Ja, då är det uteslutet då det blir ungefär dubbelt så dyrt, arbetet ej inräknat. Ja, jag gör det själv.
Vad jag vet finns det inte organiskt material förutom själva jorden som ju till viss del säkert är matjord. Jag har inte grävt mig ända ner till moränen.
Vad jag vet finns det inte organiskt material förutom själva jorden som ju till viss del säkert är matjord. Jag har inte grävt mig ända ner till moränen.
Redigerat:
Frågan är också vilken av grundtyperna som är mest fukt-riskabel eller vad man ska säga.
Att täppa igen ventilationen och fylla upp med Hasopor borde väl minska fuktbelastningen avsevärt utifrån samt också göra att hela grunden blir mer isolerad och därmed varmare = mindre fuktig.
Blindbotten känns som en mer riskfylld konstruktion i mina ögon, men samtidigt enklare att hålla koll på eftersom jag kan krypa ner och se och mäta fukten senare, vilket jag inte kommer att kunna i Hasopor grunden.
Att täppa igen ventilationen och fylla upp med Hasopor borde väl minska fuktbelastningen avsevärt utifrån samt också göra att hela grunden blir mer isolerad och därmed varmare = mindre fuktig.
Blindbotten känns som en mer riskfylld konstruktion i mina ögon, men samtidigt enklare att hålla koll på eftersom jag kan krypa ner och se och mäta fukten senare, vilket jag inte kommer att kunna i Hasopor grunden.
Jag tror att man ska utgå ifrån att fukt kommer alltid in i alla konstruktioner, oavsett hur täta.
De fuktkällor man läser om är markfukt samt fukt från ventilation, dvs utomhusluft som kommer in.
Vad blir det för skillnad på en krypgrund med byggfolie på mark och tätade väggar mot en grund fylld med lufgenomsläppligt material som singel, leca eller hasopor som är tätat på samma sätt?
Fördelen med att fylla upp utrymmet måste ju vara isoleringen, vilket gör blindbotten (eller vad man nu har) varmare och därmed får lägre RH. Marken borde däremot bli kallare och ha högre RH, men det kanske inte gör så mycket?
Om man tätar helt i grundmuren, vad händer om det trots allt kommer in fukt (vilket det gör!, byggplast är inte 100% tätt mot vattenånga).
De fuktkällor man läser om är markfukt samt fukt från ventilation, dvs utomhusluft som kommer in.
Vad blir det för skillnad på en krypgrund med byggfolie på mark och tätade väggar mot en grund fylld med lufgenomsläppligt material som singel, leca eller hasopor som är tätat på samma sätt?
Fördelen med att fylla upp utrymmet måste ju vara isoleringen, vilket gör blindbotten (eller vad man nu har) varmare och därmed får lägre RH. Marken borde däremot bli kallare och ha högre RH, men det kanske inte gör så mycket?
Om man tätar helt i grundmuren, vad händer om det trots allt kommer in fukt (vilket det gör!, byggplast är inte 100% tätt mot vattenånga).
Jag planerar för ett liknande projekt och fick tipset i en annan tråd om att täta grunden inifrån med lerklining. Tätar mot drag och möss. Samtidigt, genom att grundstenarna är täckta med lera som kan ta till sig och avge fukt förebyggs problem med kondens på grundstenarna när varm luft möter kall sten på vintern.
I anvisningarna för Hasopor rekommenderas tätning med duk mot grunden (saknas i din skiss) men jag tycker detta med lera är ett intressant alternativ eftersom den både tätar, isolerar och är hygroskopisk.
Vad gäller att ha kvar bärlinorna eller inte så undrar jag varför du tänker att de kan behövas ta bort. Du lägger hasoporen i facken.
I anvisningarna för Hasopor rekommenderas tätning med duk mot grunden (saknas i din skiss) men jag tycker detta med lera är ett intressant alternativ eftersom den både tätar, isolerar och är hygroskopisk.
Vad gäller att ha kvar bärlinorna eller inte så undrar jag varför du tänker att de kan behövas ta bort. Du lägger hasoporen i facken.
