Inte lantligt nog för frugan tyvärr. Det ska vara utsikt över öppna fält typ.H Harald Blåtumme skrev:
helt enig.S Stuff skrev:
Min fru är en person som MÅSTE uppleva något själv. INGEN kan berätta för henne att något är en bra/dålig ide. Hon måste gå på minan själv för att acceptera den.
Klart det känns fantastiskt att bo lantligt vid vatten på sommaren. Men Sverige är kallt och jävligt 10-11 månader per år.
När vi skaffade hund var det upplägget totalt orealistiskt från början till slut utan att gå in på detaljer. Alla i Sverige hade förstått det utan att gå in på detaljer. Men spelade ingen roll, var tvungen att gå pt skogen för att frugan ska acceptera att det inte går.
Såklart. Blir alltid partiskt då!Y YuGi skrev:
P
Posselosse
Lösvirkesbyggare
· Stockholm
· 203 inlägg
Posselosse
Lösvirkesbyggare
- Stockholm
- 203 inlägg
Värmdö etc är för olantligt eller för mkt sommarhuskänsla eller? Därifrån finns väldigt bra pendlingsbussar.
En lantlig sommarstuga för fre-sön funkar inte heller eller?
En lantlig sommarstuga för fre-sön funkar inte heller eller?
Nej det kan funka för frugan ev. Men pendlingen blir grov där med. Att ta sig från Gustavsberg C till mitt jobb tar i absolut bästa fall runt 50 minuter kommunalt utan några köer. Dvs sannolikt runt 90min i rusning. Även med bil är man ju totalt fast i köerna.P Posselosse skrev:
För att pendlingen ska funka hyfsat måste det åtminstone finnas tågtrafik till city.
Och ärligt talat. Även om jag kunde jobba hemifrån hela veckan hade jag HATAT att sitta ute på Värmdö varje dag. Jag är social och älskar att träffa mina kollegor fysiskt varje dag
Kvinnan har alltid rätt. Det är bara att acceptera det. Du kan prata och argumentera för din sak, du har en del möjligheter att påverka, men din respektive kommer att ha sista ordet här.K Kjell Åkesson1 skrev:
Alternativ om man kan jobba på tåg:
Hus på landet med tågpendling (MOVINGO) in till Sthlm
Norr om Sthlm:
Märsta med omnejd: bil till märsta -> pendeltåg/movingo in till sthlm C
Kivista (med movingo) -> sthlm C 25min
Söder om Sthlm:
Vagnhärad -> Sthlm C tar 35min
Nyköping -> Sthlm C tar 1 timme
Norrköping -> Sthlm C tar 85min
Nykvarn -> Sthlm C tar 30min
Läggesta -> Sthlm C tar 40min
Bo nån 1-2 mil utanför "tågstationsorten" åka bil in dit och sen tåg
Jag bor själv ca 2mil utanför Norrköping och tar pendeltåg till Norrköping (10min) och sen mälartåg/movingo till Sthlm C (ca 85min ) 2-3 dar i veckan
Fungerar fint då jag kan räkna arbetstid på tåget.
Och iom att det inte är direkt i Stor Sthlm så är dels huspriserna lägre och dels bor man ändå "rätt nära" med hyffsade tågavgångar så att ta en öl / se på bio / etc etc är inte ett problem.
Annars som @Dan_Johansson föreslår så kanske en övernattningslägenhet i Sthlm och huset på landet.
Hus på landet med tågpendling (MOVINGO) in till Sthlm
Norr om Sthlm:
Märsta med omnejd: bil till märsta -> pendeltåg/movingo in till sthlm C
Kivista (med movingo) -> sthlm C 25min
Söder om Sthlm:
Vagnhärad -> Sthlm C tar 35min
Nyköping -> Sthlm C tar 1 timme
Norrköping -> Sthlm C tar 85min
Nykvarn -> Sthlm C tar 30min
Läggesta -> Sthlm C tar 40min
Bo nån 1-2 mil utanför "tågstationsorten" åka bil in dit och sen tåg
Jag bor själv ca 2mil utanför Norrköping och tar pendeltåg till Norrköping (10min) och sen mälartåg/movingo till Sthlm C (ca 85min ) 2-3 dar i veckan
Fungerar fint då jag kan räkna arbetstid på tåget.
Och iom att det inte är direkt i Stor Sthlm så är dels huspriserna lägre och dels bor man ändå "rätt nära" med hyffsade tågavgångar så att ta en öl / se på bio / etc etc är inte ett problem.
