Om man leker med tanken att man vid 57 år tar 1m i lån på bostaden till 5% ränta och kastar in på ett räntekonto så blir nettokostnaden 56k fram till dagen man fyller 65 år. När man är 65 år börjar man plocka av sparkontot till årliga utgifter. Sedan är det lite beroende på vilka kostnader man har för sitt boende hur utfallet blir.
Med 5000kr/mån i kostnader för El, VA, sophämtning, lånekostnaden, försäkring så har man 333,000kr kvar av miljonen man lånade när man fyller 85 år. Betänk då att miljonen man lånade vid 57 år som kostade 56k nu betalat kostnaden för boendet från 65 år till 85 års ålder och man fortfarande har 333k kvar på sparkontot.
Med 6000kr/mån i kostnader, har man nollat vid 84 års ålder.
Med 7000kr/mån i kostnader, har man nollat vid 80 års ålder.
Hur stor skillnad gör 1m amorterat bundet i bostaden när man går i pension?
Med 5000kr/mån i kostnader för El, VA, sophämtning, lånekostnaden, försäkring så har man 333,000kr kvar av miljonen man lånade när man fyller 85 år. Betänk då att miljonen man lånade vid 57 år som kostade 56k nu betalat kostnaden för boendet från 65 år till 85 års ålder och man fortfarande har 333k kvar på sparkontot.
Med 6000kr/mån i kostnader, har man nollat vid 84 års ålder.
Med 7000kr/mån i kostnader, har man nollat vid 80 års ålder.
Hur stor skillnad gör 1m amorterat bundet i bostaden när man går i pension?
Sen ska man också kanske fundera på hur mycket man ska spara/amortera nu för att ha det bättre som pensionär. Har ett en kollega och en bekant som gått bort i ALS senaste åren och båda hade 20 år kvar till pensionen.
De flesta har nog också större nytta och glädje av pengarna när barnen bor hemma eller ska köpa sitt första boende. När sedan barnen flyttat hemifrån minskar månadskostnaden också avsevärt samtidigt som lönen förhoppningsvis nått en högre nivå.
Går man i pension vid 70 års ålder är det ju heller inte säkert att man "orkar" spendera så mycket pengar på t ex resor.
/Krille
De flesta har nog också större nytta och glädje av pengarna när barnen bor hemma eller ska köpa sitt första boende. När sedan barnen flyttat hemifrån minskar månadskostnaden också avsevärt samtidigt som lönen förhoppningsvis nått en högre nivå.
Går man i pension vid 70 års ålder är det ju heller inte säkert att man "orkar" spendera så mycket pengar på t ex resor.
/Krille
Det är mycket man kan göra istället för att amortera. Jag tror inte på skrönan att folk bränner pengar istället för att amortera, det ryktet är främst skapat av avundsjuka grannar.
Ett annat alternativ än sparränta är tex att göra bruttoavdrag och tex skatteväxla om man har utrymme för det. Då har man lön över brytpunkten, men säg tex att du amorterar 5k/mån, istället för du ett brutto avdrag på 10k (vilket motsvarar ca 5k efter skatt) och löneväxlar detta, dvs de sätts in i tex indexfonder som man skattar för när man ta ut pengarna efter 55. Det blir i runda slängar 120k per år som växer med ränta på ränta. Detta istället för att amortera 60k på ett hus, år efter år. Gör man så vid relativt ung ålder har man ganska många miljoner vid pension och har kvar, vad som då är, ett skruttigt litet lån som inflationen har tagit hand om.
Detta var ett exempel för dem som har en hyffsat hög inkomst, det finns dock massor av sätt att investera sin pengar istället för att betala av något som inflationen sannolikt kommer att ta hand om ändå.