Redigerat:
tätning med duk mot grunden är nog mest aktuellt vid nybyggen och har funktionen att hindra att materialet blandar sig med jorden under. Markduken släpper väl igenom all fukt ändå.
Tanken med Hasopor lösningen är ju att markfukten kan vandra rakt upp i huset, samtidigt kan den varma innomhusluften hjälpa till att hålla en viss värme i det övre skiktet av hasoporen vilket ju minskar RH. Frågan är om RH håller sig under 75% de översta 20 cm så att syll och bjälklag klarar sig?
Jag tänker bara ta bort bärlinor i badrummet där jag kommer att fylla hela grunden med Hasopor och sedan jämna av med lera och oglaserad klinker. Övriga golv får ha kvar bärlinorna så att jag har något att spika golvplanken i.
Tanken med Hasopor lösningen är ju att markfukten kan vandra rakt upp i huset, samtidigt kan den varma innomhusluften hjälpa till att hålla en viss värme i det övre skiktet av hasoporen vilket ju minskar RH. Frågan är om RH håller sig under 75% de översta 20 cm så att syll och bjälklag klarar sig?
Jag tänker bara ta bort bärlinor i badrummet där jag kommer att fylla hela grunden med Hasopor och sedan jämna av med lera och oglaserad klinker. Övriga golv får ha kvar bärlinorna så att jag har något att spika golvplanken i.
Jag tror inte man ska ha lera nerifrån och upp på grundstenarna eftersom leran suger upp markfukten och riskerar att bli för fuktig? Jag tror istället på att täta mellan grundstenarna med kalkbruk så att det blir helt dragtätt. Leran är absolut bra att använda som dragtätning mellan syll och grundsten tex. eller som dragtätning om man väljer blindbotten.Sommartorparn skrev:
Tror inte vi pratar om samma slags duk. Jag menar vindduk som placeras längs med grunden och upp en liten bit på timret. Uppgift att stoppa golvdraget. Vad jag läst mig till om renovering av gamla grunder så kan man spara in på isoleringen bara man lyckas dragtäta mot grund o syll. Lerkliningen kan dock göra samma jobb. När jag sitter vid datorn kan jag posta länkar som förklarar bättre.pelrik skrev:
Har inget råd att ge tekniskt, ville bara säga att dina idéer med skumglas, lera och trägolv är extremt tilltalande och väldigt spännande att någon annan har sådana här naturnära och fuktarbetande material i byggplanerna. Tummen upp, hoppas det blir bra!
Hej,
Mycket intressant lösning, men kanske inte den bästa för äldre husgrunder.
Först en varning. Isolerar man en grundmur/grundutrymme invändigt kommer hela grundmuren tyvärr att bli kallare, vintertid i synnerhet och därför kan kondens komma att uppstå som kan skada bottensyllarna. Rekommendationen är därför att man i sådana fall samtidigt ska tilläggsisolera grundmurens utsida för att förhindra att fuktskador på syllarna ska uppstå. Dessutom kan det i vissa fall, för att inte riskera tjälskjutning, bli aktuellt att lägga ut markisolerskivor runt huset.
Vad gäller grundsyllar och golvbjälkar bör dessa naturligtvis synas för att vid behov repareras, förstärkas eller bytas ut. Är syllar och golvbjälkar i gott skick behöver troligtvis ingenting mer göras.
Det kan i sammanhanget emellertid vara idé att passa på att eventuellt förstärka golvkonstruktionen där så behövs om man framöver planerar att bygga ett badrum med golvklinker, eller att installera en kamin, eller en tung varmvattenbehållare/ ackumulatortank etc.
Jag tror inte det är någon bra lösning att fylla ett grundutrymme med HASopor eller något annat material.
För det första är det ingen beprövad och godkänd metod för äldre husgrunder. I teorin skulle man med den tänkta lösningen slippa att uteluft kommer in i grunden som fuktar upp organiskt material, samtidigt som den isolerande effekten hos HASopor skulle bidra till varmare golv och en lägre energiförbrukning.
Problemet är dock att huset är byggt enligt äldre metoder och att grundkonstruktionen därför är som den är. Att fylla upp grunden kan framöver ge upphov till problem med både fukt och uppträngande obehaglig lukt, något som är illa nog och svårt att åtgärda utan att behöva tömma grunden på ca 36 kbm HASopor och därefter ändå behöva ordna med någon form av ventilation och avfuktning.