Annars som @Dan_Johansson föreslår så kanske en övernattningslägenhet i Sthlm och huset på landet.
Träffar du hellre din fru varje dag än dina kollegor? Någonstans behöver du nog göra prioriteringar också antar jag.K Kjell Åkesson1 skrev:
jättebra förslag. Svårt dock att avräkna tid på tåg. Det mesta sv min arbetstid går åt att sitta med dubbla 26 tums skärmar med stora excels samt att diskutera olika konfidentiella affärsstrategier med kollegorna i olika möten.M MrDizzy skrev:
Har fö åkt tåg från just tex Knivsta i rusning och det är knappast någon lugn miljö att jobba i på pendeln (som dessutom tyvärr är lika pålitlig som Trump och Putin)
Massor med folk pendlar in till stan och kan ändå hålla ihop livet. Ofta får man bosätta sig så en har nära hem och kan ta mer av hämta / lämna / akut ta hand om barn när de blir sjuka eller nåt händer på förskola/skola. Eller skaffa en au pair, även folk med "normala" (höga tjänstemanna) inkomster gör ibland det. Man dör inte av 40 minuter på pendeltåg. Dessutom finns massor av villaförorter med lantlig känsla och stora tomter som har kortare tid till centrum än så.
Om din fru har eget företag hemma så får du ställa kravet i samband med flytten att hon tar lejonpart av hämta / lämna.
"Centralt boende" i stockholm i egen villa kräver antingen förmögenhet / extremt bra inkomster eller att man nöjer sig med mindre yta. Längre ut är det billigare, högre skatt och mindre "service" och ibland sämre tillgång till bra skolor.
Vad gäller priser, kommunalskatter mm så är det bara att acceptera. Har man bra inkomster som du/ni verkar ha så kommer ni klara er, handlar bara om hur man prioriterar.
Sen känner jag igen frågeställningen från någon med annat användarnamn men ungefär samma förutsättningar. Antingen har du en frände med samma problem här på forumet, eller är du samma person med nytt konto? Kanske kan du undersöka hur denne person löste situationen?
Om din fru har eget företag hemma så får du ställa kravet i samband med flytten att hon tar lejonpart av hämta / lämna.
"Centralt boende" i stockholm i egen villa kräver antingen förmögenhet / extremt bra inkomster eller att man nöjer sig med mindre yta. Längre ut är det billigare, högre skatt och mindre "service" och ibland sämre tillgång till bra skolor.
Vad gäller priser, kommunalskatter mm så är det bara att acceptera. Har man bra inkomster som du/ni verkar ha så kommer ni klara er, handlar bara om hur man prioriterar.
Sen känner jag igen frågeställningen från någon med annat användarnamn men ungefär samma förutsättningar. Antingen har du en frände med samma problem här på forumet, eller är du samma person med nytt konto? Kanske kan du undersöka hur denne person löste situationen?
Jag tror att din fru behöver en "reality check" om det du skriver här stämmer - och även om det är vinklat så kommer ni behöva hjälp att reda ut det här om ni ska ha en chans att rädda äktenskapet.
Som det låter nu så står ni väldigt långt ifrån varandra i vad ni vill/måste ha för att trivas och det kommer att krävas kompromisser från er båda om ni ska lösa det här, och det är inte "vi flyttar sen" eller "vi flyttar tillbaka om det inte funkar".
Det finns en stor risk att båda de alternativen kommer att få er att avsky varandra och då kommer barnen i kläm.
Ska man göra en stor förändring som det är att flytta ut på landet så måste båda vilja det och inte den ena vilja och den andra "acceptera". Det är tufft nog om alla inblandade vill det.
Som du tar upp så är det framför allt tiden som krävs för att pendla och sen ta hand om allt det innebär att bo enskilt som kommer att göra det tufft. Man orkar inte och har inte tid för att vara en bra partner och förälder när man lägger 10-12 timmar på jobbet och sen ett par timmar för att ta hand om ett boende som man "egentligen" inte vill ha.
Du skriver att din fru är deprimerad och nere och risken är att det kommer att bli du som är deprimerad och nere om ni flyttar och du inte vill det.
Jag växte upp lantligt efter att mina föräldrar, som ville båda två, körde "gröna vågen" i slutet på 70-talet och det blev inte riktigt så idylliskt som de trodde...
Vill man så kan man mer än vad man tror och om det går att hantera pendlingen med kortare/färre dagar på plats och lite längre dagar arbete när du jobbar på distans så kanske pendlingen går att hantera. Sen ska man trivas med att bo lantligt också.
