Installation bergvärme - enorm räkning - tacksam för bedömning om den är rimlig och råd om vad göra
Jamen det är väl inte kundens problem. Vill inte entreprenören lämna en offert så står det honom fritt men då får han också ta risken att inte få jobbet. Det är just såna saker som du nu påpekar som gör att företag behöver göra vinst även på material eftersom man sätter väldigt mycket tid på att titta på jobb , räkna på jobb som man kanske inte får. Det finns tom företag som ta betalt för att lämna offert som dras av om dom får jobbet. Det är fullt lagligt att göra så eftersom du upptar en företagares tid och han har ev kostnad för att titta på jobbet. Rätt eller fel?D Daniel 109 skrev:
https://www.byggtips.org/kan-hantverkaren-ta-betalt-for-offert
Nu diskuterar vi OT, hoppas TS kan ha överseende.
Tbr53 en hantis behöver aldrig lämna garantier på material inköpt av kunden därav faller din argumentation.
Låga vinstmarginaler och KK beror nog främst på en bransch med för höga löner och extremt ineffektiva processer samt generell låg arbetsmoral. Tyvärr är det just politiska beslut och stora offentliga beställningar som subventionerar branschen som leder till inflation som driver upp löner och materialpriser.
Ang fantasipriser från grossister, jag förstår fortfarande inte varför det skulle vara gynnsamt för marknadens parter utöver bedrägeri mot kunden. Detta håller som tur på att försvinna från B2B då beställarleden blir mer kunniga men privatpersoner är fortfarande utsatta pga okunskap och KtjL brister.
Tbr53 en hantis behöver aldrig lämna garantier på material inköpt av kunden därav faller din argumentation.
Låga vinstmarginaler och KK beror nog främst på en bransch med för höga löner och extremt ineffektiva processer samt generell låg arbetsmoral. Tyvärr är det just politiska beslut och stora offentliga beställningar som subventionerar branschen som leder till inflation som driver upp löner och materialpriser.
Ang fantasipriser från grossister, jag förstår fortfarande inte varför det skulle vara gynnsamt för marknadens parter utöver bedrägeri mot kunden. Detta håller som tur på att försvinna från B2B då beställarleden blir mer kunniga men privatpersoner är fortfarande utsatta pga okunskap och KtjL brister.
När jag lät bygga ett garage så fick jag materialfakturor med byggarens inköpsfakturor som bilagor. 10% påslag, enligt överenskommelse.M Mortsken skrev:
När jag lät måla fasaden på huset fick jag materialfakturan med kopior av inköpskvitton. Inget påslag.
Jag börjar misstänka att jag har haft en sjusärdeles tur med valet av hantverkare.
Ska försöka skriva så inlägget inte raderas. Återigen tar jag inte parti för hantverkare eller konsument. Jag försöker förklara utifrån min erfarenhet som företagare hur hantverksbranschen fungerar.
Det är för mig helt uppenbart att grossistprislistor hos vvs, el, plåt och vent används felaktigt. Tanken (som används som försvar för dess existens) är att hantverkarna skall ha egna prislistor. Detta är givetvis sant. Det är så det skall och borde vara.
Prislistorna existens leder till att det normala är att dom används och att man ger olika rabatter till olika kunder.
Detta leder till att man måste förhandla om priser med dom som inte presenterar en egen prislista. Det tvingas tex. Vi göra med de flesta UE vi samarbetar med.
Tittar vi på låsbranschen så är det ännu värre. Där styr Assa även låssmedernas utpriser. (Finns lite möjlighet att själv justera utpriser).
Men låssmedernas prislistorna eller ICAs prislistor är lite svårare att komma åt. Därför ser man inte så mycket debatt kring dessa.
Inom elektronik kan man se hos återförsäljare ett det alltid är samma utpriser på tex, Sonos produkter. Här styr alltså leverantören priserna hela vägen till konsument.
När det gäller andra märken så kan priserna skilja sig åt.
Privatmarknaden är en marknad. Sen finns en betydligt större marknad där man ofta använder olika kalkylsystem. Både entreprenörer och beställare använder samma system. I dessa system ligger bla. grossistpriserna inne.
Sen jobbar man med rabatter och påslag beroende på vilken artikel vi pratar om. När det gäller el och rör är det nog mer eller mindre alltid rabatter som knappas in.