Krypgrunder byggda på rätt sätt är mycket bra på många sätt. En vattenskada t.ex. blir oftast bara lokal och kan åtgärdas på några veckor. Vill man flytta ett badrum eller kök går det snabbt att förlägga nya rör o.s.v.
Jag skulle i detta fall hellre satsa på att först markfukt- och radonsäkra grundutrymmet och sedan installera en Sorptionsavfuktare som även ventilerar grunden något.
Om man i en torpargrund eller krypgrund täpper igen ventilerna för att köra avfuktare av enklare typ effektivare, kommer man förmodligen över tid att få rätt höga radonvärden i grunden och sannolikt en obehaglig lukt, även om man har täckt marken ordentligt med plastduk. Under vinterhalvåret, då man har varmare inomhus än utomhus, uppstår en termisk sugkraft i huset som riskerar att dra upp både radongas och lukt i huset om läckor finns, och det gör det ofta.
Det finns mycket tillförlitliga radondukar på marknaden, som ihop med andra systemdetaljer utgör ett mycket gott skydd mot radon om allt utförs korrekt, men smakar det så kostar det. Som jag upplever det används rejäla Radondukar mest i nyproduktion då betongplattor ska gjutas för huskonstruktioner.
Vad gäller eventuell fukt i grunden ska man alltid lägga ut en åldersbeständig diffusionstät (ångtät) plastduk mot marken i grunden, som sluter så tätt som möjligt (eventuell jord och organiska material skall förstås avlägsnas först och har man ett underlag av makadam kan man för att skydda plasten lägga ut en dränduk innan plasten).
Man fäster plastduken en bit upp på grundmuren med speciell tape och speciallim, om man är riktigt noggrann.
(Plastduken kommer dock inte att kunna stoppa inträngning av radongas, utan den behandlas och tas omhand av en sorptionsavfuktare enligt nedan.)
Därefter tilläggsisolerar man bottenbjälklaget på sedvanligt sätt.
(Notera att det är luftens ånghalt, inte den relativa fuktigheten som avgör åt vilket håll fuktvandringen går. Vintertid med t.ex. 7 grader och RF 60% i grunden och 22 grader och RF 40% inomhus, har vi en ånghalt om ca 3,7 g/kbm luft i grunden och ca 6,5 g/kbm luft inomhus. Skulle vi tillåta fri diffusion/utjämning, d.v.s. att inte ha någon diffusionsspärr i undergolvet, skulle den relativa fuktigheten i grunden teoretiskt kunna bli ca 105%, dvs luften skulle fälla ut fritt vatten i grunden och när den processen väl startar har man fått ett självspelande piano som spelar mögel- och rötboogie.)
Slutligen installerar man en effektiv sorptionsavfuktare typ ACETEC, som förutsätter igensatta ventiler i grunden, men som även ventilerar grunden med ett undertryck. Därmed får man kontroll över både fukt och radon i grund och hus. Bara det faktum att den här typen av avfuktare dessutom vispar runt ca 350 kbm luft per timme via 3 st utblåsrör gör att en ansenlig andel av eventuella radondöttrar automatiskt kommer att fastna på marken, grundmurar, dammpartiklar och blindbotten eftersom radondöttrar (det som orsakar joniserande alfastrålning) är positivt laddade metallpartiklar som attraheras till minusytor. Man säger att en dylik partikel som fastnat är detached. Det mesta av återstående radondöttrar och radongas vädras ut av maskinen.
Med avfuktaren följer en avläsningspanel, där man hela tiden kan avläsa rådande klimat i grunden.
Med en sådan här lösning kan man sova lugnt om nätterna och dessutom blir den inte speciellt dyr heller. Installationen av avfuktaren klarar en händig person relativt lätt. Däremot bör nog en elektriker dra nödvändig el inkl. jordfelsbrytare till maskinen. Då miljön i grunden blivit torr, eller är torr, kommer avfuktaren inte att behöva regenerera silica gel-kristallerna lika ofta och därmed inte heller förbruka speciellt mycket energi.
Lycka till!
Mycket intressant lösning, men kanske inte den bästa för äldre husgrunder.
Först en varning. Isolerar man en grundmur/grundutrymme invändigt kommer hela grundmuren tyvärr att bli kallare, vintertid i synnerhet och därför kan kondens komma att uppstå som kan skada bottensyllarna. Rekommendationen är därför att man i sådana fall samtidigt ska tilläggsisolera grundmurens utsida för att förhindra att fuktskador på syllarna ska uppstå. Dessutom kan det i vissa fall, för att inte riskera tjälskjutning, bli aktuellt att lägga ut markisolerskivor runt huset.
Vad gäller grundsyllar och golvbjälkar bör dessa naturligtvis synas för att vid behov repareras, förstärkas eller bytas ut. Är syllar och golvbjälkar i gott skick behöver troligtvis ingenting mer göras.
Det kan i sammanhanget emellertid vara idé att passa på att eventuellt förstärka golvkonstruktionen där så behövs om man framöver planerar att bygga ett badrum med golvklinker, eller att installera en kamin, eller en tung varmvattenbehållare/ ackumulatortank etc.
Jag tror inte det är någon bra lösning att fylla ett grundutrymme med HASopor eller något annat material.
För det första är det ingen beprövad och godkänd metod för äldre husgrunder. I teorin skulle man med den tänkta lösningen slippa att uteluft kommer in i grunden som fuktar upp organiskt material, samtidigt som den isolerande effekten hos HASopor skulle bidra till varmare golv och en lägre energiförbrukning.
Problemet är dock att huset är byggt enligt äldre metoder och att grundkonstruktionen därför är som den är. Att fylla upp grunden kan framöver ge upphov till problem med både fukt och uppträngande obehaglig lukt, något som är illa nog och svårt att åtgärda utan att behöva tömma grunden på ca 36 kbm HASopor och därefter ändå behöva ordna med någon form av ventilation och avfuktning.
Krypgrunder byggda på rätt sätt är mycket bra på många sätt. En vattenskada t.ex. blir oftast bara lokal och kan åtgärdas på några veckor. Vill man flytta ett badrum eller kök går det snabbt att förlägga nya rör o.s.v.
Jag skulle i detta fall hellre satsa på att först markfukt- och radonsäkra grundutrymmet och sedan installera en Sorptionsavfuktare som även ventilerar grunden något.
Om man i en torpargrund eller krypgrund täpper igen ventilerna för att köra avfuktare av enklare typ effektivare, kommer man förmodligen över tid att få rätt höga radonvärden i grunden och sannolikt en obehaglig lukt, även om man har täckt marken ordentligt med plastduk. Under vinterhalvåret, då man har varmare inomhus än utomhus, uppstår en termisk sugkraft i huset som riskerar att dra upp både radongas och lukt i huset om läckor finns, och det gör det ofta.
Det finns mycket tillförlitliga radondukar på marknaden, som ihop med andra systemdetaljer utgör ett mycket gott skydd mot radon om allt utförs korrekt, men smakar det så kostar det. Som jag upplever det används rejäla Radondukar mest i nyproduktion då betongplattor ska gjutas för huskonstruktioner.
Vad gäller eventuell fukt i grunden ska man alltid lägga ut en åldersbeständig diffusionstät (ångtät) plastduk mot marken i grunden, som sluter så tätt som möjligt (eventuell jord och organiska material skall förstås avlägsnas först och har man ett underlag av makadam kan man för att skydda plasten lägga ut en dränduk innan plasten).
Man fäster plastduken en bit upp på grundmuren med speciell tape och speciallim, om man är riktigt noggrann.
(Plastduken kommer dock inte att kunna stoppa inträngning av radongas, utan den behandlas och tas omhand av en sorptionsavfuktare enligt nedan.)
Därefter tilläggsisolerar man bottenbjälklaget på sedvanligt sätt.