Jag skulle rekommendera familjerådgivning för att kunna få hjälp att prata om det här på ett vettigt sätt och komma fram till vad som är viktigast för er båda, och om det är oförenligt hitta bästa alternativet
Som det låter nu så står ni väldigt långt ifrån varandra i vad ni vill/måste ha för att trivas och det kommer att krävas kompromisser från er båda om ni ska lösa det här, och det är inte "vi flyttar sen" eller "vi flyttar tillbaka om det inte funkar".
Det finns en stor risk att båda de alternativen kommer att få er att avsky varandra och då kommer barnen i kläm.
Ska man göra en stor förändring som det är att flytta ut på landet så måste båda vilja det och inte den ena vilja och den andra "acceptera". Det är tufft nog om alla inblandade vill det.
Som du tar upp så är det framför allt tiden som krävs för att pendla och sen ta hand om allt det innebär att bo enskilt som kommer att göra det tufft. Man orkar inte och har inte tid för att vara en bra partner och förälder när man lägger 10-12 timmar på jobbet och sen ett par timmar för att ta hand om ett boende som man "egentligen" inte vill ha.
Du skriver att din fru är deprimerad och nere och risken är att det kommer att bli du som är deprimerad och nere om ni flyttar och du inte vill det.
Jag växte upp lantligt efter att mina föräldrar, som ville båda två, körde "gröna vågen" i slutet på 70-talet och det blev inte riktigt så idylliskt som de trodde...
Vill man så kan man mer än vad man tror och om det går att hantera pendlingen med kortare/färre dagar på plats och lite längre dagar arbete när du jobbar på distans så kanske pendlingen går att hantera. Sen ska man trivas med att bo lantligt också.
Jag skulle rekommendera familjerådgivning för att kunna få hjälp att prata om det här på ett vettigt sätt och komma fram till vad som är viktigast för er båda, och om det är oförenligt hitta bästa alternativet
Nej ingen enskild människa kan helt ersätta i princip alla andra sociala kontakter för mig. Jag träffar självklart min fru varje dag. Men om jag satt hemma med henne 7 dagar i veckan skulle vi nog klösa ögonen ur varandra. Skulle inte vilja spendera all vaken tid tillsammans med min bästa vän hellerS Sthlm_ skrev:
Håller helt med! Men att bo i Gurraberg gör ju inte att du behöver vara med din fru 24/7. Möjligt att du kan få till en schysst kombo där du både får hänga med kollegorna typ varje dag men gör henne nöjd (jobba hemma någon dag i veckan och pussla ihop så det blir schysst på jobbet)K Kjell Åkesson1 skrev:
Jag pendlar en timme enkel väg, men det innebär ju att frugan får ta det mesta rörande barnen (fick ta det mesta, de är stora nu). Det funkar, men jag kan tipsa om att barnen kommer att ogilla det kraftigt när de kommer i tonåren. De kommer att klaga på hur långt i obygden ni bor.
P
Posselosse
Lösvirkesbyggare
· Stockholm
· 203 inlägg
Posselosse
Lösvirkesbyggare
- Stockholm
- 203 inlägg
Nja, de bussarna har egna körfält så bör absolut inte ta så mycket längre tid såvida du inte har otur någon morgon. Om du tänkt ta bil så ja, åk innan eller efter rusning.
Det känns som att ni båda "hittar på" argument som stöttar er syn.
Gör en lista på olika områden som är ok. Skapa en matris med olika bedömningskriterier där ni kan vara objektiva. Tex normal pendlingtid rusning, pendlingstid övrigt, när går sista bussen/tåget, avstånd till närmsta bra affär/reataurang/fik/badplats/gym, avstånd skola, kan barn åka själva till skola, om nej hur mkt extra tid tar det för er att skjutsa etc.
Fyll matrisen med fakta, inte gissningar. Fyll den inte med worst-case, utan vad som är normalt.
Det känns som att ni båda "hittar på" argument som stöttar er syn.
Gör en lista på olika områden som är ok. Skapa en matris med olika bedömningskriterier där ni kan vara objektiva. Tex normal pendlingtid rusning, pendlingstid övrigt, när går sista bussen/tåget, avstånd till närmsta bra affär/reataurang/fik/badplats/gym, avstånd skola, kan barn åka själva till skola, om nej hur mkt extra tid tar det för er att skjutsa etc.
Fyll matrisen med fakta, inte gissningar. Fyll den inte med worst-case, utan vad som är normalt.
