31 890 läst · 132 svar
32k läst
132 svar
Handhyvlar och handhyvling
M
MathiasFr
Medlem
· Frankrike - Pantin
· 489 inlägg
MathiasFr
Medlem
- Frankrike - Pantin
- 489 inlägg
Då jag inte har någon stöthyvel så gör jag detta med en nr 4, det går väldigt bra det ocksåEld skrev:
Man kanske borde lägga till ytterligare en viktig parameter vid val av verktyg, hobby eller produktion/löne arbete. Det finns ofta fler sätt att göra sakerna på och ska de gå fort och det finns special verktyg så är ju valet enkelt. Har man begränsad budget, plats och erfarenhet (varje verktyg tar tid att lära sig använda och underhålla) så kanske man kan göra på ett annat sätt.
Men en nr4 eller 5 kan man göra vansinnigt mycket, kanske tar det lite längre tid eller kräver mer omtanke men det går.
Jag kan inte de svenska namnen men högt på min lista med viktiga hyvlar vid möbelsnickeri med enbart handverktyg står därefter en router plane (Stanley/Record typ 71 eller 71 1/2) och en plough plane (typ Record N°44).
I Sverige är vi lyckligt lottade som kan hitta gamla fina rubank med gedigna Eskilstunastål för inga pengar alls. Dessa gör sig betydligt bättre i verkstaden än som inredningsdetaljer uppskruvade på någon stugvägg. Jag föredrar långa hyvlar i trä framför de i metall (# 5-8), de glider så lätt och är därmed trevligare att jobba med.
No 4 och rubank är det jag använder mest. Stöthyvel använder jag sällan men det beror nog mest på att jag inte gillar de jag har (en no 60 1/2 står på önskelistan) och därför tar no 4 istället. Sen tillkommer lite olika mer specialiserade hyvlar men dessa är inte nödvändiga, i varje fall i början.
No 4 och rubank är det jag använder mest. Stöthyvel använder jag sällan men det beror nog mest på att jag inte gillar de jag har (en no 60 1/2 står på önskelistan) och därför tar no 4 istället. Sen tillkommer lite olika mer specialiserade hyvlar men dessa är inte nödvändiga, i varje fall i början.
Funktionsmässigt tror jag inte det påverkar alls (nästan). En hyvel flexar lite granna vid användning och när mekanismen som håller stålet spänns åt. Paul Sellers har några videos om hyvlar, renovering och funktion, där han visar på det, men om du planar sulan med mekanismen i spänn så borde du kompensera för den, eventuella, inverkan som din saknade flisa har på styvheten.jonmo skrev:En fråga till er hyvelkunniga: Hur problematiskt är det om en gammal Stanley har en lite rejälare flisa slagen ur ena sargen? Exempelvis hyveln nedan. Jag tänker att det inte borde vara några större problem, så länge sulan är plan och det som är kvar av hyveln inte är på annat sätt skadat. Till exempel att sidorna inte är 90 grader mot botten, eller annat som kan hända i samband med att flisan slås ur.
[bild]
Så om du klarar att bortse från att den ser ful ut är det nog bara att köra på. Jag har en, i övrigt, fin hyvel med liknande skada och den har jag inte renoverat just för att det känns trist att putsa på ngt som ändå kommer kännas "trasigt". Men just den hyveln du har på bilden skulle jag dock inte tveka att renovera
Redigerat:
Visst går det men med stöthyveln kan du hålla i arbetsstycket med ena handen och hyvla med den andra. Det är svårt med en större hyvel. Då måste du spänna fast arbetsstycket för att kunna använda bägge händerna till hyveln, det tar längre tid. Jag har t.o.m. två stöthyvlar som är olika inställda så att den ena tar mycket tjockare spånor än den andra. Det sparar också tid jämfört med att hålla på och justera hela tiden. Kostar inte mycket om man köper begagnat.MathiasFr skrev:
Detta är lite av en Mac eller Windows-diskussion. Phil Lowe och andra med honom har argumenterat i Fine Woodworking att en stöthyvel är "a carpenters tool" eftersom den är gjord för enhandsfattning. När man jobbar med finsnickeri gör man det vid en arbetsbänk, så då spänner man fast arbetsstycket och använder en tyngre hyvel med större referensyta (t.ex. en no 4). Tanken är att man om man väl spänt fast stycket inte skulle använda en no 1 eller 2 vilket är jämförbart med en stöthyvel, och alltså använder man en mindre hyvel än man egentligen skulle vilja.Eld skrev:Visst går det men med stöthyveln kan du hålla i arbetsstycket med ena handen och hyvla med den andra. Det är svårt med en större hyvel. Då måste du spänna fast arbetsstycket för att kunna använda bägge händerna till hyveln, det tar längre tid. Jag har t.o.m. två stöthyvlar som är olika inställda så att den ena tar mycket tjockare spånor än den andra. Det sparar också tid jämfört med att hålla på och justera hela tiden. Kostar inte mycket om man köper begagnat.
Produkter som diskuteras: "arbetsbänk"
Arbetsbord Master 600 Wolfcraft
Ergonomiskt bord för varje kroppshålling
1 809 kr inkl moms
Läs mer
Observera att jag bara för fram ena sidans argument tydligt här, jag är själv stolt ägare till endast fyra hyvlar: två gamla profilhyvlar i trä, en spånhyvel och en stöthyvel
Det där FWW resonemanget köper jag inte alls. Ibland är det att föredra att ha en lätt hyvel med liten sula, som man kan manövrera med en hand, oavsett om arbetsstycket sitter fast eller ej. Ett exempel är när man trimmar en smal yta där en större tvåhandshyvel riskerar att tippa, men det finns många fler exempel.