(Notera att det är luftens ånghalt, inte den relativa fuktigheten som avgör åt vilket håll fuktvandringen går. Vintertid med t.ex. 7 grader och RF 60% i grunden och 22 grader och RF 40% inomhus, har vi en ånghalt om ca 3,7 g/kbm luft i grunden och ca 6,5 g/kbm luft inomhus. Skulle vi tillåta fri diffusion/utjämning, d.v.s. att inte ha någon diffusionsspärr i undergolvet, skulle den relativa fuktigheten i grunden teoretiskt kunna bli ca 105%, dvs luften skulle fälla ut fritt vatten i grunden och när den processen väl startar har man fått ett självspelande piano som spelar mögel- och rötboogie.)
Slutligen installerar man en effektiv sorptionsavfuktare typ ACETEC, som förutsätter igensatta ventiler i grunden, men som även ventilerar grunden med ett undertryck. Därmed får man kontroll över både fukt och radon i grund och hus. Bara det faktum att den här typen av avfuktare dessutom vispar runt ca 350 kbm luft per timme via 3 st utblåsrör gör att en ansenlig andel av eventuella radondöttrar automatiskt kommer att fastna på marken, grundmurar, dammpartiklar och blindbotten eftersom radondöttrar (det som orsakar joniserande alfastrålning) är positivt laddade metallpartiklar som attraheras till minusytor. Man säger att en dylik partikel som fastnat är detached. Det mesta av återstående radondöttrar och radongas vädras ut av maskinen.
Med avfuktaren följer en avläsningspanel, där man hela tiden kan avläsa rådande klimat i grunden.
Med en sådan här lösning kan man sova lugnt om nätterna och dessutom blir den inte speciellt dyr heller. Installationen av avfuktaren klarar en händig person relativt lätt. Däremot bör nog en elektriker dra nödvändig el inkl. jordfelsbrytare till maskinen. Då miljön i grunden blivit torr, eller är torr, kommer avfuktaren inte att behöva regenerera silica gel-kristallerna lika ofta och därmed inte heller förbruka speciellt mycket energi.
Lycka till!
Intressanta synpunkter!
I en oventilerad torpargrund borde det göra varken till eller från för fuktigheten om utrymmet mellan mark och golvplank är fyllt med luft eller Hasopor.
Det låter bra det du säger men blir lite fundersam när du så tvärsäkert förordar plast och avfuktare till hus som fungerat 100-200 år utan.
Undrar vad du menar, att det kan ge upphov till fukt och lukt om man fyller upp grunden?Real North skrev:
I en oventilerad torpargrund borde det göra varken till eller från för fuktigheten om utrymmet mellan mark och golvplank är fyllt med luft eller Hasopor.
Om man inte har problem med radon, får man väl inte någon koncentration av radon heller om man kör avfuktare? Här pratar du också om en termisk sugkraft som går åt andra hållet än diffusionen du pratar om lite senare (exemplet med luftfuktighetsskillnaderna). Stämmer det? Jag blir lite konfunderad åt vilket håll man har rörelser egentligen. Om radon och lukt ska tränga in i huset innebär det rimligen via luftörelser eller har jag inte förstått det rätt?Real North skrev:
Detta kan väl inte stämma. Det har byggt hus i hundratals år utan plastfolie.Real North skrev:
Det låter bra det du säger men blir lite fundersam när du så tvärsäkert förordar plast och avfuktare till hus som fungerat 100-200 år utan.
Du säljer händelsevis inte sådana?Real North skrev:
Här är skissen från Ekologiska byggvaruhusets sida som visar hur man fyller en grund med Hasopor och placerar en vindduk utefter grunden och en bit upp på syllen:
http://www.ekologiskabyggvaruhuset.se/Userfiles/Image/products/801_972_2.jpg
http://www.ekologiskabyggvaruhuset.se/Userfiles/Image/products/801_972_2.jpg
Här är tråden från detta forum där vi diskuterar lerklining av grunden.
https://www.byggahus.se/forum/byggnadsvard/216997-isolera-mullbank-forslag-2.html
Det finns flera trådar om detta vilka du hittar om du söker 'hasopor' på forumet.
Som sagt, jag själv har ännu ej gjort detta utan letar fortfarande info för egen del.
https://www.byggahus.se/forum/byggnadsvard/216997-isolera-mullbank-forslag-2.html
Det finns flera trådar om detta vilka du hittar om du söker 'hasopor' på forumet.
Som sagt, jag själv har ännu ej gjort detta utan letar fortfarande info för egen del.
Real North,
Du skriver att det inte är en beprövad metod för äldre hus att fylla grunden med Hasopor. Ändå är det just i byggnadsvårdskretsar och bland ekobyggare som denna metod rekommenderas. Se exempelvis Varis Bokalders artikel i Gård och Torp:
http://www.gardochtorp.se/hall-kylan-borta-med-ratt-isolering.aspx?article=5861
OK just Hasopor är ett relativt nytt material, leca-kulor har använts längre, men principen är ju densamma. Om det funnits problem med denna lösning, borde de vid det här laget inte varit väl kända?
Kan du förklara närmare just var kondensen riskerar bildas? Har jag rätt i min tro att lerklining av grunden inifrån samt ett lager lera mellan hasoporen och trägolvet skulle förebygga eventuell kondens pga att leran är både isolerande och hygroskopisk?
Du har en poäng i att man bör planera för förstärkning av grunden om man planerar placera något tungt. Är rimligt man gör det i samband med att grunden görs om. Klarar inte Hasoporen tyngd rätt bra? Används som underlag vid vägbyggen. Går det inte att använda Hasopor som underlag för ackumunlatortank och annat?
Sedan angående radon. Du skriver som om det var självklart att alla hus måste säkras mot radon. Kan man inte börja med att ta reda på om det finns radon i marken och sedan anpassa åtgärderna därefter?
Ditt råd att isolera grunden utifrån känns inte särskilt byggnadsvårdsmässigt.....
Du skriver att det inte är en beprövad metod för äldre hus att fylla grunden med Hasopor. Ändå är det just i byggnadsvårdskretsar och bland ekobyggare som denna metod rekommenderas. Se exempelvis Varis Bokalders artikel i Gård och Torp:
http://www.gardochtorp.se/hall-kylan-borta-med-ratt-isolering.aspx?article=5861
OK just Hasopor är ett relativt nytt material, leca-kulor har använts längre, men principen är ju densamma. Om det funnits problem med denna lösning, borde de vid det här laget inte varit väl kända?
Kan du förklara närmare just var kondensen riskerar bildas? Har jag rätt i min tro att lerklining av grunden inifrån samt ett lager lera mellan hasoporen och trägolvet skulle förebygga eventuell kondens pga att leran är både isolerande och hygroskopisk?
Du har en poäng i att man bör planera för förstärkning av grunden om man planerar placera något tungt. Är rimligt man gör det i samband med att grunden görs om. Klarar inte Hasoporen tyngd rätt bra? Används som underlag vid vägbyggen. Går det inte att använda Hasopor som underlag för ackumunlatortank och annat?
Sedan angående radon. Du skriver som om det var självklart att alla hus måste säkras mot radon. Kan man inte börja med att ta reda på om det finns radon i marken och sedan anpassa åtgärderna därefter?
Ditt råd att isolera grunden utifrån känns inte särskilt byggnadsvårdsmässigt.....
Angående radon, funderar på att lägga dräneringsslang i makadam-lagret. Denna kan sedan ledas till rör som ansluts till skorstenen, på så vis tänkte jag utnyttja självdraget. På så vis borde väl både radon och eventuell markfukt fösrsvinna till stor del? Men hur blir det, var kommer luften tas ifrån om grunden är dragtätad? Då borde väl luft från huset sugas ner genom golvet och Hasoporen och sedan ner i dräneringsröret. Är det då bättre att ha öppningarna på dräneringsrören utomhus så att man får en luftgenomströmning, eller riskerar man att dra IN luft i grunden då istället? Tänkte i så fall ha en dräneringsslang för varje rum som sedan mynnar ut i samma kanal i skorstenen.
Radonduk tror jag blir svårt i mitt fall då jag har en del ojämnheter i grunden samt att skorstensfundamentet mer eller mindre liknar ett stenröse.
Radonduk tror jag blir svårt i mitt fall då jag har en del ojämnheter i grunden samt att skorstensfundamentet mer eller mindre liknar ett stenröse.