Tittar man då på ett kalkyl system som heter Meps som vi arbetar en del med, så ligger det en form av Sverige snitt inne på varje enskild artikel. Tittar man på vår bransch som är bygg så misstänker jag skarpt att det mer eller mindre är Beijers grundprislista som är basen. Sen finns enstaka artiklar även hos Beijer där vi som byggare har en högre rabatt. Dä är också priset i Meps lägre än Beijers grundprislista.
Det är alltså inga Nettopriser som ligger inne i systemet utan priser som en ”normal” hantverkare kan tänkas sälja för och som Meps största kund som är försäkringsbolag kan tänkas betala enkelt förklarat.
Skulle Meps helt plötsligt ändra sitt ”Sverigesnitt” på materialpriser till en basering på näthandelns priser så skulle Försäkringsbolagen till en början få problem med att hitta hantverkare som vill utföra deras arbeten.
De flesta hantverkares affärsmodell bygger på att vi även tjänar pengar på material.
Om detta förändras måste även affärsmodellen förändras.
Det finns även ett garantiansvar att ta hänsyn till samt att olönsam omsättning kostar företaget pengar.
Men jag har sett flera firmor som arbetar mot konsument som öppet på sin hemsida redovisar sin Timdebitering när dom köper material och en annan timpenning när konsumenten själv köper material.
Finns det då inga domar eller Arn utlåtanden kring höga materialpriser?
Jag har aldrig sett ett fall där någon gått till domstol enbart pga. Höga materialpriser.
En konflikt innehåller oftast flera delar. Det vanliga är för mycket timmar, för höga materialpriser och för hög debitering av Servicbil.
Som många här nu är bekanta med så blir det 36§ i Ktjl som Arn eller Tinget får titta på när priset inte följer avtalet.
I den mån priset inte följer av avtalet, skall konsumenten betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt.
Återigen enkelt förklarat så ska hantverkaren kunna visa skäligheten av fakturan. Om konsumenten har klagat på antalet timmar, dyrt material och dyr servicebil så ska hantverkaren kunna visa skäligheten.
Konsumenten kan givetvis också ta fram material som visar ”oskäligheten” av fakturan. Konsumenten kan tex, ta hem en eller flera andra hantverkare som lämnar en förklaring vad dom skulle tagit för motsvarande arbete.
Hantverkaren kan givetvis till sitt försvar görs likadant.
Här har ni ett Arn fall där entreprenören fick rätt när det gäller klagan på timmar, material och Servicebil. (Finns givetvis hos Arn om man vill läsa allt)
https://www.elinstallatoren.se/2020/11/kunden-klockade-elektrikern-och-gick-i-taket/
Tvist om materialpåslag Arn. Hantverkaren fick rätt.
https://www.vvsforum.se/2019/12/tvist-om-materialpaslag-firman-fick-ratt/
NEJ. Jag lägger inte upp dessa fall för att visa att hantverkare alltid har rätt. Men jag lyckas faktiskt inte hitta någon fall där konsumenten får rätt om oskäliga materialpriser.
Däremot finns mängder med Arnutlåtanden OCH domar som ger konsumenten rätt där hantverkaren inte kunnat visa att allt fakturerat material har används.
Utöver det finns många utlåtanden och domar som ger konsumenten rätt när det gäller oskälig fakturering av antalet timmar.
Vad ska man då som konsument tänka på när man beställer en hantverkare?
Läs på lite på konsumentverkets hemsida. Prata med vänner och bekanta. Se till att alltid få ett skriftligt avtal, gärna med Hantverksformuläret som grund. Glöm inte en kopia på entreprenörens entreprenadsförsäkring.
Avtala om påslag på material på entreprenörens inköpspris. Eller be företaget skicka över sin prislista.
Har man gjort detta har man kommit långt.
Vill hantverkaren inte skriva ett avtal. Byt hantverkare.
I Ts fall finns all anledning att gå vidare i ärendet. Det finns mycket som tyder på att allt inte står rätt till.
Som jag skrivit tidigare. Börja med att be om en riktig dagbok som du har rätt till och som redovisar varje dag och människa separat.
Det är för mig helt uppenbart att grossistprislistor hos vvs, el, plåt och vent används felaktigt. Tanken (som används som försvar för dess existens) är att hantverkarna skall ha egna prislistor. Detta är givetvis sant. Det är så det skall och borde vara.
Prislistorna existens leder till att det normala är att dom används och att man ger olika rabatter till olika kunder.
Detta leder till att man måste förhandla om priser med dom som inte presenterar en egen prislista. Det tvingas tex. Vi göra med de flesta UE vi samarbetar med.
Tittar vi på låsbranschen så är det ännu värre. Där styr Assa även låssmedernas utpriser. (Finns lite möjlighet att själv justera utpriser).
Men låssmedernas prislistorna eller ICAs prislistor är lite svårare att komma åt. Därför ser man inte så mycket debatt kring dessa.
Inom elektronik kan man se hos återförsäljare ett det alltid är samma utpriser på tex, Sonos produkter. Här styr alltså leverantören priserna hela vägen till konsument.
När det gäller andra märken så kan priserna skilja sig åt.
Privatmarknaden är en marknad. Sen finns en betydligt större marknad där man ofta använder olika kalkylsystem. Både entreprenörer och beställare använder samma system. I dessa system ligger bla. grossistpriserna inne.
Sen jobbar man med rabatter och påslag beroende på vilken artikel vi pratar om. När det gäller el och rör är det nog mer eller mindre alltid rabatter som knappas in.
Tittar man då på ett kalkyl system som heter Meps som vi arbetar en del med, så ligger det en form av Sverige snitt inne på varje enskild artikel. Tittar man på vår bransch som är bygg så misstänker jag skarpt att det mer eller mindre är Beijers grundprislista som är basen. Sen finns enstaka artiklar även hos Beijer där vi som byggare har en högre rabatt. Dä är också priset i Meps lägre än Beijers grundprislista.
Det är alltså inga Nettopriser som ligger inne i systemet utan priser som en ”normal” hantverkare kan tänkas sälja för och som Meps största kund som är försäkringsbolag kan tänkas betala enkelt förklarat.
Skulle Meps helt plötsligt ändra sitt ”Sverigesnitt” på materialpriser till en basering på näthandelns priser så skulle Försäkringsbolagen till en början få problem med att hitta hantverkare som vill utföra deras arbeten.
De flesta hantverkares affärsmodell bygger på att vi även tjänar pengar på material.
Om detta förändras måste även affärsmodellen förändras.
Det finns även ett garantiansvar att ta hänsyn till samt att olönsam omsättning kostar företaget pengar.
Men jag har sett flera firmor som arbetar mot konsument som öppet på sin hemsida redovisar sin Timdebitering när dom köper material och en annan timpenning när konsumenten själv köper material.
Finns det då inga domar eller Arn utlåtanden kring höga materialpriser?
Jag har aldrig sett ett fall där någon gått till domstol enbart pga. Höga materialpriser.
En konflikt innehåller oftast flera delar. Det vanliga är för mycket timmar, för höga materialpriser och för hög debitering av Servicbil.
Som många här nu är bekanta med så blir det 36§ i Ktjl som Arn eller Tinget får titta på när priset inte följer avtalet.
I den mån priset inte följer av avtalet, skall konsumenten betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt.
Återigen enkelt förklarat så ska hantverkaren kunna visa skäligheten av fakturan. Om konsumenten har klagat på antalet timmar, dyrt material och dyr servicebil så ska hantverkaren kunna visa skäligheten.
Konsumenten kan givetvis också ta fram material som visar ”oskäligheten” av fakturan. Konsumenten kan tex, ta hem en eller flera andra hantverkare som lämnar en förklaring vad dom skulle tagit för motsvarande arbete.
Hantverkaren kan givetvis till sitt försvar görs likadant.
Här har ni ett Arn fall där entreprenören fick rätt när det gäller klagan på timmar, material och Servicebil. (Finns givetvis hos Arn om man vill läsa allt)
https://www.elinstallatoren.se/2020/11/kunden-klockade-elektrikern-och-gick-i-taket/
Tvist om materialpåslag Arn. Hantverkaren fick rätt.
https://www.vvsforum.se/2019/12/tvist-om-materialpaslag-firman-fick-ratt/
NEJ. Jag lägger inte upp dessa fall för att visa att hantverkare alltid har rätt. Men jag lyckas faktiskt inte hitta någon fall där konsumenten får rätt om oskäliga materialpriser.
Däremot finns mängder med Arnutlåtanden OCH domar som ger konsumenten rätt där hantverkaren inte kunnat visa att allt fakturerat material har används.
