Sannolikt ja, det bevisar ju rimligheten i att överdimensionera.D Daniel 109 skrev:
Jag gör mig inga illusioner om god ekonomi i gingängets elnätsbolag.D daVinci skrev:
Men du få då visa att det som är avkastning i EI:s tydliga bild, är räntor för de lån de har.
Vi gör bilden ännu enklare så alla kan förstå:
Du påstår alltså att
1) i Kapitalbas ligger vad?
2) Att i avskrivningar ligger bolagets avskrivingar på nätdelar som åldras?
3) Aiit i Avkastning ligger bolagets ev räntor till banken?
Kan du ge 3 korta svar här utan nedlåtande invektiv?
Skänker? En gång i tiden har ju nätet byggts... Det är ju inte köpt av någon för lånade pengar igår. Utan köpt o betalats av kunderna o kommunen allt eftersom det byggts ut.D daVinci skrev:
Om någon beklånat tillgångar senare har ju inte med detta att göra.
Nej, läs texten jag citerade igen,D daVinci skrev:
Då läser vi EIs text igen:D daVinci skrev:
Normvärdet är alltså nuanskaffningsvärdet normalt sett.
Jag ser i det aktuella fallet att vissa avdrag från nytt görs för några gamla trafos o ställverk mm, men långtifårn allt görs det åldersavdrag på. Och som sagt, hur ska du göra åldersavdrag på projektering, ledningsrätter och liknande, som idag är mkt dyrt att nyanskaffa?
Istället för att nu vara så agressiv, vv visa var jag har fel och varför.
Kanske du kan gräva fram den där normvärdeslistan och visa att jag har fel.
För hittils har du mest kommit med blaj.
Intäktsramen ska vara identiskt oavsett om nätet är belånat fullt ut eller helt finansierat av egna medel. Det är inte en faktor som ska påverka.
Där är jag enig. Annars skulle man straffas för hög soliditet.D Daniel 109 skrev:
Lokalnäten uppgraderas i stor omfattning i expansiva tillväxtregioner (läs; våra större städer och universitetsorter) och inget eller knappt alls i avfolkningsbygd.Q qvirre skrev:
En kalkylerad kapitalkostnad har självklart inget att göra med huruvida det faktisk finns externa lån eller om manK karlmb skrev:
E fullt finansierad med eget kapital.
Men letar du efter nätägaren med hög soliditet får du leta länge. Bolag i Mogna branscher med låg risk har också låg soliditet. Ligger i sakens natur
Att nya stadsdelar, eller industrier ska kunna etableras för att det införs effektavgifter på abonnemang 16-63A är trams.
Att nätavgifterna på något magiskt vis skulle bli lägre, eller öka långsammare är monumentalt trams.
Rättvise-aspekten är också godtyckligt trams.
Luftpastejer är vad det är. Av inkompetenta beslutsfattare.
Att nätavgifterna på något magiskt vis skulle bli lägre, eller öka långsammare är monumentalt trams.
Rättvise-aspekten är också godtyckligt trams.
Luftpastejer är vad det är. Av inkompetenta beslutsfattare.
Dom allra flesta av dom 1,1 milj hus byggda före 1991 hade inga vattenburna värme system, vilket är extremt kostsamt att ordna i efterhand. (+250.000 kr)Fairlane skrev:
Sedan började 3-glasfönster dyka upp ordentligt i mitten av 80-talet även om dom då hade dåliga u-värden (dvs sista åren av dom 1,1 milj hus), och att byta alla fönster är väldigt kostsamt. (+300.000 kr)
Att sedan tilläggsisolera ett gammalt hus är väldigt komplicerat, & slutar relativt ofta att huset får fuktproblematik/fuktskador.
Ska man tilläggsisolera utifrån så måste oftast alla fönster flyttas ut, & med att fönster flyttas ut så måste alla ytskikt åtgärdas samt alla fönstersmygar.
Ofta även förlänga takfoten som isig kan betyda omläggning av hela taket. (+250.000- 1,5 milj kr)
Till detta kommer alla regelverk, detaljplaner, kulturminnesskydd mm, som enbart isig gör åtgärderna ovan ännu dyrare eller förbjuder dig att göra åtgärder.
Till det ovan ska du lägga till att den volatilitet som uppstått på elmarknaden, har kommit sista ca 3 åren & det fanns ju ingen anledning för dessa människor "att börja förstöra" deras fungerande fina gamla hus under 80, 90 eller 2000-talet
Och att fortfarande Boverket beräknar en snittvilla till 20.000 kWh/år, talar nog starkt emot att "dom flesta" gamla husen har energieffektiviseras.
Mycket handlar också om empati när man resonerar om allt, har man ingen empati så förstår jag varför man tänker mest på "sig själv" & den lilla omgivningen runt "en själv)
Ett försök till definition enligt bilden.
Kapitalbas: Vad det kostar att bygga upp ett nytt identiskt nät idag med aktuella materialkostnader, arbetskostnader och byggmetoder.
Avskrivning:
En summa som dras av från kapitalbasen baserat på återstående livslängd på alla ingående komponenter i kapitalbasen.
Avkastning:
Man tillåts ta ut en skälig avkastning på kapitalet. Den beräknas med en kalkylränta som tas fram av EI och tar hänsyn till marknadens avkastningskrav.
Justering för kvalité och effektivt nätutnyttjande:
Om bolaget inte anses använda sina resurser effektivt så reduceras intäktsramen (till ex. kraftigt, omotiverad, överdimensionering). Om inte tillräcklig kvalité har uppnåtts justeras också intäktsramen nedåt. Kvalité som i långa/många avbrott exempelvis.
Kapitalbas: Vad det kostar att bygga upp ett nytt identiskt nät idag med aktuella materialkostnader, arbetskostnader och byggmetoder.
Avskrivning:
En summa som dras av från kapitalbasen baserat på återstående livslängd på alla ingående komponenter i kapitalbasen.
Avkastning:
Man tillåts ta ut en skälig avkastning på kapitalet. Den beräknas med en kalkylränta som tas fram av EI och tar hänsyn till marknadens avkastningskrav.
Justering för kvalité och effektivt nätutnyttjande:
Om bolaget inte anses använda sina resurser effektivt så reduceras intäktsramen (till ex. kraftigt, omotiverad, överdimensionering). Om inte tillräcklig kvalité har uppnåtts justeras också intäktsramen nedåt. Kvalité som i långa/många avbrott exempelvis.
Så tolkar jag det också.Q qvirre skrev:
Kom ytterligare förklaringar idag från ett elnätsbolag:
https://www.svd.se/a/EyEGBl/telge-nat-mer-korrekta-priser-nar-effekten-mats
Det är just detta det handlar om här, EI har börjat tillämpa Nuvärdesanskaffning, och det motiveras tydligen med att man fått så mkt lobbyin om att alla elänten egentligen är helt slut och borde ha ett åldersavdrag på 100%.
Jag kan inte se framför mig att vi nu plötsligt ska köpa alla nät en gång till, det är ju helt hål i huvet.
Förväntade uppgraderringar pga ålder ska givetvis ingå som en del i kostnadsunderlaget och inte som en evig post i kapitalbasen. Och efter periodens slut så måste ju en avräkning mot verkliga utbyten och reparationer göras, ibland går det kanske sönder mer, ibland kan man göra en ny bedömning, jfr tex våra kk-reaktorer.
Du ska inte passa på att vara emot bron också. Öresundsbron? Nej, Ölandsbron menar jag. Rena tramset med en bro, det har alltid gått bra med färjaS Snikholt skrev:
Skämt åsido. Vad är det du tycker är så mycket bättre med en helt statiskt fördelning med säkringsstorlek som effektavgift? Hur kan något av de du listar uppnås med detta?
Industri och storanvändare har alltid haft effektavgift för rättvis fördelning så det är inget nytt koncept direkt.
Ingen (vettig) har påstått att effektavgifter för <63A skulle möjliggöra industrianslutningar. Det har inget med varandra att göra. Nätet ska finansieras till fullo av de som brukar det. Det gäller även industrin. De betalar först anslutningen sen löpande effektavgiften/abbonemang/överföring. Nu blir det samma koncept för småförbrukarna också.