Ett annat alternativ än sparränta är tex att göra bruttoavdrag och tex skatteväxla om man har utrymme för det. Då har man lön över brytpunkten, men säg tex att du amorterar 5k/mån, istället för du ett brutto avdrag på 10k (vilket motsvarar ca 5k efter skatt) och löneväxlar detta, dvs de sätts in i tex indexfonder som man skattar för när man ta ut pengarna efter 55. Det blir i runda slängar 120k per år som växer med ränta på ränta. Detta istället för att amortera 60k på ett hus, år efter år. Gör man så vid relativt ung ålder har man ganska många miljoner vid pension och har kvar, vad som då är, ett skruttigt litet lån som inflationen har tagit hand om.
Detta var ett exempel för dem som har en hyffsat hög inkomst, det finns dock massor av sätt att investera sin pengar istället för att betala av något som inflationen sannolikt kommer att ta hand om ändå.
Du kan hitta gott om källor. Anekdotiskt hade inte varit värt så mycket. Jag tog en.mnils skrev:
https://oxfam.se/survival-of-the-richest/
Men annars tänker jag att du skulle ha nytta av att lyssna Andreas Cervenkas sommarprat. Det är väldigt upplysande för hur extremt just vårt Sverige blivit i ämnet.
Eller har förmåga att spendera pengarna. En hyfsad andel hamnar på boende i demens eller andra sjukdomar en bit efter 70.K Krille4 skrev:
Att alltid planera för att leva om 10-20 år är en ganska kass strategi om man håller i den för länge.
#YOLOS sjoberga skrev:
Jag omformulerar mig. Om man amorterar, sparar, investerar, gör långsiktiga renoveringar som ökar värdet och "pumpar in"/genererar mer pengar än lånen ökar så har jag inget emot att man använder bolån för annat.
Om man köper en TV, soffa eller semesterresa genom att öka bolånet, varken sparar eller amorterar "ikapp" med det man köper. Då tycker jag man gör lite fel.
Så, går man varje månad plus, oavsett om man amorterar eller sparar, ja, då är det inget problem om man inte minskar bolånen hela tiden.
Om man köper en TV, soffa eller semesterresa genom att öka bolånet, varken sparar eller amorterar "ikapp" med det man köper. Då tycker jag man gör lite fel.
Så, går man varje månad plus, oavsett om man amorterar eller sparar, ja, då är det inget problem om man inte minskar bolånen hela tiden.
I stockholm tjänar man mer än i sverige som helhet. I jämförelse med värmlands största stad karlstad tjänar man 47000 kr mer per år i Stockholm. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Varmlands-lan/Karlstad/?var=17249H Hybro skrev:
Någon nämnde tidigare att man inte lånar lika mycket i Finland. (Som i Sverige då).
Så här ser det ut för oss och grannländerna.
Hushållens lån i relation till BNP:
Sverige 87.9%
Danmark 86%
Norge 77.4%
Finland 65.8%
Hushållens lån i relation till inkomst:
Sverige 172%
Danmark 171%
Norge 205%
Finland 118%
Offentlig sektors skuld i relation till BNP:
Sverige 33%
Danmark 30%
Norge 37.4%
Finland 73%
Offentlig sektors + hushållens skuld i relation till BNP:
Sverige 121%
Danmark 116%
Norge 115%
Finland 139%
Och här kan vi se att när man slår ihop skulderna så utmärker sig inte Finland som ett föredöme när det gäller att ha låga skulder. Utan dom är värst.
Det är inget konstigt att summan av skulderna är ganska lika för länder med liknande BNP/Capita. Det krävs helt enkelt en viss mängd skuld för att det skall kunna finnas så pass med sparande att man kan upprätthålla en nivå på BNP/Capita.
Det stora sparandet driver upp mängden skuld. Lånar inte offentlig sektor så kommer hushållen låna.
Personligen ser jag hellre att hushållen lånar än att offentlig sektor gör det. Den senare har inget vidare track record på att ta ansvar.
Så här ser det ut för oss och grannländerna.
