Först och främst, jag har lite svårt att förstå argumentation mot elsäkerhetsverkets regler, detta oavsett om man förstår varför de finns. Jag är budbärare, inte den som hittat på reglerna - detta oavsett att jag tycker att regeln är bra.lars_stefan_axelsson skrev:
Sedan, det du säger stämmer inte. Men först, det finns flera problem med ditt påstående, men de viktigaste är att du väljer att bortse från det i verkligheten relativt vanliga fallet att koppla i en central som är delvis avslagen och att risken med dubbla nollor framför allt inte rör vad som händer under själva kopplandet, utan vad som sker senare eller många år senare. Elsäkerhetsverkets regler är inte gjorda enligt principen att allt är Ok bara man kan peka ut någon skyldig ifall det sig går fel, utan syftet är att minimera risker och farliga felutfall även om någon gör fel. Det är just för den anledningen som Elsäkerhetsverket även uppmanar privatpersoner att anmäla olyckor och tillbud till dem, här: http://www.elsakerhetsverket.se/om-oss/Elolyckor/Anmalan-av-elolycka-och-tillbud/
För att gå tillbaka till detaljerna med brutna ledare, de har olika säkerhetsrisker beroende på vilken funktion de har. Jag bortser här från PEN-avbrott, är man och rotar på sådana anslutningar, som normalt ligger uppåt i kedjan, bör man veta precis vad man pysslar med eftersom fel där lätt kan ge katastrofala effekter, förstår man inte riskerna har man helt enkelt inget där att göra:
1) Fasledare, avbrott på dessa ger bristande funktion men inga följdfel (om tillkopplad utrustning följer reglerna).
2) PE, avbrott på den tar bort en skyddsnivå (vilket iofs är allvarligt) men ger ingen akut olycksrisk om man har ett sätt att upptäcka det. Det är därför man bör (ska?) kontrollmäta att alla skyddsjordar fortfarande är fungerande efter man rotat i en anläggning.
3) Avbrott på nollan, i godartade fall bara funktionsproblem, men de dels A) ger att en förväntat spänningslös ledare ofta spänngssätts (oväntad risk för elchock) dels B) kan ge överspänningar på uttag med akut brandrisk som följd.
I de allra flesta fall get A) bara problem för den som felsöker eller kopplar el nedåt i systemet, men det finns enstaka fall när det kan ge risk för användare. Ett är när man bytt från ojordat till jordat på ett felaktigt sätt och återanvänt nollan som skyddsjord. Innan man avfärdar detta som att man får skylla sig själv så vill jag påpeka att Televerket under en kort period på 80-talet hade en instruktion som gick ut på att göra så för att lösa problem med jord i deras utrustningar - dessa utrustningar fungerade helt enkelt inte på ojordade uttag. Några av dessa finns säkert kvar, och det är känt att även andra använt denna helt regelvidriga inkoppling.
B) är dock det stora och allvarliga problemet. Hempularen redan gjort en klockren beskrivning av problemet med lös nolla i trefasgrupper här, förtjänar att läsas (om):
https://www.byggahus.se/forum/threads/hur-varfoer-blir-det-400v-utan-nolla.236103/#post-2016511
Sedan, här är ett illustrativt exempel av brand i flera apparater som hänt med lös nolla:
https://forum.allaboutcircuits.com/...-equipment-to-a-floating-loose-neutral.83203/
Här är en youtube-video med förklaring av lös nolla (detta med amerikansk 110/220V, konsekvenserna av lös nolla är lika som för våran 230/400V trefas):
Redigerat:
Varför skulle man inte argumentera mot knasiga regler?D dan_norstedt skrev:
ESV låter konsekvent bli att införa det som skulle öka elsäkerheten mest*, dvs personlig behörighet. Att då hävda att allt de gör är för säkerhets skull blir lite tokigt. Jämför med alla andra branscher som sysslar med farliga saker. I vilken annan av dessa får en lärling direkt gå in och göra allt bara för att någon på kontoret tog en behörighet för 20 år sedan?
*Inom ramen för ett regelverk som inte bara rakt av förbjuder el och faktiskt ser till den stora nytta elektriciteten innebär.
Men kan brottet, eller den felaktiga installationen, vara olaglig även om den var laglig när den utfördes? Jag drog tomrör och monterade dosor i min stuga på 80-talet. Är den installationen alltså olaglig idag? Kan nya regler verka retroaktivt?
Det finns numera en egenkontroll som ska utföras av den som gjort jobbet och anteckna det ,
på ett större jobb ska det vara protokoll , mindre räcker det med att anteckna i dagboken eller på arbetsorden , i och med denna kontroll har utövaren ansvaret för riktigt utförande ,
en lärling kan inte utföra ett arbete själv för än utbildningen har varit i 2 år , och ska ha en utbildad elektriker som överseende före den tidens utgång , då lärlingen har utfört ett arbete är
det arbetsgivarens ansvar att kontrollera att egenkontroll utförts på rätt sätt på arbetsplatsen
Tammer : angående rördragning så finns den i en gråzon : på den tiden fanns det en regel att
vem som helst fick dra rör och dosor t.o.m. ledningarna men inte koppla , den regeln är numera borttagen för det blev en massa feldragningar på rören , faser hit och dit ,
det går att ha ett ÖK med installatören om att få förlägga detta , men det är inst som har ansvaret för att den är utförd enligt regelverket för installationen
på ett större jobb ska det vara protokoll , mindre räcker det med att anteckna i dagboken eller på arbetsorden , i och med denna kontroll har utövaren ansvaret för riktigt utförande ,
en lärling kan inte utföra ett arbete själv för än utbildningen har varit i 2 år , och ska ha en utbildad elektriker som överseende före den tidens utgång , då lärlingen har utfört ett arbete är
det arbetsgivarens ansvar att kontrollera att egenkontroll utförts på rätt sätt på arbetsplatsen
Tammer : angående rördragning så finns den i en gråzon : på den tiden fanns det en regel att
vem som helst fick dra rör och dosor t.o.m. ledningarna men inte koppla , den regeln är numera borttagen för det blev en massa feldragningar på rören , faser hit och dit ,
det går att ha ett ÖK med installatören om att få förlägga detta , men det är inst som har ansvaret för att den är utförd enligt regelverket för installationen
Jag tror att ni har fel då ni påstår att det på 80 talet var ok att dra sina elrör utan behörighet. Jag skulle hävda att det, i alla fall under min verksamma tid dvs sedan sent 60 tal, INTE varit tillåtet att dra rör, kabel mm.
En formaliabit , i början av 80:talet gick det bra enligt ESV vid fråga , men ställde stora krav på den som skulle göra det , men klart ESV svor sig fria , det är det jag menar med gråzonenE elmont skrev:
Det var i all fall vad alla ansåg, och inte heller de elfirmor som utförde själva kopplingarna hade några synpunkter. Att dra tomrör och sätta upp kopplingsdosor ansågs inte som elarbete. Sen fick en behörig elektriker dra ledningar och koppla in till elcentralen.E elmont skrev:
Berätta gärna vilken del av författningen som hindrar att en valfri person kopplar vad som helst så länge det finns en behörig på kontoret.
Lärlingar är en branschöverenskommelse.
Lärlingar är en branschöverenskommelse.
Det fanns inga krav på inspektioner eller godkännande från myndigheter, till skillnad från andra arbeten. När man drog avlopp inspekterades både anläggning, infiltrationsbädd och jordlager, Man fick gräva en provgrop som inspekterades av kommunen. Likaså med byggnaden, skulle godkännas av byggnadsnämnd, både innan och efter påbörjat bygge. Icke så med el.E elmont skrev:
Detta är Norrtälje kommun.
Nu förstår jag inte vad "kommunens" åtaganden har med elinstallationer att göra? Kommunerna har aldrig haft nått att göra med elinstallationerna. Det har så vitt jag vet aldrig varit nått krav från någon myndighet på någon typ av "inspektion" av el installationerna.
Jag menar inte specifikt kommunen, utan myndigheterna. Som t ex Lantmäteriet eller Länsstyrelsen eller Boverket. Men det var så den allmänna uppfattningen var, om man talade med yrkesfolk eller grannar: tomrör och kopplingsdosor/apparatdosor var tillåtet att sätta upp, bara själva eldragningen och inkopplingen gjordes av behöriga.
Det är svårt att hitta fakta om vilka regler som gällde då, och det kommer ständigt nya. Man var inte heller tvungen att lägga elledningar i kabelskyddsrör på 65 cm djup på 80-talet, vad jag vet.
Det är svårt att hitta fakta om vilka regler som gällde då, och det kommer ständigt nya. Man var inte heller tvungen att lägga elledningar i kabelskyddsrör på 65 cm djup på 80-talet, vad jag vet.
Vi har t ex ojordat i hela huset, och ingen jordfelsbrytare. Gjorde elektrikern fel som installerade elen? Jordkabeln från elstolpen till huset ligger på berg med bara lite betong över, det gick inte att gräva ner. Utformningen på rekommendation från elfirman som installerade . Är detta godkänt idag?
Lite ot, men elbolagen utnyttjar sina monopol till rena rövarpriser. En bekant berättade att Vattenfall vill ha nästa 28.000 för att koppla på elen till hans stuga. Jag trodde han skämtade, men nej då:
https://www.vattenfalleldistribution.se/el-hem-till-dig/ny-anslutning/
28.625 kr vill de ha, och som kund har man inget att välja på. Stolpen med mätarskåpet står, där, och elfirman gör jobbet. Allt Vattenfall gör är att trycka på en knapp, och skicka en räkning på 28000.
https://www.vattenfalleldistribution.se/el-hem-till-dig/ny-anslutning/
28.625 kr vill de ha, och som kund har man inget att välja på. Stolpen med mätarskåpet står, där, och elfirman gör jobbet. Allt Vattenfall gör är att trycka på en knapp, och skicka en räkning på 28000.
Det finns inga krav på djup vid förläggning av jordkabel, varken då eller nu. Det är inte ovanligt att man förlägger elkablar på berg och det finns lite olika metoder att göra det på ett säkert vis. Att hälla betong över en kabel är dock inte en sådan metod.
Den "allmänna" uppfattningen om tex rör och dosor var lika fel då som den ofta är i dag.
Om installationen är korrekt utförd eller inte beror på när den utfördes, det är reglerna som gällde när den utfördes som gäller.
Den "allmänna" uppfattningen om tex rör och dosor var lika fel då som den ofta är i dag.
Om installationen är korrekt utförd eller inte beror på när den utfördes, det är reglerna som gällde när den utfördes som gäller.