Du får liksom inte högre pris på marknaden av att det läggs ytterligare bud. Logiken hänger inte ihop. Det oavsett vad skribenten har jobbat med.
Elen kan i princip höjas till smärtgränsen där företagen släcker och låser och vi privatpersoner sitter med värmeljus i en garderob. ...om bara tillräckligt många producenter sätter ett jättehögt pris...D Daniel 109 skrev:
Det är mer utpressning än marknadspris.
Börja för all del med det på tex Gotlands vatten, vid brist 10kr / liter. Folk får väl dricka juice och bada i havet. Eller betala.
Visst om de plötligt höjer sina normala bud. Men det faktum att det dyker upp en ovanligt dyr leverantör (sannolikt Karlshamnsverket) när det blir brist höjer inte priset. Om de inte lagt höga bud skulle priset blivit ännu högre.J JohanLun skrev:
Höjer det inte priset? Då har jag missuppfattat (vilket jag inte tror då jag läst det på flera ställen) - om Karlshamn får elen såld för sitt säljbud så sätter det även de andras priser (om de sålde sist och dyrast).D Daniel 109 skrev:
Visst är det så, men vad tror du händer om de inte säljer el? Vi är likdom inte isolerade.J JohanLun skrev:
Nej, det är säkert godkänt på elmarknaden, gör man det på en riktig marknad kallas det enpetare och man straffas.D Daniel 109 skrev:
det är förvisso inte någon upphandling (från regionnätsägaren respektive Svenska kraftnät) när en producent ansluter sin elproduktionsanläggning till region- eller stamnätet, men det ställs krav på de elektriska egenskaperna men inte tillgängligheten över tidS Styrman_jansson skrev:
det må låta rimligt att ställa krav på reservkraft (lagrad eller alternativ elproduktion) för ett vindkraftverk, men det känns närmast ogörligt att ställa ett hårt krav på Uniper att ha en reservanläggning på 1450 MW som står beredd att kliva in varje gång de nödgas stänga av Oskarshamn 3 – tar Uniper något ansvar när det trillar bort 1.5 GW från stamnätet inom loppet av några sekunder?
vid ditt exempel på upphandling av reservkraftverk så är det ett krav på en enskild komponent som odelat har det fulla ansvaret för att driften ska fortsätta vid bortfall av nätspänningen – det svenska elsystemet är sammansatt av tusentals elproduktionsanläggningar och det är orimligt att kräva att varje producent ska ha sin egen reservanläggning med motsvarande produktionskapacitet, då behöver vi bygga dubbelt så mycket produktion som vi egentligen behöver
visst är det så att med mer elproduktion så skulle det medfört lägre elpriser, däremot blir inte kostnaderna lägre, utan tvärt om högre med investeringar i mer produktion – det vill säga att lönsamheten sjunker för elproducenterna och hägrande nyinvesteringarS Styrman_jansson skrev:
vilket förstås inte är hållbart och elproducenter kommer att försvinna och elpriserna kommer justeras uppåt – så kostnaden för lagrings-/reservkraften kommer i slutändan ändå hamna på elkonsumenternas månadsfaktura
men behovet av elproduktionen varierar över årstider, veckodagar och dygnet och behovet av exempelvis vindkraft en vindfattig sommardag när solen gassar som mest och importen är billig behövs kanske inte en enda kilowatt vindkraft utöver vad som produceras – ska vindkraften fortfarande betala en straffskatt eller sätta igång reservaggregat?S Styrman_jansson skrev:
och gränsen för "viss miniminivå" borde då rimligen sänkas i takt med att andra tillför ny elproduktion till elsystemet eller nya utlandsförbindelser byggs, eller höjas i takt med att nya elkonsumenter tillkommer (Hybrit, e-bränsleproduktion et cetera)
skulle landets samlade vindkraft ha en effekt motsvarande 1 % av Sveriges elbehov (ungefär lika som elen från ett större kommunalt fjärrvärmeverk) så känns det övernitiskt att kräva lagring-/reservkraft för vindkraftanläggningen – står vinden däremot för 100% så är det förstås nödvändigt med hantering av variationerna, men var går gränsen?
svaret är nog att det inte existerar någon definierbar gräns – den av vindkraftsproducenterna framtvingade lagrings/-reservkraften borde vara frikopplad från vindkraften – den extra kapaciteten kan komma väl till pass även i andra situationer när elbehovet är riktigt högt, när andra kraftslag inte mäktar med, eller när elimporten är dyr, så lagring-/reservkraften borde rimligen vara en del av det allmänt tillgängliga och handlingsbara utbudet på Nordpool, det vill säga i praktiken helt frikopplat från vindkraftsproducenterna
så nej, en extra beskattning blir en snårig och svårprognostiserad bestraffning och specifikt belastande ett produktionsslag även när andra produktionsslag och samhället i stort skulle dra nytta av den – därmed är förslaget sannolikt kontraproduktivt
Medlem
· Tomte-tekniker · Nordpolen
· 1 686 inlägg
Det är ju tvärt emot vad många av våra politiker påstår. Jag saknar fortfarande en bra sammanfattning som förklarar varför som man kan skicka till våra politiker (och media).Mikael_L skrev:
Någon som känner sig manad?
Medlem
· Tomte-tekniker · Nordpolen
· 1 686 inlägg
Jag är osäker om detta varit uppepå tapeten tidigare men bifogar iaf en ny version som kom ut igår ”Sveriges elsystem 2022-08-26 R17” av Peter Mellberg. Kommentar kopierat från FB Energiupproret
”Hej alla! Efter diskussion med Jan Blomgren och högt uppsatta i SVK i veckan har jag lagt ut uppdaterat material under filer med en uppdaterad version av min elsystem kurs i både ppt och pdf format. PPT versionen har speakernotes. Jag har lagt till info om varför det blir så dyrt och förslag på lösning för situationen 2040 och städat upp informationen. Tänkt att vara kortfattad men det blev 79 slides.. Använd det som ni vill. Skicka gärna feedback om oklarheter och mer saker som skall analyseras. Det som är för svårt kan ni skippa och klippa ihop era egna versioner och sprida. Det som är klart är att vi står inför minst 10 helvetes år oavsett vad vi gör!”
Ps…
Bifogar både pdf och ppt med speaker notes.
”Hej alla! Efter diskussion med Jan Blomgren och högt uppsatta i SVK i veckan har jag lagt ut uppdaterat material under filer med en uppdaterad version av min elsystem kurs i både ppt och pdf format. PPT versionen har speakernotes. Jag har lagt till info om varför det blir så dyrt och förslag på lösning för situationen 2040 och städat upp informationen. Tänkt att vara kortfattad men det blev 79 slides.. Använd det som ni vill. Skicka gärna feedback om oklarheter och mer saker som skall analyseras. Det som är för svårt kan ni skippa och klippa ihop era egna versioner och sprida. Det som är klart är att vi står inför minst 10 helvetes år oavsett vad vi gör!”
Ps…
Bifogar både pdf och ppt med speaker notes.
Fast de politiker som säger detta har såklart en baktanke, de tar ett ickeproblem och lurar i folk att det är ett jätteproblem som hotar dem, de vinner röster och makt och det fina i hela kråksången är såklart att inga problem är så lätta att lösa som de fiktiva.
Planen är ju genialiskt enkel och många verkar falla för den, hur många får vi väl se.
Detta betyder alltså att du förespråkar att vi bygger produktionskapacitet för att tillgodose Europas behov?S Styrman_jansson skrev:
Jag är inte helt negativ, men vill bara kolla att det var det du tänkt.
Allvetare
· Östergötland
· 4 255 inlägg
Jag skulle svara nja på den frågan. Våran produktionskapacitet ska alltid kunna "fylla" ev. kablage till Europa. Det kan ju innebära att vi nöjer oss med de kablar, och den export, vi har, men också att vi efter att ha utökat produktionskapaciteten förlägger ytterligare kablage.
Jag anser nog att det är sunt att hjälpa våra grannar, men vi behöver ha ordning i vårt eget hus först. Nu känns det som vi städar upp röran i andra länder men blundar för vår egen "sophög".
Redigerat:
Allvetare
· Östergötland
· 4 255 inlägg
Som jag skrev ska planerade avbrott kunna undantas från skatten. Förslagsvis får varje producent lämna in ett förslag på antal förväntade driftavbrott av teknisk karaktär (där man kan inkludera ett antal oförutsedda händelser, baserat på statistik kanske?), detta får sedan granskas och godkännas och planering av våran totala kapacitet kan ske därefter. Men det ska svida när man får oplanerade driftstopp utöver dessa. D.v.s. alla former investeringar i driftsäkerhet ska premieras.harka skrev:
Inte nödvändigtvis. Det finns otaliga antal modeller på hur man ska säkerställa tillgänglighet. Alla med olika risk. En producent kanske väljer att ha just 100% reservkapacitet, en annan kör enligt n+1 principen och räknar med att max 1st av deras produktionsanläggningar kommer stå still i taget. Den senare löper lite större risk att få betala skatt för underproduktion men kan å andra sidan spara undan en slant till dessa.
Man kan också tänka samarbeten mellan producenter där två stycken delar på en backup-anläggning då man inte räknar med att båda primäranläggningarna ska stå still samtidigt. En liten risk, men den kan vissa vara villiga att ta.
Om de inte investerar i stabilitet kommer deras lönsamhet att sjunka ytterligare. Jag tycker det verkar finnas utrymme för en något minskad lönsamhet. T.ex. Vattenfall gjorde 2021 ett rörelseresultat om 31,2 miljarder om man räknar bort engångskompensation för nerläggningen av tysk kärnkraft. 23,4 miljarder föreslås ges till staten i form av utdelning. Fortum gjorde 2021 ett resultat på drygt 19 miljarder...
Självklart ska denna anpassas till verkligheten. Hur ofta eller vid vilka tillfällen har jag inget svar på.
0,00001%? Varje kWh ska säkras. Sedan kan man hantera detta på olika sätt, se det jag skrev tidigare.
Så du tycker det är helt OK att man som producent kan "tälja guld" medans konsumenterna står för riskerna?
Lite som att driva bank och går det inte bra så får staten ( läs befolkningen) gå in och rädda dem ungefär som bankkrisen 1990?
El är ju en väldigt speciell produkt på så sätt att många bara kan begränsa sitt behov så mycket. Det kommer alltid finnas ett behov och möjligheten att handla av "någon" annan med bättre är villkor starkt begränsat.
Därför anser jag att man som samhälle bör ställa krav på de som ägnar sig åt det.
Nytta är ju ett ord som kan betyda flera saker. En nytta skulle naturligtvis vara riktigt låga elpriser vid godtyckliga tillfällen. En annan nytta är att vara beredd och planera för olika typer av scenarier, t.ex. väder, energikriser, krig m.m.
Det tråkiga med en sådan planering är att den behöver bekostas när den inte behövs och blir därmed svårmotiverad. Se på t.ex. krisberedskapen inför Covid eller försvaret innan Ukrainakriget.
Redigerat:
Det finns mycket vi kanske borde börja reglera i samhället.S Styrman_jansson skrev:
T.ex att införa byggstopp i vissa städer för att de växer snabbare än de hinner med.
Förbjudet att starta ytterligare en snabbmatskedja, vi har ju redan en för mycket.
Inte tillåta nya tomter ute på innan det finns affär och förskola inom 5km avstånd.
Eller så låter vi det vara lite mer kapitalistiskt, så de som vill investera i något får prova.
Nu blir det här lite dumt, dvs det är inget bra om vi bara positionerar oss längst ut i vardera kant.
Men det jag lite reagerar över är alltså över tanken att skapa handels och etableringshinder, jag tycker nog att historien lärt oss att det typ aldrig fungerar, utom möjligen en liten kort tid.
Allt det där finns ju redan i praktiken, sen är det ju som diskuterats ganska stor skillnad på varor och tjänster med ett brett utbud av varor som kan ersätta varandra och el där du är hårt låst och som budas i ett omvänt prissystem, bara eventuella skamkänslor sätter gränsen.
Har haft lite kontakt med EON senaste veckorna och detta bekräftar bara min uppfattning, de behandlar oss absolut inte som kunder, vi är i deras ögon kor som ska stå still i båset och låta dem mjölka oss i precis den takt de känner för, eventuella invändningar viftas bort.
Nu när skamgränserna är brutna ser jag inget som hindrar dessa bolag från att helt plundra ett land på medel, är de smarta håller de oss på någon sorts svältgräns så att vi kan fortsätta betala över tid men de skulle nog kunna tänkas göra processen kort också.