Hushållens lån i relation till BNP:
Sverige 87.9%
Danmark 86%
Norge 77.4%
Finland 65.8%
Hushållens lån i relation till inkomst:
Sverige 172%
Danmark 171%
Norge 205%
Finland 118%
Offentlig sektors skuld i relation till BNP:
Sverige 33%
Danmark 30%
Norge 37.4%
Finland 73%
Offentlig sektors + hushållens skuld i relation till BNP:
Sverige 121%
Danmark 116%
Norge 115%
Finland 139%
Och här kan vi se att när man slår ihop skulderna så utmärker sig inte Finland som ett föredöme när det gäller att ha låga skulder. Utan dom är värst.
Det är inget konstigt att summan av skulderna är ganska lika för länder med liknande BNP/Capita. Det krävs helt enkelt en viss mängd skuld för att det skall kunna finnas så pass med sparande att man kan upprätthålla en nivå på BNP/Capita.
Det stora sparandet driver upp mängden skuld. Lånar inte offentlig sektor så kommer hushållen låna.
Personligen ser jag hellre att hushållen lånar än att offentlig sektor gör det. Den senare har inget vidare track record på att ta ansvar.
Vänligen vidareutveckla hur det skulle leda till en ekonomisk kollaps om skatt på förvärvsinkomst och utdelning var lika.S JockeEinarson skrev:
Hålebacken 194 köptes 2013 för 8.5M. 7M pantbrev är rätt maxat.D daVinci skrev:
Vallbostrand 18 har ingen säljhistorik, måste varit förvärvat för länge sedan, så det förklarar lågt pantbrev.
Men Hoddebjärsvägen 28 verkar köpts 2021 för 15,3M utan att nämnvärt öka pantbrevet.
Vi vet ju inte heller vad pantbrevet blir vid denna försäljning.
Eftersom kapitalet då flyttar utomlands och det skulle innebära att det inte skulle bli några investeringar som skapar jobb. Fattar för övrigt inte riktigt önskan till att somliga vill ha kommunalskatt och egenavgifter på kapitalinkomst. Vill ni då inte att staten ska ha pengarna eller vill ni att kapitalkraftiga människor får mycket mer sjukpenning och pension?Unikt namn skrev:
Vet inte riktigt om jag håller med om att vi har några stora problem med kapitalkoncentration i Sverige.S sjoberga skrev:
Vad vi däremot vet är att vi inte löser det problemet med att beskatta medelsvenssons bostad och besparingar.
Det är väl, förhoppningsvis, inte den nivån av kapitalkoncentration du ser som problematisk?
Redigerat:
Att pengarna och rika flyr landet är ett jättevanligt argument. Men har det faktiskt inträffat någonstans i så stor skala att det landet kollapsat på riktigt?J J Vos skrev:
Man kan ju även vända på frågan och fundera om 0%-skatt på kapital(tex isk) har skapat ett märkbart välstånd för en hel befolkning någonstans?
Jag vet inte vad andra vill.
Men jag ser en poäng i att utjämna skatteintäkterna mellan den delen som tas på inkomst och den delen som tas från kapital, utan att för den delen ökan den totala skattebördan.
Jag är övertygad om att det är bättre för landet över tid om förmögenhetskoncentrationen i viss mån kan stävjas, och att gemene man i större grad kan konsumera och leva utan hjälp av krediter.
USSR? Nord Korea?
Kolla för sköjs skull hur mycket en natt på 4* hotell kostar i Dubai.
Kollapsa skulle Sverige kanske inte göra, men det skulle bli mycket svårt att leva här. Hur skulle vi få till att tex bostäder skulle bli såpass mycket billigare att ingen behöver låna? Då krävs det att all byggmaterial tillverkas inom landet till av staten bestämt pris osv osv. Det är mig veterligen bevisat att kommunisme inte fungerar.
Utöver det kommer dina önskemål kring högre beskattning av kapitalinkomster även se till att det blir än dyrare att låna till bland annat bostäder.
Att få bättre financielle levnadsvillkor för medborgarna är en nobel sak, men vägen dit är en balansgång.
Redigerat: