Får man dra rör och sätta dosor?

[Andreas_kalmar]

Den stora skillnaden är att om yrkesmannen gjort fel (och det inte uppdagats i förväg) så bråkar inte försäkringsbolaget med dig om det skulle hända något. Om du som lekman gjort fel i installationen och det uppdagas i efterhand så kan det få stora konsekvenser i form av reducerad eller utebliven ersättning vid en olycka.

Edit: Förtydliganden i kursiv text

Ehh?? Om det nu skulle gå att bevisa att branden beror på fel i tex k-dosa då spelar det absolut ingen roll vem som har gjort installationen försäkringsbolag gör avdrag eller vägrar att betala om det inte är fackmannamässigt gjort

Edit såg att jag va tvåa på den

 

[tommib]

Om vi antar att kreti och pleti drar rören på sätt som gör det funktionellt dåligt behöver det innebära säkerhetsrisker?

Nej, inte alls. Det var inte min ansats här alls. Jag ville mest peka på att det är fel att kalla rördragningen för det enklaste momentet och tycka att elektrikern kan ta det komplicerade hopkopplandet.

Ja, det kan vara en säkerhetsrisk men troligen är det mindre sannolikt jämfört med t.ex. fel materialval, felaktiga toppklämmor eller dåligt åtdragna skruvförband.

 

[lars_stefan_axelsson]

Jag tycker dock att Dan har rätt i att regler är bra, eller låt oss kalla det riktlinjer, små korta t.ex

- En (1) ledare under varje klämma.

Njae, det finns en mycket, mycket viktigare regel som totalt eliminerar varje risk med dubbla nollor under en klämma i elcentralen och den är koppla aldrig i en spänningssatt central! Inte för att "jag skall bara", inte för att "det klarar jag", inte någonsin.

Följer man bara den regeln så försvinner alla de "hemska" mer eller mindre otroliga scenarier som diskuterats här.


Sedan så skall man naturligtvis undvika dubbla ledare under en klämma så långt det går, vare sig det är nollor, faser eller jordledare.

 

[Bo.Siltberg]

Det är ju i och för sig sant, koppla inte med strömmen på.....
Verkar som att denna tråd nått vägens ände nu.

 

[lars_stefan_axelsson]

Det är ju i och för sig sant, koppla inte med strömmen på.....
Verkar som att denna tråd nått vägens ände nu.

Ja, man skulle ju tycka att det är en självklar "regel". Men som diskussionen med dubbla nollor visat så är det tyvärr inte så...

 

[UffeH]

Din jämförelse haltar lite
Du har ju fullföljt ditt ansvar som fastighetsägare om du anlitar yrkesman,
Du anlitar ju en läkare/kirurg för ditt höftbyte du anlitar ju inte (som många gör på typ badrumsrenoveringar själva badrumsfirman för att utföra eljobben (tex golvvärmen)för att det ska gå snabbt) en kiropraktor för höftledsbytet. (dvs anlita rätt person för rätt uppgift)

Men det är fan ditt ansvar att se till att underhålla både din elanläggning och berätta för elektrikern om något ser fel ut, känns fel eller fungerar ej.
Samma sak som att du ansvara för underhållet av din höft, då säger du väl till läkaren om det känns fel eller om det inte fungerar?

Inte alls! Om jag anlitar en elektriker som gör fel (har hänt mig tre gånger) är det ändå mitt ansvar att anläggningen är felaktig; om någon skadas är det jag som straffas. Som fastighetsägare är det inte säkert att jag har kunskapen att kunna bedöma om något ser fel ut.

 

[Bo.Siltberg]

Precis. Sett från forntidens ellag (före 1 Juli) så är det innehavaren som är ansvarig för anläggningens säkerhet. Brister är enligt ellagen innehavarens ansvar och inte den elinstallatör som stod för (den bristfälliga) installationen.

Om bristen däremot orsakat en olycka så kan elinstallatören fällas mot brottsbalken, men det är en annan historia. Bristerna ska först skyndsamt och utan knussel rättas till på innehavarens bekostnad.

I den nya ellagen finns ett aktsamhetskrav. Återstår att se vad det är värt i praktiken. Innehavaren får här ett elinstallationsföretag som motståndare, inte en behörig person, så det kan fresta på att hävda brister.

 

[Nötegårdsgubben]

Å andra sidan är svensk arbetsrätt väldigt stark, så det är svårt för en enskild att bli fälld för felaktigheter denne är skyldig till i tjänsten. Bättre då att företaget uttryckligen (implicit har det alltid varit det) är ansvarigt för sitt arbete.

 

[Fredrik Sjödin]

Å andra sidan är svensk arbetsrätt väldigt stark, så det är svårt för en enskild att bli fälld för felaktigheter denne är skyldig till i tjänsten. Bättre då att företaget uttryckligen (implicit har det alltid varit det) är ansvarigt för sitt arbete.

Arbetsrätt fungerar inte på det viset.

Sen är det fel att företaget implicit haft ngt ansvar. Men nu har de det.

 

[Nötegårdsgubben]

Arbetsrätt fungerar inte på det viset.

Sen är det fel att företaget implicit haft ngt ansvar. Men nu har de det.

Jaså det tror du? Då föreslår jag att du läser 4 kap. 1 § skadeståndslagen. Att få en anställd dömd som skadeståndsskyldig är hart när omöjligt. Detta då fel i tjänsten (på goda grunder) primärt är företagets ansvar gentemot kunden.

Alla företag, på reglerade såväl som oreglerade marknader, har ett ansvar för att de levererar det som är avtalat. Om det på något vis varit obekant för elinstallatörerna är det väl bra att de vet om det nu. Det var dock så även innan, genom allmänna avtals- och skadeståndsregler.

Det enda som ändrats i verkligheten är att det nu är företaget och inte en enskild person som kan bli av med sin licens.

 

[GK100]

Det finns vad jag vet väldigt få fall som ansluter till detta som så ofta är uppe här, och då blir det olika fall av vållande som används. Det ofta refererade fallet med radiatorn i ett dagis på västkusten är ett sånt. Du som är insatt Nötegårdsgubben kanske känner till det exemplet det passar bra in och där gick den behörige fri och den utförande ställdes till svars.

Riktigt konstigt ju mer man tänker på det om man läser alla behörighets/ansvarstrådar på forumet, sällan något är så närmast rent teoretiskt och utan praktisk betydelse som diverse hårklyverier kring dessa bestämmelser. Många tar i och försöker finna olika exempel men det blir bara tomt, ja åtminstone enligt "forntida lag" nu jävlar vankas andra bullar eller?

 

[Nötegårdsgubben]

Ja, så var det, men tror att det är läge att bena ut lite olika saker, för vi talar nog förbi varandra.

Det finns ett straffrättsligt ansvar och ett civilrättsligt ansvar.

I det straffrättsliga hade tidigare en enskild behörig installatör övergripande ansvar för det arbete som gjordes, och kunde alltså dömas till böter eller fängelse för vållande av olika typer av skada för det, men även den som utförde arbetet kunde (som i radiatorfallet) åtalas. Varken det ena eller andra hände väl som sagt nästan någonsin, Sverige är inte ett land där vi straffar folk utan ont uppsåt särskilt ofta. Jag ser inte att det är nämnvärt troligt att det ändras nu heller. Därtill kommer problemet att anläggningsägaren (då som nu) också har ett ansvar att anläggningen är säker.

Det mer intressanta, i mitt tycke, är det civilrättsliga ansvaret. Alltså, vem stämmer man för ett undermåligt arbete? Vem är ansvarig när ett elinstallationsföretag gör fel så att huset brinner ner (läser man den här tråden är nedbrunna hus pga. elolyckor ett stort problem, om än troligen mest pga. hempuleri)? Där är firman tveklöst ansvarig, nu som då.

Jag skulle säga att elcerifieringen finns av två skäl*: att skydda installatörer från tidigare installatörers felaktiga arbete (alltså att sådant som borde vara säkert inte är det och att näste man som pular råkar ut för oväntade risker) och att säkerställa att kunderna får säkra, korrekta arbeten utförda. Ingetdera är i mina ögon något där straffansvar är särskilt viktigt.

*Ja, i verkligheten tror jag förstås att skälet är mer en fråga om branschens egenintresse.

 

[Bo.Siltberg]

Vi behöver skilja på skadestånd och ansvar vid en olycka. Skador som är "ekonomiska" betalar företaget men olyckor där något får ström i sig och leder till rättegång kommer att straffa den som gjorde den felaktiga handlingen. Om nyordningen innebär någon skillnad här återstår att se.

Utanpå detta kan esv ge en känga till dem som de har mandat att känga till, numera även företag.

Handlar det om brister i utförandet så är frågan hur det kommer att fungera numera. Då utförandet numera har ett aktsamhetskrav så skulle det kunna bli ett esv-ärende som drabbar antingen företaget eller dess elinstallatör?

 

[Fredrik Sjödin]

Inom straffrätten kan alla enskilda personer åtalas och dömas, förutom kungen och vissa diplomater. Råkar man ha till exempel en elinstallatörsbehörighet och åtalas för en vållande av kroppsskada på grund av slarvigt utfört elinstallationsarbete kommer det förmodligen att ligga den tilltalade i fatet eftersom man torde anses ha en högre nivå på kunskap och därmed ett större ansvar. Men det är allt.

Inom den offentliga rätten kunde en elinstallatör bli varnad eller få sin behörighet indragen på vissa grunder. Detta oberoende om personen blivit fälld för något brott eller inte. ESV tar inga order från någon åklagare om de ska agera inom sitt mandat.

Skadeståndsrättsligt kan den juridiska personen, företaget bli utdömt ett skadestånd om det visar sig strykt att en målsägande lidit ekonomisk skada. Det är därför alla seriösa företag har en skadeståndsförsäkring. Skadeståndsrätten har inget med arbetsrätt, det vill säga regler kring medbestämmande, uppsägning, semester, föräldraledighet och liknande, att göra.

Civilrätten hanterar överenskommelser mellan olika juridiska eller fysiska personer. Om jag köpt en elinstallation av en firma och firman inte leverererat det jag köpt, med den kvalitet vi kommit överens om så vill jag inte betala fullt pris. Kommer vi då inte överens har vi en civilrättslig tvist.

 

[Fredrik Sjödin]

Tidigare, före 1/7 2017 fanns inget aktsamhetskrav. Faktum är att det inte ens fanns något krav inom offentligrätten att Elinstallatören skulle utföra sin elinstallation enligt någon föreskrift, norm eller standard överhuvudtaget. Ansvaret för att den färdiga elinstallationen uppfyllde föreskrifternas krav låg på innehavaren. Detta är gudskelov ändrat nu.