F fsn skrev:
Du menar nog Barsebäck....
Javisst, genant felskrivning.
 
F
F FGLIN skrev:
Att staten lägger en straffskatt på sitt eget bolag (Vattenfall) och förmodligen har tillsatt en marionett som generaldirektör och sedan påstår att nedläggningen görs på affärsmässiga grunder är grovt hyckleri. Behåll kärnkraften ett tag till och återstarta gärna nedlagd kärnkraft men bygg tillsvidare ingen ny.

(Det är lika illa att påstå att Bromma behöver läggas ned därför att resandet minskat under pandemin. Argumentet att det är rationellare om all linjetrafik kan samlas på Arlanda är däremot relevant, men det behövs en flygplats för allmänflyg (ambulans, taxi, firmaflyg, kurir o specialfrakt, privatflyg etc) i Stockholm, så behåll Bromma ändå!)
Eller satsa på ny modern kärnkraftsteknink i en nybyggd, modern anäggning..... men öppna Barsebäck först bara.
 
F
F FGLIN skrev:
Vi använder låganrikat uran med några % U235. Vi har nog använt lite MOX-bränsle också där man i st f anrikning "kryddat" med en del plutonium. Det är den isotop klyvningsprocessen börjar med. En liten del U238 kommer att klyvas genom snabbfissionprocesser, andra delar kommer att fånga in en neutron och ombildas till U239 som ganska snabbt bildar Pu239 som processen kan fortsätta med. Dock blir det totalt sett en måttlig del av U238 i bränslet som kan utnyttjas. Dels är nog inte neutronekonomin tillräcklig god, i varje fall inte sedan det börjat bli mycket klyningsprodukter i bränslet (vissa av dem absorberar neutroner) dels tål inte bränslet för hög utbränning, klyvningsprodukterna gör att bränslet sväller vilket kan leda till att kapslingen spricker och läckage. Risken kan nog också finnas att element kyls sämre så att effektuttaget måste minskas. Högre bränsleutbyten kräver därför upparbetning och skulle förmodligen göra det även med bättre neutronekonomi. Torium är intressant men ingen verkar ännu ha lyckats särskilt bra med det.
Vi har inte använt plutonium i nåt bränsle vilket är synd för det skulle dra ner en hel del på det 150-200 ton låganrikat uranbränsle vi köper varje år. Så vi eldar alltså inte med MOX, däremot ERU-bränsle förekommer.
 
Kommer montera solceller när huset är utbyggt och nya byggnaden för företaget är på plats. Kommer dock att anlita ett tyskt företag för leverans och montage. Det blir halva pengen.
 
M manner skrev:
nu diskuteras det lite annat än TS solceller. Men jag hoppar in i debatten. När det gäller lagring av energi har vi nåt i norr som kallas vattenkraftsmagasin.
Klarälven har också ett par sådana batterier. Dålig verkningsgrad, särskilt om det avdunstar mycket, samt pga friktion i pumparna, men möjligheten att pumpa upp vatten vid elöverskott är värd att fundera på.
 
F fsn skrev:
Vi har inte använt plutonium i nåt bränsle vilket är synd för det skulle dra ner en hel del på det 150-200 ton låganrikat uranbränsle vi köper varje år. Så vi eldar alltså inte med MOX, däremot ERU-bränsle förekommer.
Jag är inte säker på historien slutade men en mindre mängd svenskt avfall upparbetades och jag trodde faktiskt att man gjorde MOX-bränsle för att bli av med plutoniet åtminstone till en del med den återstående delen mer svårtillgänglig så som ingående i utbränt MOX-bränsle.

Det har åtminstone funnits långt gångna planer på MOX men kanske någon fundamentalist satte stopp:

https://analys.se/wp-content/uploads/2015/05/mox-bransle-i-svenska-reaktorer-fakta40.pdf

För https://www.stralsakerhetsmyndighet...ft/sa-fungerar-ett-karnkraftverk/karnbransle/ bekräftar dina uppgifter.

En stor del av vår nuvarande kärnkraft kommer från plutonium som bildas och sedan förbrukas i bränslet. Problemen med MOX ligger i anrikningen och i mindre grad bränsletillverkningen, men har upparbetningen och kanske bränsletillverkningen redan gjorts är det bara idiotisk plakatpolitik att inte använda bränslet. Även ERU har ju tydligen upparbetats och ev föroreningar (t.ex. andra uranisotoper än 235 o 238 samt transuraner) riskerar ju att kontaminera anrikningsanläggningen, så det är ju tveksamt om det ger mindre problem annat än möjligen mindre gnöl från okunniga.
 
F
F FGLIN skrev:
Jag är inte säker på historien slutade men en mindre mängd svenskt avfall upparbetades och jag trodde faktiskt att man gjorde MOX-bränsle för att bli av med plutoniet åtminstone till en del med den återstående delen mer svårtillgänglig så som ingående i utbränt MOX-bränsle.

Det har åtminstone funnits långt gångna planer på MOX men kanske någon fundamentalist satte stopp:

[länk]

För [länk] bekräftar dina uppgifter.

En stor del av vår nuvarande kärnkraft kommer från plutonium som bildas och sedan förbrukas i bränslet. Problemen med MOX ligger i anrikningen och i mindre grad bränsletillverkningen, men har upparbetningen och kanske bränsletillverkningen redan gjorts är det bara idiotisk plakatpolitik att inte använda bränslet. Även ERU har ju tydligen upparbetats och ev föroreningar (t.ex. andra uranisotoper än 235 o 238 samt transuraner) riskerar ju att kontaminera anrikningsanläggningen, så det är ju tveksamt om det ger mindre problem annat än möjligen mindre gnöl från okunniga.
Nej, kan väl bara hålla med, det skulle minska uranimporten och det skulle minska på andelen slutförvarat avfall. Lite som att panta PET-flaskor så att ävem miljöpartisterna som tycker att man kan dreja i lera eller snida fram generatorer i trä skall förstå..... ingen nämnd, ingen glömd.
 
Anna_H Anna_H skrev:
Klarälven har också ett par sådana batterier. Dålig verkningsgrad, särskilt om det avdunstar mycket, samt pga friktion i pumparna, men möjligheten att pumpa upp vatten vid elöverskott är värd att fundera på.
Den bästa kilowattimmen är den som inte behöver produceras. Så därför skall vi undvika att skriva samma debatt gång på gång på gång i detta forum, som ändå drar datoreffekt för både lagring och läsning.

Läs tråden först - innan Du omstartar "pumpkraftverkens visa" med nästa daCapo.

De har diskuterats livligt tidigare i tråden.
 
  • Haha
  • Gilla
cpalm och 1 till
  • Laddar…
F
S Soltorp40 skrev:
Den bästa kilowattimmen är den som inte behöver produceras. Så därför skall vi undvika att skriva samma debatt gång på gång på gång i detta forum, som ändå drar datoreffekt för både lagring och läsning.

Läs tråden först - innan Du omstartar "pumpkraftverkens visa" med nästa daCapo.

De har diskuterats livligt tidigare i tråden.
Såg nåt om ett finskt företag som lagrade solvärme i sandbatteri upp till 600 grader. Det är jävligt varm sand faktiskt. Orkade inte titta färdigt för dom pratade bara engelska strax över Finska genomsnittet så det var som att dö lite.... Men hade nog varit intressant om man förstår vad dom säger.
 
F fsn skrev:
Såg nåt om ett finskt företag som lagrade solvärme i sandbatteri upp till 600 grader. Det är jävligt varm sand faktiskt. Orkade inte titta färdigt för dom pratade bara engelska strax över Finska genomsnittet så det var som att dö lite.... Men hade nog varit intressant om man förstår vad dom säger.
Jag har just i en australisk bok läst om något liknande system. Det var klent med detaljer men tror de värmde tryckluft med solspeglar och sedan värmeväxlade till sand i en fluidiserad bädd. Sanden kunde sedan lagras för att jämna ut dygnsvariationer (mer med stort lager förstås) och sedan användes väl den fluidiserade bädden för att växla tillbaks värmen. En annan lagringsteknik som är intressant är vanadinbatterier vars lagringskapacitet bestäms av tankarnas storlek och tillgången på vanadinlösningar.
 
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Lägsta kostnad är tvivelsutan fossilkraft. Så länge vi inte sätter ett extremt högt värde på människoliv (vilket utvecklingsländer generellt inte gör) och inte lägger någon större vikt vid klimatriskerna (vilket de inte heller gör).

Men det är vi ju överens om att vi ska försöka ersätta med något bättre (om än inte billigare).

Då har vi vattenkraft och kärnkraft på ena sidan; beprövade kraftkällor med låg klimatpåverkan men med risker för storskaliga olyckor, vilket i synnerhet drabbat vattenkraften i låginkomstländer. Bra och förutsägbara val.

På andra sidan har vi sol och vind; intermittenta kraftkällor med balanseringsproblem och kort livslängd. Små risker för storskaliga olyckor, och lägre dödsstatistik än vattenkraft, men sämre än kärnkraft. Men ofullständiga system som kräver kompletterande baskraft och/eller massiv lagringskapacitet eller acceptans för strömavbrott.

Vad de olika kraftslagen kostar att bygga storskaligt med rimliga säkerhetsåtgärder vet vi ärligt talat inte, men ska vi på något vis få bort Sydostasien (eller USA eller Tyskland för den delen) från en energimix med övervägande del fossila bränslen sätter jag rätt mycket pengar på att kärnkraften måste stå för huvuddelen av produktionen.
Det där stämmer ju inte alls (idag). Varför tror du att fossilkraft är billigt (det är det inte). Vänligen lämna en källa istället för att skriva om dina tankar eller känslor.
Källa: https://ourworldindata.org/cheap-renewables-growth
https://en.wikipedia.org/wiki/Cost_of_electricity_by_source
Kärnkraft är tyvärr väldigt dyrt. Den blir inte heller billigare för varje år (learning rate). Vindkraft blir 20% billigare varje år. Det gäller inte för kärnkraft. Därför vill ingen investera i kärnkraft idag (förutom diktaturer som gillar massförstörelsevapen).
Kostnaderna för olika energislag kan du läsa i mina länkar.
 
tommib tommib skrev:
Det var en referens till att du sa att vindkraften producerar el 90% av tiden men inte tog hänsyn till hur mycket. Jag släpper det eftersom poängen verkar gå dig helt förbi.

Hur tänker du dig att det ska fungera annars? All el är gratis? Alla betalar samma pris oavsett vad det kostar att producera elen? Du får gärna utveckla dina tankar här kring prissättningen samt förklara varför det är bra för kraftverksägarna att elen är billig stora delar av tiden pga den överdimensionerade produktionen (som kostade extra mycket att bygga, där den största kostnaden är kopplad till finansieringen och tickar på oavsett om du kör verken eller inte).


Eh, du får nog förklara det där också. På vilket sätt är vindkraft disruptivt, idag? Alltså i den bra bemärkelsen, inte disruptivt i vad det gör med elsystemet. Där är disruptivt något negativt.

Apropå energilagringsanläggningarna så kan vi ta den näst största som exempel då (den största bränner naturgas och ökar sin effektivitet med tryckluft så den räknas inte riktigt).

Solana Generating station har en lagrinskapacitet på 1680 MWh och levererar 280 MW effekt. Det är för all del en rätt biffig anläggning, motsvarar en halv gammal barsebäcksreaktor eller ungefär en femtedel av en uppgraderad O3. I sex timmar. Sen är det slut. Vad händer då? Eftersom jag kände mig tvungen att kika på wikipediasidan för den anläggningen konstaterar jag också att den kostade 2 miljarder dollar att bygga (2010-2013) och ligger i Arizona som är typ en av de soligaste platserna i världen. Kapacitetsfaktorn är 33,9%.

Det är inget fel på sol eller lagring i smält salt men det funkar inte här och på denna skala närmar det sig priset för en reaktor (OL3 beräknas kosta i ligan 9 Mdr euro men kommer generera 1600 MWe).

Efter ett par sådana stora solanläggningar krymper det snabbt och vi har små lokala lagrinssystem för att stabilisera nätet. Jag tror inte du inser skalan på problemet här. De allra största anläggningarna motsvarar en mindre kommersiell kraftstation och de kräver optimala förutsättningar avseende sol. Dessa är alltså inte applicerbara på vind. Där är det istället batterilagring som gäller och de är pyttesmå i jämförelse.
De genererar energi 90% av tiden. Om du är intresserad av medeleffekten kan du läsa: "The capacity factor of a wind turbine is its average power output divided by its maximum power capability. On land, capacity factors range from 0.26 to 0.52. The average 2018 capacity factor for projects built between 2014 and 2017 was 41.9%. In the U.S., the fleetwide average capacity factor was 35%."
Alltså får du ut 42% av maxeffekten i medeltal för vindkraftverk byggda 14-17 (i USA).
Elpriset kommer gå nedåt när det går att producera el i mängder till lågt pris. Ungefär som med mobiltelefoner (de var inte billiga på 80-talet). Intäkterna för elproduktion kommer att gå till de som producerar billigast (de andra kommer att gå i konkurs). Detta är ju oundvikligt. Vindkraftproducenterna kommer inte vara förlorarna (det är de dyrare energislagen).
Disruptivt är det för dyrare energislag som kärnkraft (det är mycket få som satsar på detta idag (främst diktaturer som gillar massförstörelsevapen)).
Det finns vindkraftparker som byggs idag som ersätter flera kärnkraftverk (Sydkorea). Kärnkraft har tyvärr fasta kostnader i form av bränsle. När de överstiger kostnaderna för andra energiformer är det tyvärr gameover.
 
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, biobränslen, solenergi, geotermisk energi, våg-energi samt torv i kraftvärmeverk.
[länk]
Ja, det är en kostnad som är försumbar (jämfört med alla andra skatter). Det är folkomröstningar som gjort att man vill ha förnyelsebara energikällor. Den är teknikneutral.
"Den genomsnittliga kostnaden för elkunden under 2019 blev 3,5 öre per kWh" Källa: https://www.mynewsdesk.com/se/state...ekordstor-annullering-av-elcertifikat-2991012
Eller menar du att denna lilla avgift gjort att inte kol/kärnkraft kan konkurrera ?
 
pacman42 pacman42 skrev:
Och ändå gynnas den tillsammans med vind, sol m.fl. Det visar på hyckleriet från de som styr...
Skillnaden är väl att bensin/diesel inte kan bildas på 1000 år. Det tar längre tid än så. Ser inget hyckleri alls här.
 
pacman42 pacman42 skrev:
Men den energikälla som dödar minst människor per producerad energienhet är fortfarande kärnkraften...
Ja så kan det vara, fast det har inte så mycket med ämnet att göra..
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.