51 124 läst · 1 000 svar
51k läst
1,0k svar
Fastmonterade korkar: En miljönytta eller korkad innovation?
Den mjölk, fil och yoghurt-förpackning jag helst skulle se komma tillbaka är denna:optimum skrev:
Om jag bodde i stockholm, på rätt plats, eller av någon anledning hade mina vägar förbi regelbundet, så skulle jag kasta en avriven plastkork på marken utanför riksdagshuset varje dag, som en slags civil olydnad.
En civil olydnad inte värre än de som limmar fast sig på E4'n.
En civil olydnad inte värre än de som limmar fast sig på E4'n.
Det finns faktiskt människor i Sverige som har ett fysiskt handikapp som, hur vältränade de än kan vara pga det fysiska handikappet gör dessa fastsatta korkar till ett rent helvete? Rkarlsson skrev:Det är rätt vettigt här i Sverige med. Det har blivit skräpigare i natur och sjödrag är min uppfattning. Därför är det bra att de börjar redan från dagis för att äldre är för korkade för att fatta att deras skräp skall tas om hand och inte ligga på marken.
Korken gör inget att det sitter fast. Den som tycker det är jobbigt kanske borde köpa en captain crush för att träna upp greppet eller något
Ja ? Det finns hjälpmedel till detta. Min mor har rejält kraftig reumatism med svanfingrar men klarar sig väldigt bra. Och det hon inte klarar ber hon om hjälp med.4774 skrev:
Tetrapaketen tror du de var så himla enkla för en med dåliga fingrar? Inte ett dugg, men det fanns utmärkta hjälpmedel där med =) Och för korkar finns där också extremt bra saker. Korkavdragare och sax.
Här får du några exempel
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Redigerat:
Håller med,L largab skrev:
Jo det här har jag faktiskt inga problem med när man lärt sig hur man ska vända korken när man ska hälla eller dricka. Förr kunde det ligga korkar lite varstans som i bilen som man sög upp med en svordom när man dammsög. Så den här ändringen ger jag tummen upp för.S0MMER skrev:
Att korken sitter fast eller inte spelar mindre roll. I vissa länder söder ut har det säkert skillnad.
Att utbilda våra nysvenskar är däremot viktigare. De fyller avloppsrören med sin frityrolja och sopsorterar väldigt dåligt. Att då en kork sitter fast eller inte, spelar noll roll.
Att utbilda våra nysvenskar är däremot viktigare. De fyller avloppsrören med sin frityrolja och sopsorterar väldigt dåligt. Att då en kork sitter fast eller inte, spelar noll roll.
Jag sliter loss kapsylen och sätter sedan tillbaka den, så att den inte hänger och sölar. Gjorde likadant innan den här förändringen.L largab skrev:
Korkar som läggs i plaståtervinningen har ner till 10% chans att bli återvunna. Övriga går till förbränning.
Om de följer med förpackningen är siffran nära 100%.
Eftersom det alltid blir en plastbit kvar - pipen - så finns det metoder för att separera vid pappersåtervinningen. Pappen löses upp och plasten skopas upp med gaffel. Då fångas naturligtvis både pip och kapsyl.
Jag har en släkting som jobbat typ hela sitt liv på "ASSI" i Piteå (eller om det nu möjligen var det andra pappersbruket i Munksund)O [old rusty] skrev:
I vilket fall har vi snackat lite om det där med kartongåtervinning, och de tar emot och återvinner tonvis med kartong om året. Vidare är de väldigt petig med kvalitén, vilket börjar redan med returfiber.
Men han lovade mig, väldigt övertygande, att det fanns inga problem med tejp, dekaler, klammer och annat "normalt" förekommande i råvaran. Det skulle vara totalt onödigt jobb av mig att hålla på slita bort någon tejp eller dekaler osv. Processen för returfiber klarade "allt".
Det enda som kunde vålla problem var förorenat returpapper i form av att det hade sugit upp olja, färg eller andra kemikalier, men i praktiken bara om det var rätt stora mängder, men det var sånt som de höll ögonen på och sorterade ut när de hittade.
Nu minns jag inte riktigt, men har för mig att det var endast returkartong de använde, t.ex. inte tidningar.
De tillverkar kraftliner, dvs en beståndsdel till ny kartong.