Är man rädd för brandrisken så kan man ju köra "brine" med så låg inblaning att man bara tar bort sprängverkan vid frysnining, om man kör separat krets.anders07 skrev:
Kör man direkt från VP systemet så blir det ju direkt en högre inbladning då den ska vara pumpbar vid flera minusgrader. Ökad brandrisk.
Nej, inte alls, men om man har värmeväxlare så kör man glykol (och får ha en lite kraftigare pump och överdimensionerade rör) tänker jag.C cpalm skrev:
Den största orsaken till att de som väljer att ha värmeväxlare gör det nog från perspektivet att de inte vill pumpa runt brine...
Det är en viktig poäng tycker jag. Dessutom gör ju frikylan att brine pumpas runt även sommartid när det är varmt vilket gör att vätskan hamnar längre från flampunkten de dagar då det är riktigt varmt ute och vätskan som står i PEM-slang riskerar att bli väldigt varm annars.
Flampunkten har ju inte så mycket att göra med något, så länge man inte har en större läcka och det samtidigt är något annat som är väldigt varmt, eller gnistbildning nära...J jbernspang skrev:
Som jag har sagt många gånger tidigare, gasolflaskan på altanen, T-spriten i städskåpet och whiskeyn i barskåpet har lika stor (om inte större, vad det gäller gasolen) orsak på en brand än ethanolen i brineblandningen...
Men om kretsen är inomhus och håller rumstemperatur även på vintern så har man väl inget alls i?
Jag tänker också ha värmeväxlare till min kylkrets men för att också kunna köra värme vid behov kopplar jag på övriga radiatorsystemet med fritt flöde på returen och backventil på tillopp. Då borde ju även problem med eventuell expansion hanteras av övriga värmesystemet.
Jag tänker också ha värmeväxlare till min kylkrets men för att också kunna köra värme vid behov kopplar jag på övriga radiatorsystemet med fritt flöde på returen och backventil på tillopp. Då borde ju även problem med eventuell expansion hanteras av övriga värmesystemet.
Nu fårstår jag inte riktigt... Ska du köra värme så måste du ju köra det också genom värmeväxlaren för frikylan, annars får du ju glykol i din värmekrets, och det vill du inte ha...Leeijo skrev:
Du vill heller inte blanda in brine i värmekretesn, eller riskera späda ut brinet så då skulle jag rekommendera två värmeväxlare, en för värme och en för kyla, samt ett expansionskärl på frikylekretsen.
Min ena takkonvektor har två element, ett för kyla och ett för värme, där jag kör värmen på samma som golvvärmekretsen.
Nu vet jag inte vad du frågar om, men mitt senaste inlägg var om planen att köra både värme och kyla via värmeväxlare, och då behövs ett expansionskärl på frikylekretsen eftersom även värme ska gå där.
Om vattnet aldrig blir mer än 20 grader behövs naturligtvis inget expansionskärl...
Du har skrivit att kör man genom värmeväxlare så måste du ha glykol vilket jag ifrågasätter. Och om jag ska köra genom värme måste jag köra genom växlaren vilket jag inte förstår vad du menar. Diskussion började också i ett case där kylkretsen skulle vara i ett varmt utrymme avstängt på vintern där du svarade att glykol inte är för bakterier som frågades efter.
I en kylkrets som det inte finns frysrisk, varför ska det då vara glykol?
Vet att det finns möjlighet att sätta dubbla batterier, men det innebär också dubbel rördragning och sämre effekt. Jag har exempelvis redan valt att köra via växlare av flera skäl. Då har jag ju möjlighet att köra både värme och kyla över samma krets. På sommaren shuntar jag via egen cirkulationspump över värmeväxlare, på vintern får värmesystemet pumpa direkt. Rent tekniskt är kylkretsen sammankopplad med resten av värmesystemet, men med möjlighet att snurra runt separat över värmeväxlare mot bergkretsen. Ingen glykol eller brine såklart, och med retur öppen mot resten för att nyttja det expansionskärlet (även om det inte kanske behövs). Och det låter för mig som det är något sådant som efterfrågats först innan diskussionen om brine, brinna och glykol..
Men du kan ju inte ha värme och kyla, alltså blanda brine och värmekretsen i samma värmeväxlare.
Även om du kopplar om sommar/vinter med ventiler.
Om du tänker dig att ha en sluten (egen) krets för frikylan till konvektorn och även köra värme på vintern så måste du antingen ha e värmeväxlare som har dubbla rörsystem för källan (alltså brine eller varmvatten), eller ha två värmeväxlare.
Glykol har man för att undvika att det fryser. Om rören till konvektorn ligger på en "varm" plats spelar ingen roll. Det är för att brine riskerar att bli minusgrader som man tillför glykol.
Även om du kopplar om sommar/vinter med ventiler.
Om du tänker dig att ha en sluten (egen) krets för frikylan till konvektorn och även köra värme på vintern så måste du antingen ha e värmeväxlare som har dubbla rörsystem för källan (alltså brine eller varmvatten), eller ha två värmeväxlare.
Glykol har man för att undvika att det fryser. Om rören till konvektorn ligger på en "varm" plats spelar ingen roll. Det är för att brine riskerar att bli minusgrader som man tillför glykol.
Kanske lite svårt att förklara när jag inte har verktyg att rita just nu. Tänk att konvektorn bara är kopplad på värmesystemet och fungerar som ett element med varmvatten precis som alla andra element. Skillnaden är att på sommaren så går vattnet via värmeväxlare mot brinekretsen för att kylas ner. På brinekretsen är den såklart kopplat på ett avstick så att man på vintern kan stänga flödet så det inte går kall brine och fryser vattnet i växlaren. På sommaren blir brine normalt inte så kallt.
Jag tror inte riktigt att du är med på hur det fungerar. När värmepumpen går (även för varmvatten på sommaren) tar den värmen från brinen som då blir kall(are).
Brine blir alltså även kall (och kan bli minusgrader) även på sommaren.
Du måste ha en separat cirkulationspump för frikylekretsen.
Brine blir alltså även kall (och kan bli minusgrader) även på sommaren.
Du måste ha en separat cirkulationspump för frikylekretsen.
Självklart har jag koll på temperaturerna, sällan under tre grader på returen från pumpen på sommaren. Sen får man såklart ha sensor på inkommande brine, och om den understiger någon grad stänga flödet av brine till kylkretsen. Ingen svår lösning, så varför börja blanda in glykol och komplicera lösningen?