångspunkt här.
Och där har konsensus varit vetenskapligt och även i myndighetssvängen att en lämplig åtgärd att är att inte sprida frö aktivt (t ex så frö av arten som har skett förr) och eventuellt att göra åtgärder längs vägarna eftersom frö kan tänkas sprida sig via underhållsåtgärder av vägarna och via fordon.
2. Det har funnits otaliga sakliga och bildade inslag i denna diskussion. Läsa dessa en gång till, och försök att förstå denna gång.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 762 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 762 inlägg
Satir är själva definitionen på trams när man diskuterar en sakfråga, det handlar ju om att förlöjliga eller håna. Men ditt beteende slår bara tillbaka på dig själv. Är det inte bara bättre att backa nu när du har trampat i klaveret och blivit synad? Jag lyssnar gärna på om du har något i sak att tillföra tråden, trots din lite klumpliga entré i tråden.yoloboi skrev: