Attitudeswe
M Martin Lundmark skrev:
Hej
Att kunna uppnå en debitering som ""rättvist" skall kunna avspegla abonnentens "andel" av nätets kostnader" är ett önsketänkande. Många har redan nu svårt att förstå hur de debiteras. Elnätsbolagen får dela in kunder i grupper med debiteringsregler, men det går inte ha för många kundgrupper om det skall fungera och vara överskådligt.

När vi kunder t.ex. bestämmer oss för att investera i solceller då vill vi vända på effektriktnigen i ett elnät bara byggt för en effektriktning. Det innebär rimligen en större spänningsvariation för de som är anslutna tilsammans (t.ex. under samma distributionstransförmator). Om då nätet måste förstärkas där så kan det innebära stora nya kostnader i ett redan fungerande elnät detta påverkar rimligen redan pågående avskrivningar.

Jag ser det som rimligt att villor med solceller i många elnätsbolag hamnar i en (ny) kundgrupp där t.ex. effektavgiften räknas i båda riktningarna. Det kan även bli en inmatningsavgift för inmatad solcellsenergi.
I Partille orsakar de 1000 villor med installerad produktion redan ett problem med omvänd effektriktning. Problemet förvärras enligt nätutvecklingsplanen.

Diagram över solkraftsproduktionens påverkan på lastflödet i Partille, sommaren 2030 och 2034, visar effekt (MW) över tid på dygnet.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder



För övrigt kommer man överstiga överliggande näts abonnerad effekt 130timmar/år mot dagens 10 timmar/år om inte effektuttaget styrs bort från sen eftermiddag.

Natt har 75% av toppeffekt (vid sträng kyla). Tidig förmiddag 95%.
 
C
M Martin Lundmark skrev:
Att kunna uppnå en debitering som ""rättvist" skall kunna avspegla abonnentens "andel" av nätets kostnader" är ett önsketänkande.
Är benägen att hålla med. Likväl är det ju detta som är den uttalade (politiska) visionen.

Men det kan ju ändå vara en mer eller mindre "rättvis" fördelning, och nyttan får ju också vägas mot t.ex. modellens komplexitet. Själv ser jag som sagt den "gamla" modellen med en säkringsavgift som ett lättbegripligt och alldeles utmärkt sätt att fördela nätets fasta kostnader. Huvudsäkringens storlek avspeglar ju, till skillnad från effektavgiften, den långsiktiga toppförbrukningen.

Problemet är att man drivs av detta med en modell som främjar "jämnt" effektuttag. Men då har man ju totalt missuppfattat att topplasttimmen inte drivs av att alla fått för sig att dammsuga i julhelgen, utan att det beror på utomhustemperaturen.
 
C cpalm skrev:
Är benägen att hålla med. Likväl är det ju detta som är den uttalade (politiska) visionen.

Men det kan ju ändå vara en mer eller mindre "rättvis" fördelning, och nyttan får ju också vägas mot t.ex. modellens komplexitet. Själv ser jag som sagt den "gamla" modellen med en säkringsavgift som ett lättbegripligt och alldeles utmärkt sätt att fördela nätets fasta kostnader. Huvudsäkringens storlek avspeglar ju, till skillnad från effektavgiften, den långsiktiga toppförbrukningen.

Problemet är att man drivs av detta med en modell som främjar "jämnt" effektuttag. Men då har man ju totalt missuppfattat att topplasttimmen inte drivs av att alla fått för sig att dammsuga i julhelgen, utan att det beror på utomhustemperaturen
Hej
De politiska ideerna och intresseområderna är inte alltid förankrade i elkraftkunskaper och förståelse för de fysikaliska lagarna.
Säkringsavgifter gick ganska bra bra när vi bara hade t.ex. hade en effektriktning i distributionsnäten till villor, och en elnätbelastning som kunde beräknas rimligt bra med velanders formel.
(Velanders formel; "En formel för att beräkna en kund/grupps högsta uttag under året i kW utifrån årlig energiförbrukning i kWh.") https://www.iea.lth.se/publications/ms-theses/Full document/5392_Hur_dimensionerar_vi_framtidens_elnät.pdf

Huvudsäkringens storlek avspeglar t.ex. vid solceller, inte att spänningsfallet i elnätet byter riktning.

Det ändrade kundbetendet de senaste åren har komplicerat det, till att säkringsavgifter inte "räcker till" för att debitera elnätskunderna.
 
C
M Martin Lundmark skrev:
Säkringsavgifter gick ganska bra bra när vi bara hade t.ex. hade en effektriktning i distributionsnäten
Tja, men huvudsäkringen sätter ju också taket för hur mycket effekt du kan mata ut på nätet.
Till skillnad från effektavgiften som är 0 för utmatad el. Så jag har svårt att se hur den löser det problemet bättre. Den förvärrar ju tvärtom problemet.
 
C cpalm skrev:
Tja, men huvudsäkringen sätter ju också taket för hur mycket effekt du kan mata ut på nätet.
Till skillnad från effektavgiften som är 0 för utmatad el. Så jag har svårt att se hur den löser det problemet bättre.
Hej
Det handlar, starkt förenklat, om två olka problem.
Effektavgiften handlar om nätets dimentionering för den effekt som kan behöva överföras. Vid en effektriktning så finns stora likheter men t.ex. ingen indelning (tidpunkten) när effekten tas ut.

Den som tar ett jämnare effektuttag med låg toppeffekt lämnar utrymme för fler anslutna med samma användningsprofil

Det bekymmer som uppkommit är att, många har sänkt sin elenergianvändning (kWh) men behållit sin toppeffektbelastning med tex en luft/luft värmepump som ändå behöver stöd av mer och mer direktel när det blir kalllare. Här fungerar Velanders formel allt sämre.
En effektavgift kompletterar det som elnätsägaren debiterar för elenergin med en debitering av toppeffekten.

Till detta kommer bekymmret med att spänningsfallet, vid effektinmatning, byter riktning vid inmatning och kan av den anledningen kräva "starkare" byggt elnät.
 
Redigerat:
Attitudeswe
Mitt hus behöver ca 7kW direktverkande el för att hålla temperaturen vid -15 ute. Inte skulle jag få för mig att säkra ner till 16A för det. (16A=11kW, så skulle teoretiskt hunna ta en dusch ELLER laga mat ELLER tvätta ELLER ladda bil)

Med effektavgift, VP och smart styrning så kan jag se till att max debiteras för 7.5kW (jag har samma effektavgift dygnet runt - annars hade jag skitat lägre...)
 
Attitudeswe Attitudeswe skrev:
Mitt hus behöver ca 7kW direktverkande el för att hålla temperaturen vid -15 ute. Inte skulle jag få för mig att säkra ner till 16A för det. (16A=11kW, så skulle teoretiskt hunna ta en dusch ELLER laga mat ELLER tvätta ELLER ladda bil)

Med effektavgift, VP och smart styrning så kan jag se till att max debiteras för 7.5kW (jag har samma effektavgift dygnet runt - annars hade jag skitat lägre...)
Hej Attitudeswe

Jag säkrade ned från 25 A till 16 A när jag satte in varvtalsstyrd bergvärmepump utan elspets för drygt 16 år sedan och jag har hitintills utan elbil, klarat mig med 16 A säkringar. Det högsta jag minns att jag kunnat avläsa att pumpen behöver ca 5.3 kW (ca 8 A), det var vid ca 34 minusgrader.

Eftersom bergvärmepumpen levererar varmvattnet så ökar inte maxeffekten mycket när värmepumpen går över i varmvattenproduktion och det är kallt. Trögheten i huset ”smetar ut” effekten över tid och den lilla sänkningen i värmeproduktion till huset är rimligen svår att mäta upp i form av en temperaturförändring innomhus.

Jag skulle eventuellt kunna klara mig med 10A huvudsäkringar, (och få en lägre månadskostnad för elnätet) men det finns inte så små abonnemangssäkringar.

Nu har jag bytt till LED-lampor, energi- och effektsnåla vitvaror och bytt fönster i hela huset och vi får se hur debiteringen för effektavgifter blir.

Rimligen så blir min månadskostnad, med effektavgifter, högre under tre vintermånader och lika eller mindre övriga månader på året. Totalt sett lika eller en minskning.

Med effektavgifter så kan då detta motsvara att det funnits mindre abonnemangssäkringar.

Skaffar jag senare elbil då är det rimligt att effektavgifterna ökar, men det får jag acceptera
 
Attitudeswe Attitudeswe skrev:
I Partille orsakar de 1000 villor med installerad produktion redan ett problem med omvänd effektriktning. Problemet förvärras enligt nätutvecklingsplanen.

[bild]


För övrigt kommer man överstiga överliggande näts abonnerad effekt 130timmar/år mot dagens 10 timmar/år om inte effektuttaget styrs bort från sen eftermiddag.

Natt har 75% av toppeffekt (vid sträng kyla). Tidig förmiddag 95%.
Hej Attitudeswe

Tack för att vi börjar att få återkoppling för hur det ser ut effektmässigt på elnätet när vi i ökad utsträckning får in solceller i elnät som bara är byggda för en effektriktning.

Rimligen så uteblir nätnyttan när effektriktningen vänder i distributionstransformatorerna i villaområdena och i det nät i Partille med 1000 villor med installerad solcellsproduktion.

Blir sedan nätnyttan negativ (d.v.s. förlusterna i distributionsnäten till villaområdena ökar, vid solcellsproduktion) då kommer rimligen ett krav på att debitera för detta.

Till detta kommer bekymret med att spänningsfallet byter riktning vid inmatning av eleffekt och kan av den anledningen kräva ett "starkare" byggt elnät, d.v.s. en förstärkning (ombyggnation) av elnätet.
 
M
M Martin Lundmark skrev:
Hej
De politiska ideerna och intresseområderna är inte alltid förankrade i elkraftkunskaper och förståelse för de fysikaliska lagarna.
Säkringsavgifter gick ganska bra bra när vi bara hade t.ex. hade en effektriktning i distributionsnäten till villor, och en elnätbelastning som kunde beräknas rimligt bra med velanders formel.
(Velanders formel; "En formel för att beräkna en kund/grupps högsta uttag under året i kW utifrån årlig energiförbrukning i kWh.") [länk] document/5392_Hur_dimensionerar_vi_framtidens_elnät.pdf

Huvudsäkringens storlek avspeglar t.ex. vid solceller, inte att spänningsfallet i elnätet byter riktning.

Det ändrade kundbetendet de senaste åren har komplicerat det, till att säkringsavgifter inte "räcker till" för att debitera elnätskunderna.
Nä det kan vi nog vara överens om😅

Att dom flesta "ideerna" är kortsiktiga och inte alltid verklighetsförankrade alla gånger😏

Man kan ju undra vilka beslut/vad som "kundbeteendet" grundat sig i från första början😅
 
M Martin Lundmark skrev:
Hej Attitudeswe

Jag säkrade ned från 25 A till 16 A när jag satte in varvtalsstyrd bergvärmepump utan elspets för drygt 16 år sedan och jag har hitintills utan elbil, klarat mig med 16 A säkringar. Det högsta jag minns att jag kunnat avläsa att pumpen behöver ca 5.3 kW (ca 8 A), det var vid ca 34 minusgrader.

Eftersom bergvärmepumpen levererar varmvattnet så ökar inte maxeffekten mycket när värmepumpen går över i varmvattenproduktion och det är kallt. Trögheten i huset ”smetar ut” effekten över tid och den lilla sänkningen i värmeproduktion till huset är rimligen svår att mäta upp i form av en temperaturförändring innomhus.

Jag skulle eventuellt kunna klara mig med 10A huvudsäkringar, (och få en lägre månadskostnad för elnätet) men det finns inte så små abonnemangssäkringar.

Nu har jag bytt till LED-lampor, energi- och effektsnåla vitvaror och bytt fönster i hela huset och vi får se hur debiteringen för effektavgifter blir.

Rimligen så blir min månadskostnad, med effektavgifter, högre under tre vintermånader och lika eller mindre övriga månader på året. Totalt sett lika eller en minskning.

Med effektavgifter så kan då detta motsvara att det funnits mindre abonnemangssäkringar.

Skaffar jag senare elbil då är det rimligt att effektavgifterna ökar, men det får jag acceptera
Som kund hos elnätsföretaget Ellevio kommer man ha samma abonnemangsavgift för 16A, 20A och 25A, efter årsskiftet 365 kr per månad.

De som har 35A bör fundera på om de kan gå ner till 25A.

Priset för 35A blir 915 kr per månad en höjning från dagens 860 kr och alltså 550 kr per månad eller 6 600 kr mer per år än 25A.
 
  • Gilla
Fairlane
  • Laddar…
R Riverground skrev:
Jag har redan timpris och när jag tittade på Ellevios uträkningar så tjänar jag generellt på effekttaxan.

Problemet är att jag har bastu. Säg att jag vill basta på en söndag i januari, elpriset är lågt för att det blåser och effektuttaget i samhället är litet. Trots det kostar mig 2-3 bastutillfällen ett par hundra kronor då det kraftigt trycker upp min effektavgift.

Det saknar all logik och vad jag sett så har alla andra leverantörer valt bättre modeller än Ellevio.
Ja du har otur. Här i Falun får vi dyrtid november till och med mars men bara vardagar kl. 7-19 så vi hinner basta varje kväll om vi vill. Men så länge man mäter klocktimmar kan man ju slå på bastun vid halv istället för hel timme.
 
M Mr. Gullberg skrev:
Nä det kan vi nog vara överens om😅

Att dom flesta "ideerna" är kortsiktiga och inte alltid verklighetsförankrade alla gånger😏

Man kan ju undra vilka beslut/vad som "kundbeteendet" grundat sig i från första början😅
Hej Mr. Gullberg

Jag har de senaste drygt 30 åren mött, ett ökande antal politiska beslut och erbjudanden från leverantörer av teknisk utrustning som inte är långsiktigt elkraftteknisk, och ekonomiskt hållbara och ibland tydligt inte ens förenlig med fysikalisk förståelse.

Starkt förenklade exempel;
När man här i norra Europa påstår, att genom att öka mängden solceller så löser man det nuvarande och framtida behovet av elenergi utan att samtidigt tala om hanteringen av effektöverskottet som blir i närtid med risk att slå undan fötterna på den elkrafttillförsel av effekt som t.ex. behövs om vintern. Dessutom skapa en risk för instabilt elsystem genom effektöverskott.

När man efterfrågar mera elgenerering och elledningar men inte vill se varken nya platser för elgenerering, ställverk eller elledningar där man bor, arbetar eller tillbringar sin fritid.

När man sänker sin elkostnad genom att minska på antalet köpta kilowattimmar men inte minskat toppeffektbehovet som elnäten måste dimensioneras för.

Vi har som elkunder en stark tro att vår elförsörjning skall kunna bli mer eller mindre gratis och att många därför är lätta ”byten” för de som utlovar detta.
 
M
Är det någon som är insatt i hur länderna runtomkring oss tänkt hantera problemet🤔

Funderar kring om dom lyckats mejsla fram någon vettig idé😏
 
M
M Martin Lundmark skrev:
Hej Mr. Gullberg

Jag har de senaste drygt 30 åren mött, ett ökande antal politiska beslut och erbjudanden från leverantörer av teknisk utrustning som inte är långsiktigt elkraftteknisk, och ekonomiskt hållbara och ibland tydligt inte ens förenlig med fysikalisk förståelse.

Starkt förenklade exempel;
När man här i norra Europa påstår, att genom att öka mängden solceller så löser man det nuvarande och framtida behovet av elenergi utan att samtidigt tala om hanteringen av effektöverskottet som blir i närtid med risk att slå undan fötterna på den elkrafttillförsel av effekt som t.ex. behövs om vintern. Dessutom skapa en risk för instabilt elsystem genom effektöverskott.

När man efterfrågar mera elgenerering och elledningar men inte vill se varken nya platser för elgenerering, ställverk eller elledningar där man bor, arbetar eller tillbringar sin fritid.

När man sänker sin elkostnad genom att minska på antalet köpta kilowattimmar men inte minskat toppeffektbehovet som elnäten måste dimensioneras för.

Vi har som elkunder en stark tro att vår elförsörjning skall kunna bli mer eller mindre gratis och att många därför är lätta ”byten” för de som utlovar detta.
Precis vad jag menar😏

Det är oroande vad personer i ledande positioner är nonchalanta och faktaresistenta☹️

Hur i helsike är det ens möjligt att med så få beslut kunna haverera ett lands elförsörjning🤔

Marknaden fogar sig ju efter var pengarna finns, så det är ju inte så konstigt från den synvinkeln😏
 
B Boende45 skrev:
Som kund hos elnätsföretaget Ellevio kommer man ha samma abonnemangsavgift för 16A, 20A och 25A, efter årsskiftet 365 kr per månad.

De som har 35A bör fundera på om de kan gå ner till 25A.

Priset för 35A blir 915 kr per månad en höjning från dagens 860 kr och alltså 550 kr per månad eller 6 600 kr mer per år än 25A.
Hej Boende45

”I Sverige finns idag cirka 170 elnätsföretag som äger och driver lokal- och regionnät. Det finns ett stark kommunalt ägande då 129 av dessa är kommunala bolag. De tre största elnätsföretagen, Vattenfall Eldistribition, E. ON Elnät Sverige och Ellevio, förser mer än hälften av Sveriges elanvändare med el.”
https://www.iva.se/contentassets/8c...92132/ivavagvalel-sveriges-framtida-elnat.pdf

Du kan tyvärr inte räkna med att du kan jämföra elnätsavgifterna för Sveriges cirka 170 elnätsföretag och förvänta dig att de skulle kunna vara lika. Varje elnätsbolag bekostar sina elnät genom avgifter till de som är anslutna till elnätet med in eller utmatning. En del elnät är till stor del på landsbygden andra mera i stadsbebyggelse det påverkar kostnaden.

De som bor där någon av de 129 av dessa, som är kommunala bolag som ägare, där hamnar elnätsbolagets överskott, i samma kassa som beskattar dem. Det gäller även Vattenfall Eldistribition

Ett bekymmer är de som ägs av E. ON Elnät Sverige och Ellevio, eftersom dessa ägare, inte finns ”där man beskattas”. För mig är det kortsiktiga beslut att sälja elnät till de företag som idag representeras av E. ON Elnät Sverige och Ellevio.
 
  • Gilla
Dilato
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.