ullberg
Verktygstokig
· Stockholm
· 3 905 inlägg
ullberg
Verktygstokig
- Stockholm
- 3 905 inlägg
Den grafen kunde iof. jag ha gjort också (och den verkar ju till formet väl stämma med slutet av -MH-:s graf), även om jag hade låtit Y-axeln gå ner till 0 för att inte späda på ryktet "det finns lögn, förbannad lögn och statistik"
Jag hade hoppats på en lite mer djuplodande analys, men kanske kommer det lite tid i ditt schema framöver
/U
Jag hade hoppats på en lite mer djuplodande analys, men kanske kommer det lite tid i ditt schema framöver
/U
Besserwisser
· Västra Götalands
· 10 030 inlägg
Dåligt av mig. Jämförelsen blir ju lättare om man har samma skala på y-axeln. Här kommer en till med det fixat.
Nu blir det lättare att se likheten.
Nu blir det lättare att se likheten.
ullberg
Verktygstokig
· Stockholm
· 3 905 inlägg
ullberg
Verktygstokig
- Stockholm
- 3 905 inlägg
Vissa saker kanske vi vill rensa från, befolkningsutveckling är en jag spontant kommer att tänka på som man kanske vill ta bort om det är bubblans vara eller icke vara vi pratar om. Nu har vi ju ingen enorm förändring i befolkning (och sammanlagd befolkning kanske inte är det bästa måttet) men, försäljningar per 1000 invånare:
(försäljningssiffror enligt min tabell ovan, befolkning enligt http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____273426.aspx)
(försäljningssiffror enligt min tabell ovan, befolkning enligt http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____273426.aspx)
ullberg
Verktygstokig
· Stockholm
· 3 905 inlägg
ullberg
Verktygstokig
- Stockholm
- 3 905 inlägg
Kanske intressantare på lång sikt, om man använder -MH-:s länk för att få antalet försäljningar sedan 1992 (inlägg #1913) och länken i förra inlägget för befolkningen så får man följande (antal försäljningar per 1000 invånare):
ullberg
Verktygstokig
· Stockholm
· 3 905 inlägg
ullberg
Verktygstokig
- Stockholm
- 3 905 inlägg
Ja, hushåll hade jag hellre valt, men det saknades en hel del år i den data jag hittade (speciellt 2012 hade varit trevligt). Dessutom jämförde jag hushåll mot capita, det verkade stämma rätt väl överens (även om jag jämförde med alla hushåll då jag vet flera enpersonershushåll som också bor i hus, men i bilden nedan har jag även lagt in flerpersonershushåll), så därför gjorde jag förenklingen, vilket jag givetvis borde skrivit redan från början-MH- skrev:Försäljning per invånare? Jag är osäker på vad det skulle säga. rFörsäljning per (flerpersons-)hushåll eller per hus vore väl något.
Räkna gärna ut volymen inflationsjusterat!
Detta är alltså indexerat mot 95 som var så långt som hushållsstatistiken obrutet sträckte sig (http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____163554.aspx)
Det får ju som sagt inte allt för stor påverkan på resultatet, det sänker senare års siffror något.
Per hus (~per tillgång) hade vi väl tidigare i tråden, och detta tänkte jag mer som per potentiell köpare (~per efterfrågan)
/U
Redigerat:
Besserwisser
· Västra Götalands
· 10 030 inlägg
Det är inte så att förtiotalisterna nu sålt av sina hus och att vi därför borde se en nedgång bara av det skälet? Årskullarnas storlek varierar ju en hel del, och de har inte lika bra ställt heller.
Det är som sagt bara en tanke, jag kan inte på rak arm bestämma mig om jag tror på det själv som effekt, eller inte, och jag vet inte på rak arm hur jag skulle plotta/räkna på det för att komma fram till något. Men det har ju haft påverkan i andra fall. (Jmf. vurmen för marathonlöpning på åttiotalet. Den kom för att det var det som förtiotalisterna fortfarande kunde göra. När de blev för gamla på nittiotalet så dog långlöpningen i stort sett ut över en natt. Det tog lång tid innan den återhämtade sig.)
Det är som sagt bara en tanke, jag kan inte på rak arm bestämma mig om jag tror på det själv som effekt, eller inte, och jag vet inte på rak arm hur jag skulle plotta/räkna på det för att komma fram till något. Men det har ju haft påverkan i andra fall. (Jmf. vurmen för marathonlöpning på åttiotalet. Den kom för att det var det som förtiotalisterna fortfarande kunde göra. När de blev för gamla på nittiotalet så dog långlöpningen i stort sett ut över en natt. Det tog lång tid innan den återhämtade sig.)
Men är det inte så att bostadspriserna styrs av tillgång och efterfrågan. Tillgången fn verkar skapligt hög och det verkar finnas ett spann mellan vad säljaren är beredd att sälja för och vad köparen vill betala, därav den tröga marknaden.
Ska det bli snurr på marknaden så måste det finnas incitament för säljaren att gå upp i pris alt köparen att gå ner.
Om man då tittar på viktiga faktorer som påverkar huspriserna och utifrån detta istället spekulerar hur framtiden kan bli..
- Ränteläget
- Kontantinsatsandel
- Amorteringskrav
- Arbetslöshet, speciellt lokalt
- pressens hysteri om upp o nedgång.
Om man tar ovanstående 5 punkter och tittar på dem så kan man ju göra siin egen riskbedömning.
Ska det bli snurr på marknaden så måste det finnas incitament för säljaren att gå upp i pris alt köparen att gå ner.
Om man då tittar på viktiga faktorer som påverkar huspriserna och utifrån detta istället spekulerar hur framtiden kan bli..
- Ränteläget
- Kontantinsatsandel
- Amorteringskrav
- Arbetslöshet, speciellt lokalt
- pressens hysteri om upp o nedgång.
Om man tar ovanstående 5 punkter och tittar på dem så kan man ju göra siin egen riskbedömning.
Nimajneb skrev:
I stora drag stämmer detta förvisso. Men det finns omständigheter därutöver. När samhället och befolkningens sammansättning förändras kommer också efterfrågan att bli en annan.
- Separationer leder till ett ökat antal hushåll med en vuxen och barn som ambulerar mellan två hushåll.
Då behövs plötsligt snäppet mindre bostäder.
- Turbulent arbetsmarknad ställer krav på flyttbar arbetskraft. Detta ökar efterfrågan på pendlingsbostäder och hyresrätt, och minskar efterfrågan på mindre centralt belägna större bostäder med äganderätt.
- Studentbostäder är som vanligt akut bristvara. Men plötsligt slåss "unga vuxna" om samma bostäder som "lite äldre vuxna". Studerande mammor och pappor blir ett allt vanligare fenomen.
- Ökad medellivslängd skapar inte bara behov av fler trygghets- och gruppboenden. Av olika skäl kommer hushåll med tre generationer att öka i antal.
- Dagens nyproduktion, och allt det som byggts det senast halvseklet passar ganska illa till denna nya efterfrågan. Vilket kommer att synas på alla bostäders prislapp. Några kommer att öka i pris medan andra rasar.
Ett litet inspel om det som tycks bekymra Riksbanken och många andra just nu. Skuldsättningen har ökat kraftigt under rätt så många år. Samtidigt så har stora delar av hyresbeståndet i storstäderna gjorts om till bostadsrätter, och bland nybyggnationerna finns det nästan bara boende med någon form av äganderätt (Bostadsrätt eller friköpt villa/radhus). Det är ju inga små billiga genomsnittsbostäder vi talar om heller, utan det är i de dyraste lägena som hyresrätter ombildats, och nybyggen tillhör som regel toppskiktet vad gäller huspriser. Det här leder naturligtvis till en ökad skuldsättning i sig. Finns det någon statistik på det här som tar hänsyn till att hyresrätterna som andel av boendet minskar, och dess inverkan på hushållens skuldsättning?
Tja, det tycks ju finnas delade meningar om det. När man skriver "skuldsättningen har ökat" så får i all fall jag känslan av att hushållet Svensson har mer skulder idag än för ett par år sedan. Men är det verkligen så? Är det inte snarare så att en större procentuell del av hushållen idag har tagit lån för att köpa bostäder jämför med hur det var tidigare och att en mindre procentuell del bor i hyresrätter nu än tidigare?Swetrot skrev:
Sedan kan man ju fråga sig varför alla Sveriges hushåll skall betraktas som ett kollektiv?
Besserwisser
· Västra Götalands
· 10 030 inlägg
Det är en intressant fråga som jag inte sett belyst. Dvs att skuldbördan ökar för att fler äger sina bostäder? Det borde gå att ta reda på, får lägga det på den långa listan.