6 707 läst · 152 svar
7k läst
152 svar
Hur fasiken kommer vi överens om vart man ska bo?
Sida 1 av 11
Hur löser man en situation där man är tillsammans med någon man älskar, har små barn ihop men inte kan komma överens om vart man ska bo?
Jag vill bo stadsnära i ett hus som antigen är nytt eller totalrenoverat så vi slipper allt jobb. Frugan vill bo lantligt många mil utanför stad i ett äldre hus som kommer bli ett heltidsprojekt med jättetomt som ska vara tip topp och allt renoverat exakt som hon vill ha det.
Vi bor nu i ett hus vi totalblåst utanför Stockholm. Jag trivs bra (inte wow men helt ok) frugan tycker det är piss. Hon gillar inte hustypen (vill ha äldre hus) och bo lantligt.
Vi tittar på att sälja och flytta men de alternativ som jag gillar hatar hon, de alternativ hon gillar hatar jag. Jag vill ha tillgänglighet, nära till stan, massor av alternativ för barnen. Frugan vill ha lantligt. I hennes alternativ kommer allt ligga 40-60 minuter bort (större matbutiker, barnens aktiviteter, gymnasieskolor för framtiden etc). Vi kommer sannolikt tom behöva köra barnen till och från skolan.
Detta alltså när det INTE är rusning. I rusning kommer en tripp till centrala Sthlm ta runt 2 timmar.
Lika dåligt som hon mår av nuvarande boende skulle jag må av det hon föreslår. Det kommer gå ut över barnen och förhållandet krascha. Som det är nu mår hon så dåligt över boendet att förhållandet är rätt kasst.
Har någon varit i liknande läge? Hur löste ni det? Gick det ens
Ps Vi har varit tillsammans i 10 år och frugans vilja att bo lantligt var inte alls så här stark då vi träffades utan har vuxit fram.
Jag vill bo stadsnära i ett hus som antigen är nytt eller totalrenoverat så vi slipper allt jobb. Frugan vill bo lantligt många mil utanför stad i ett äldre hus som kommer bli ett heltidsprojekt med jättetomt som ska vara tip topp och allt renoverat exakt som hon vill ha det.
Vi bor nu i ett hus vi totalblåst utanför Stockholm. Jag trivs bra (inte wow men helt ok) frugan tycker det är piss. Hon gillar inte hustypen (vill ha äldre hus) och bo lantligt.
Vi tittar på att sälja och flytta men de alternativ som jag gillar hatar hon, de alternativ hon gillar hatar jag. Jag vill ha tillgänglighet, nära till stan, massor av alternativ för barnen. Frugan vill ha lantligt. I hennes alternativ kommer allt ligga 40-60 minuter bort (större matbutiker, barnens aktiviteter, gymnasieskolor för framtiden etc). Vi kommer sannolikt tom behöva köra barnen till och från skolan.
Detta alltså när det INTE är rusning. I rusning kommer en tripp till centrala Sthlm ta runt 2 timmar.
Lika dåligt som hon mår av nuvarande boende skulle jag må av det hon föreslår. Det kommer gå ut över barnen och förhållandet krascha. Som det är nu mår hon så dåligt över boendet att förhållandet är rätt kasst.
Har någon varit i liknande läge? Hur löste ni det? Gick det ens
Ps Vi har varit tillsammans i 10 år och frugans vilja att bo lantligt var inte alls så här stark då vi träffades utan har vuxit fram.
Allvetare
· Västra götaland
· 9 543 inlägg
Ta kontakt med familjerådgivningen i kommunen ni bor.
Utan att vara nån som helst expert på området, tror jag inte ni landar detta utan extern hjälp. Ni behöver nån som hjälper till att sortera ut vad som är vad. Hjälpa er ställa de jobbiga frågorna och se på saken objektivt.
Min magkänsla säger att det är mycket mer än boendet som spökar. Det är också intressant att fokus i din beskrivning är på era respektive negativa upplevelser av nuvarande och kommande boende. Så är det säkert, men det talar för en omedveten ovilja eller oförmåga att se saken någotsånär objektivt.
Har ni erfarenhet av att bo så lantligt eller är det en dröm som blåsts upp med orimliga förväntningar? Hur ska ni få tid att renovera, sköta trädgård, skjutsa barn, pendla, jobba och leva?
En tanke annars är kanske att hyra ett lantligt boende över sommarlovet för att känna på hur det blir, även om det aldrig blir samma sak.
Min magkänsla säger att det är mycket mer än boendet som spökar. Det är också intressant att fokus i din beskrivning är på era respektive negativa upplevelser av nuvarande och kommande boende. Så är det säkert, men det talar för en omedveten ovilja eller oförmåga att se saken någotsånär objektivt.
Har ni erfarenhet av att bo så lantligt eller är det en dröm som blåsts upp med orimliga förväntningar? Hur ska ni få tid att renovera, sköta trädgård, skjutsa barn, pendla, jobba och leva?
En tanke annars är kanske att hyra ett lantligt boende över sommarlovet för att känna på hur det blir, även om det aldrig blir samma sak.
Jag måste fråga. Har hon bott lantligt på en stor tomt tidigare? Jag gör det och jag trivs bra med det. Även om jag var förberedd på att det skulle vara mycket arbete att hålla igång allt så förstod jag ändå inte hur mycket arbete det faktiskt är att hålla en stor tomt i bra skick.
Tex snöar det mycket en natt så är det bara att stiga upp tidigt och se till att man får undan så mycket att man slipper till jobbet.
Tex snöar det mycket en natt så är det bara att stiga upp tidigt och se till att man får undan så mycket att man slipper till jobbet.
Fråga barnen vad de skulle föredra och sen kanske den föräldern som inte har samma tankar som barnen får vika sig tills de flyttar hemifrån och så gör man tvärtom då. Men då ska man nog fråga dem på ett sånt sätt så att de inte behöver välja sida, utan mer generellt.
Jag och sambon träffades på vår studieort. Sen ville hon flytta till Malmö och jag till Göteborg. Så nu bor vi i Malmö.
Prata med din sambo vad det är som hon tycker är jobbigt med nuvarande hus. Varför hon vill bo på landet. Vilken dröm det är hon drömmer om och om gräset verkligen är grönare på andra sidan.
Testa köra dit hon vill bo. Sen testa att köra till era jobb osv. Räkna på vad bara bilkostnaderna kommer att vara och vad ni hade kunnat göra för de pengarna ist.
Jag kan ärligt säga att jag när en dröm om att flytta till landet varje midsommar när man är just där. När det är som bäst. Varmast och skönast. Men jag vill fasiken inte bo där på vintern när det är beckmörkt och regnar underifrån.
Prata med din sambo vad det är som hon tycker är jobbigt med nuvarande hus. Varför hon vill bo på landet. Vilken dröm det är hon drömmer om och om gräset verkligen är grönare på andra sidan.
Testa köra dit hon vill bo. Sen testa att köra till era jobb osv. Räkna på vad bara bilkostnaderna kommer att vara och vad ni hade kunnat göra för de pengarna ist.
Jag kan ärligt säga att jag när en dröm om att flytta till landet varje midsommar när man är just där. När det är som bäst. Varmast och skönast. Men jag vill fasiken inte bo där på vintern när det är beckmörkt och regnar underifrån.
Skämt å sido men frugan blir på RIKTIGT deprimerad om hon inte får bo exakt som hon vill. Hemskt att leva med och hemskt för henne.K Kardan79 skrev:
Men jag kan inte sätta mig i ett boende som innebär 2 timmars resväg enkel väg till jobbet för det. Frugan säger ofta något i stil med ”byt jobb då, det är så tråkigt att ditt jobb ska diktera villkoren” (jag vill inte på på vischan privat heller). Samtidigt betalar jag 80-90% av hushållets alla kostnader och tjänar väldigt bra. Det kan jag inte göra på distans på samma sätt.
Att bo på vischan är inte billigt. Även om huspriserna är lägre är det 2-3% högre kommunalskatt. Mycket högre bilkostnader. Mycket högre matpriser i de små lokala butikerna som finns där (om man inte pallar 60 min enkel till större). Sen kommer barnen kräva moppebilar så fort de är 15 år. Etc.
Kanske behålla huset och köpa ett mindre hus/fritidshus i äldre stil (renovera till äldre stil).
Nya huset kan användas som "andningsrum" när storstan tränger sig på och som sommarbostad där barnen kan springa fritt, njuta av frisk luft och allt det där.
Nya huset kan användas som "andningsrum" när storstan tränger sig på och som sommarbostad där barnen kan springa fritt, njuta av frisk luft och allt det där.
Fundera båda två på att byta jobb så pendlingen blir kortare/försumbar.
Byt ort totalt. Varför trängas i Stockholm?
Vi bytte för 16år sedan efter jag hade varit i 40+ år i Stockholm. Man klarar sig!
Byt ort totalt. Varför trängas i Stockholm?
Vi bytte för 16år sedan efter jag hade varit i 40+ år i Stockholm. Man klarar sig!
Hon hatar tanken på att hyra för att det inte är ”på riktigt”. Ingen av oss har bott lantligt. Mina invändningar är exakt samma som dina. Vi får knappt ihop vardagen idag. Hur det ska funka med en enorm tomt, massor av djur (ja det ska hon också ha), behöva skjutsa barnen överallt etc står skriver i stjärnorna.E esortho skrev:Utan att vara nån som helst expert på området, tror jag inte ni landar detta utan extern hjälp. Ni behöver nån som hjälper till att sortera ut vad som är vad. Hjälpa er ställa de jobbiga frågorna och se på saken objektivt.
Min magkänsla säger att det är mycket mer än boendet som spökar. Det är också intressant att fokus i din beskrivning är på era respektive negativa upplevelser av nuvarande och kommande boende. Så är det säkert, men det talar för en omedveten ovilja eller oförmåga att se saken någotsånär objektivt.
Har ni erfarenhet av att bo så lantligt eller är det en dröm som blåsts upp med orimliga förväntningar? Hur ska ni få tid att renovera, sköta trädgård, skjutsa barn, pendla, jobba och leva?
En tanke annars är kanske att hyra ett lantligt boende över sommarlovet för att känna på hur det blir, även om det aldrig blir samma sak.
Jag ser bara en potentiell krasch i det.
Hon inser att det är orealistisk men är också deprimerad över att inte kunna göra det.
De är för små för det tyvärrWalle85 skrev:
Inte varit i den situationen men har nyttjat familjerådgivning som nämndes ovan och har positiva erfarenheter av det.
Om du nu har bott ”som du vill”/OK i 10 år kanske du får ställa upp att bo under hustruns premisser en period?
Kanske kan ni ha ett boende i eller nära staden, mindre än dagens möjligen då, och ett fritidshus lantligt?
Jag tror som någon nämnde ovan att ni behöver hjälp av utomstående att borra i detta för att hitta de mer faktiska orsakerna, drivkrafterna och känslorna och sedan göra förändringar efter det. Ibland ställs man inför tuffa val och kompromisser när man ska kombinera kärlek, barn, fritidsintressen, arbete och bostadsort (och det har jag gjort men inte på samma sätt som du).
Om du nu har bott ”som du vill”/OK i 10 år kanske du får ställa upp att bo under hustruns premisser en period?
Kanske kan ni ha ett boende i eller nära staden, mindre än dagens möjligen då, och ett fritidshus lantligt?
Jag tror som någon nämnde ovan att ni behöver hjälp av utomstående att borra i detta för att hitta de mer faktiska orsakerna, drivkrafterna och känslorna och sedan göra förändringar efter det. Ibland ställs man inför tuffa val och kompromisser när man ska kombinera kärlek, barn, fritidsintressen, arbete och bostadsort (och det har jag gjort men inte på samma sätt som du).