Lutar åt att det blir en putshyvel från veritas, storlek 4, som första inköp. Som jag skrev tidigare har jag inget behov av att rikta större ytor, utan det handlar främst om att få till slutfinish.
Sen blir jag inte klok på alla sätt det finns att skärpa sina eggverktyg på. Mina stämjärn har jag hittills klarat av med kreditkortsstora diamantbrynen från DMT ihop med en slipjigg från veritas. Brynena är egentligen lite för små, men det har ändå fungerat någorlunda, med hyvelstål blir det nog värre.
Funderar på att köpa ett par lite finare vattenstenar samt ett större lite grövre diamantbryne att ha dels för att plana stenarna och dels för att grovaverka hyvelstål/stämjärn.
Verkar detta vara en vettig approach?
Sen blir jag inte klok på alla sätt det finns att skärpa sina eggverktyg på. Mina stämjärn har jag hittills klarat av med kreditkortsstora diamantbrynen från DMT ihop med en slipjigg från veritas. Brynena är egentligen lite för små, men det har ändå fungerat någorlunda, med hyvelstål blir det nog värre.
Funderar på att köpa ett par lite finare vattenstenar samt ett större lite grövre diamantbryne att ha dels för att plana stenarna och dels för att grovaverka hyvelstål/stämjärn.
Verkar detta vara en vettig approach?
Alla system du nämner funkar. Största skillnaden är pris. Jag frihandsslipar och bryner det mesta på våtslippapper, tre grovlekar, limmat med spraylim på plana granitytor (spill från bänkskivor) och avslutar med en träbit med polermedel (tex autosol fungerar). Några billiga diamantbrynen som komplement för tex knivar och yxor. Det har kostat mig några hundralappar totalt.
Det var den temporära uppställning jag skaffade när började och som jag tänkte byta ut till något finare på sikt. Tror det var ca 7 år sedan och ännu har inte behovet att "uppgradera" kommit.
Paul Sellers är en moderat källa till hands on info och tips om att hålla sina verktyg skarpa.
Det var den temporära uppställning jag skaffade när började och som jag tänkte byta ut till något finare på sikt. Tror det var ca 7 år sedan och ännu har inte behovet att "uppgradera" kommit.
Paul Sellers är en moderat källa till hands on info och tips om att hålla sina verktyg skarpa.
Redigerat:
Jodå, det går att förbättra planheten en del efter maskinhyvling. Det uppenbara är "snipe", vad nu det heter på svenska. De flesta planhyvlar ger en mer eller mindre tydlig fördjupning på den ände som lämnar hyveln sist.Daniel_N skrev:
Det andra är att avverkningen med maskin är mycket större än med handhyvling, en millimeter eller mer jämfört med någon tiondel. Det kan frigöra spänningar i trät eller obalans i fuktkvoten vilket får det att slå sig något. Oftast som en liten kupning.
Om det sen är tillräckligt för att man ska behöva bry sig om det är en annan sak. Beror såklart på vad man gör.
/B
Skulle vilja säga att gränsen går vid ca 2-3 tiondelar, åtminstone på min planhyvel. Snipe har du dock en poäng med.bengtn skrev:Jodå, det går att förbättra planheten en del efter maskinhyvling. Det uppenbara är "snipe", vad nu det heter på svenska. De flesta planhyvlar ger en mer eller mindre tydlig fördjupning på den ände som lämnar hyveln sist.
Det andra är att avverkningen med maskin är mycket större än med handhyvling, en millimeter eller mer jämfört med någon tiondel. Det kan frigöra spänningar i trät eller obalans i fuktkvoten vilket får det att slå sig något. Oftast som en liten kupning.
Om det sen är tillräckligt för att man ska behöva bry sig om det är en annan sak. Beror såklart på vad man gör.
/B
Det är så tråkigt med denna elitism som dykt upp kring hand eller maskin bearbetning world wide. Båda sätten bearbetar trä.
Det bästa med trä är att det är ett material som man nästan kan göra vad som helst med. Det allra bästa är att man kan använda näst intill vad som helst för att bearbeta trät med. Det är få material som har den egenskapen.
Träkonstnärer är föredömliga där är det resultatet som räknas inte vägen dit.
Det bästa med trä är att det är ett material som man nästan kan göra vad som helst med. Det allra bästa är att man kan använda näst intill vad som helst för att bearbeta trät med. Det är få material som har den egenskapen.
Träkonstnärer är föredömliga där är det resultatet som räknas inte vägen dit.
Husägare
· Storfors
· 62 inlägg
Det var så absurt dyrt med nya kvalitets hyvlar så jag var inte beredd att ta den kostnaden då detta är helt nytt för mig. Lyckades dock igår att snipa en äldre Stanley no4 på engelska Ebay för bara några hundra från en säljare med bra omdömen som bara handlar med verktyg.
Om kvaliteten som utlovat av säljaren eller inte får vi se när hyveln dyker upp i nästa vecka. Men att handla begagnat på ebay verkar vara tacksamt då utbudet är väldigt stort på både nyare och äldre modeller.
Om kvaliteten som utlovat av säljaren eller inte får vi se när hyveln dyker upp i nästa vecka. Men att handla begagnat på ebay verkar vara tacksamt då utbudet är väldigt stort på både nyare och äldre modeller.