Utöver det finns många utlåtanden och domar som ger konsumenten rätt när det gäller oskälig fakturering av antalet timmar.
Vad ska man då som konsument tänka på när man beställer en hantverkare?
Läs på lite på konsumentverkets hemsida. Prata med vänner och bekanta. Se till att alltid få ett skriftligt avtal, gärna med Hantverksformuläret som grund. Glöm inte en kopia på entreprenörens entreprenadsförsäkring.
Avtala om påslag på material på entreprenörens inköpspris. Eller be företaget skicka över sin prislista.
Har man gjort detta har man kommit långt.
Vill hantverkaren inte skriva ett avtal. Byt hantverkare.
I Ts fall finns all anledning att gå vidare i ärendet. Det finns mycket som tyder på att allt inte står rätt till.
Som jag skrivit tidigare. Börja med att be om en riktig dagbok som du har rätt till och som redovisar varje dag och människa separat.
Om Ahlsells prislista används som referens av alla hantverkare och av Ahlsell vid on-line sälj är dettaKrille-72 skrev:
en Pris och Säljkartellbildning som är förbjuden enl .konkurrenslagen när hantverkaren agerar detaljist
och säljer specifikt material från Ahlsell samtidigt som en specifik tjänst utförs eller enskild försäljning.
Hantverkaren skall då även lämna ett jämförpris varvid Ahlsells prislista inte kan anses vara relevant
som underlag för jämförpris. Borde finnas rättsfall på detta.
Absolut inte , mitt svar var ett tillägg till Krille-72 långa och fina utredning . Jag pekade snarare på sättet som
marknadsledande grossister agerar och styr prissättningen mot för köparen högre priser. Ahlsells prislista är i många inlägg , med rätta ifrågasatt som skälig och motstridig till köparens uppfattning
om användandet av dessa prislistor ,varför Ahlsell angavs som referens. Beklagar om det missuppfattades.
Det råder fri prissättning i Sverige och det är inte tillåtet för grossister att ange/ styra detaljistens utpris .
I det fallet konsumenten förlorade har konsumenten jämfört med andra prylar. Då kan inte ARN bedöma rimligheten i det. Jag uppfattade dessutom att det var ganska rimliga påslag i det fallet. Jag ser det inte som att ARN säger att höga påslag är okej. De säger att kundens stöd för sitt påstående inte är tillräckligt bra. Alla fall där kunden faktisk har anledning att klaga och tar fram ett vettigt underlag på det slutar i förlikning. Tydligen blir det uppenbart för företaget att det inte är okej innan rättegång.
Jag är också konsument precis som alla andra. Som konsument gäller det att vara vaken. Jag bor i Sthlm och jag hoppat in i fel Taxi några gånger. När man kommer fram får man en chock. Skillnaden mot många hantverkare är att det sitter ett mikroskopiskt klistermärke med prisinformation hos de oseriösa. (Inte för att jag fattar klistermärket hos tex. Taxi Sthlm men ändå..)
Eftersom de flesta tex. Elfirmor och Rörfirmor använder olika grossistprislistor som bas uppstår ett stort problem för rättsväsendet.
Ktjl 36 ”Gängse pris och prisberäkningssätt.
Det här forumet om något vittnar om att det är vanligt att grossisternas prislistor används som bas.
Jag skulle vilja sticka ut hakan och säga att det är ytterst ovanligt att någon nätbutiks priser används.
Därför blir det ganska enkelt för oss hantverkare och svårt för en konsument att visa att materialpriserna är oskäliga.
En dålig jämförelse blir en burk Cola som kostar 5 kr på Lidel. 10 kr ishockeyhallen. 15 på pressbyrån och 30 på krogen.
Krogen jämförs helt enkelt med krogen osv.
Om vi då tittar på märkesverkstans ”oskäliga” priser så ÄR det faktiskt oftast ännu värre. Den stora skillnaden är att vi oftast blir informerade innan. Dom säger att det kommer kosta x kr att byta bromsar. Men inte alltid. Jag får aldrig reda på vad deras inköpspris är för bromsarna.
Jag brukar forfarande få frågan när jag lämnar in bilen på Service. ”Vill du att vi ska byta någon lampa ifall den är trasig. Vill du att vi ska fylla på Spolarvätska”.
Säger man ja så blir det dyrt om man jämför.
Vad återstår? Vi blir ständigt pepprade med olika erbjudanden och abonnemang av alla dess slag. Visst skulle det kunna vara härligt om vi alla kunde lita på varandra och på de företag vi alla jobbar åt eller driver.
Men så enkel är tyvärr inte verkligheten. Vi måste vara mer vaksamma och ÄR mer pålästa än någonsin.
Kollar ni bakåt i detta forum så ser ni snabbt att frågan kring hantverkarnas materialpriser ä, timmar, servicebil etc. Har funnits sen starten av detta forum.
Har det blivit bättre? Har avståndet mellan konsument och hantverkare minskat?
Åter till Ts (äntligen.
)
Försök lär av Ts misstag. Jag tror utifrån den info som Ts lämnat att det finns stora möjligheter till rättelse.
Men jag vill ändå inte hamna i Ts situation.
Därför rekommenderar jag alla här på forumet inkl. Mig själv att bli bättre på ”affärer”.
Gör upp en affär med fast pris är min rekommendation både till företagare och privatpersoner.
(Jag vet! Det går inte alltid. Men ofta går det att lämna fast pris på merparten)
Eftersom de flesta tex. Elfirmor och Rörfirmor använder olika grossistprislistor som bas uppstår ett stort problem för rättsväsendet.
Ktjl 36 ”Gängse pris och prisberäkningssätt.
Det här forumet om något vittnar om att det är vanligt att grossisternas prislistor används som bas.
Jag skulle vilja sticka ut hakan och säga att det är ytterst ovanligt att någon nätbutiks priser används.
Därför blir det ganska enkelt för oss hantverkare och svårt för en konsument att visa att materialpriserna är oskäliga.
En dålig jämförelse blir en burk Cola som kostar 5 kr på Lidel. 10 kr ishockeyhallen. 15 på pressbyrån och 30 på krogen.
Krogen jämförs helt enkelt med krogen osv.
Om vi då tittar på märkesverkstans ”oskäliga” priser så ÄR det faktiskt oftast ännu värre. Den stora skillnaden är att vi oftast blir informerade innan. Dom säger att det kommer kosta x kr att byta bromsar. Men inte alltid. Jag får aldrig reda på vad deras inköpspris är för bromsarna.
Jag brukar forfarande få frågan när jag lämnar in bilen på Service. ”Vill du att vi ska byta någon lampa ifall den är trasig. Vill du att vi ska fylla på Spolarvätska”.
Säger man ja så blir det dyrt om man jämför.
Vad återstår? Vi blir ständigt pepprade med olika erbjudanden och abonnemang av alla dess slag. Visst skulle det kunna vara härligt om vi alla kunde lita på varandra och på de företag vi alla jobbar åt eller driver.
Men så enkel är tyvärr inte verkligheten. Vi måste vara mer vaksamma och ÄR mer pålästa än någonsin.
Kollar ni bakåt i detta forum så ser ni snabbt att frågan kring hantverkarnas materialpriser ä, timmar, servicebil etc. Har funnits sen starten av detta forum.
Har det blivit bättre? Har avståndet mellan konsument och hantverkare minskat?
Åter till Ts (äntligen.
)Försök lär av Ts misstag. Jag tror utifrån den info som Ts lämnat att det finns stora möjligheter till rättelse.
Men jag vill ändå inte hamna i Ts situation.
Därför rekommenderar jag alla här på forumet inkl. Mig själv att bli bättre på ”affärer”.
Gör upp en affär med fast pris är min rekommendation både till företagare och privatpersoner.
(Jag vet! Det går inte alltid. Men ofta går det att lämna fast pris på merparten)
Redigerat:
Helt rätt uppfattat , för konsument att föra talan om likvärdig vara till lägre pris fordras till styrkande ettD Daniel 109 skrev:
fackmässigt utlåtande om att varan och vad som följer av den är 100% likvärdigt med fakturerad vara .
Dessutom fordras att priset är avsevärt mycket lägre i procent eller belopp än fakturerat.
Utfallet av hänvisat ärende visar endast hur ett liknande ärende inte skall drivas , inget annat.
De flesta seriöst underbyggda reklamationer mot större företag slutar i förlikning , ingen vill skylta med
ett förlorat ärende .
Som hantverkare behöver jag inte lämna garanti på jobbet överhuvudtaget. Det är mer ett sätt att visa seriositet. Men om jag inte levererar materialet så finns ingen orsak att lämna garanti eftersom jag då inte kan reklamera komponenter som kan vara orsak till problemet. Hur svårt kan det vara att förstå.Villa vista skrev:
Men vad är det som är så jädra svårt att fatta med riktprislister.. Man använder riktprislistor för att räkna ut offerter där man sen påvisar för kunden/företaget hur man räknat. Som underentreprenör till ett företag krävs det ofta att man redovisar sin vinstpåslag.. Då måste jag ha något att referera till. Har ni aldrig lämnat en offert eller vad?
Jag tror du blandar ihop garanti och reklamation men det gör inget. Ang resonemanget kring garanti på inbyggt material tillhandahållet av en kund, du kan lämna om du vill garant på utförandet men givetvis inte på produkterna som kunden själv har garanti alt reklamationsrätt för. Det är svårt att förstå hur du resonerar då du kanske saknar grundläggande kunskaper om det du försöker argumentera för.T Tbr53 skrev:
Jag har aldrig lämnat offerter som hantverkare, detta är ett konsumentforum jag tror att de flesta här inte lämnar offerter med listpriser som bas.
Rimligt pris! Förutsatt att man skickat ut 2 lärlingar som aldrig tidigare monterat något dylikt.L Lilie skrev:Hej,
Bor i närförort till Stockholm. Vår gamla bergvärmepump säckade ihop för ett tag sedan. En VVS-firma ingrep snabbt och installerade en tillfällig pump och tog bort den gamla (till kostnad av 30 000 SEK) - det var fortfarande kallt ute och värme behövdes i huset. Firman tog sedan på sig att installera en ny bergvärmepump (Nibe) - och jag gjorde misstaget att inte skriva avtal - utan lät det gå på löpande räkning. Hitintills har hela kalaset landat på ca 130 000 SEK i installationskostnad före rot inkl 98 arbetstimmar!!!.
Skulle verkligen uppskatta era reaktioner och råd om detta är rimligt och vad jag kan göra åt saken. Min amatörmässiga bedömning att kostnaden är oskälig i lagens mening.
- borrhåll och ledning till huset fanns redan (dvs inget arbete utanför huset utfördes)
- pumpen inköpt och nedburen till källaren redan
Jag bifogar bilder på fakturorna - jag har anonymiserat då jag än så länge inte vill hänga ut företaget - ännu. Fakturan går på 73 413 för arbetet
[bild] [bild]
och 39 428 för material
[bild] [bild] [bild] [bild] [bild]
Fortfarande lite OT.
Man får ju såklart sälja till vilka priser som helst så länge man är. Tydlig mot kunden.
Det man inte får göra är att luras, tex att ge sken om rabatt när det inte är det.
Rabatt får bara användas mitt sitt egna pris som man vanligtvis säljer för. Dvs om alla får ungefär rabatt är det ett stadigvarande pris och inte en rabatt.
Man kan inte heller ge rabbat på någon annans pris. Tänk dig att du går in på Ica och ska handla paket jos. Det står 10% rabatt, men priset är det vanliga. Du frågar personalen som säger - jo men vi är ju 2kr billigare än Coop.
Detta är samma som dessa hantverkare gör när de använder någon annans prislista. I själva verket får kungen betala hantverlsrens normala priser till kund.
Att många är sura är för att grossisternas prislistor är medvetet extra höga eftersom deras kunder då kan förhandla stora procentuella rabatter.
Man får ju såklart sälja till vilka priser som helst så länge man är. Tydlig mot kunden.
Det man inte får göra är att luras, tex att ge sken om rabatt när det inte är det.
Rabatt får bara användas mitt sitt egna pris som man vanligtvis säljer för. Dvs om alla får ungefär rabatt är det ett stadigvarande pris och inte en rabatt.
Man kan inte heller ge rabbat på någon annans pris. Tänk dig att du går in på Ica och ska handla paket jos. Det står 10% rabatt, men priset är det vanliga. Du frågar personalen som säger - jo men vi är ju 2kr billigare än Coop.
Detta är samma som dessa hantverkare gör när de använder någon annans prislista. I själva verket får kungen betala hantverlsrens normala priser till kund.
Att många är sura är för att grossisternas prislistor är medvetet extra höga eftersom deras kunder då kan förhandla stora procentuella rabatter.