Rent konkret beror R1 och R2's nedläggning på rent politiska beslut och regeringens direkta inblandning, vilket väl var rätt olyckligt.D Daniel 109 skrev:
B1 och B2 lades nog ner mest av politiska skäl, kanske främst för att blidka Danskarna, men elen var rätt billig på den tiden, så lönsamheten för B1 och B2 tror jag inte var så jättebra.
O1 och O2 har jag inte fördjupat mig i, har hört något om att åtminstone en av reaktorerna kan ha lagts ner av tekniskt/kommersiella skäl. Men annars kom deras nedläggning i tiderna av hög kärnkraftsskatt, så jag lutar trots allt mot politiskt styrda nedläggningsmål.
Det som stör mig typ mest, är att MP som hela drivit detta, för det har ju varit en kärnfråga, nu inte ens vill låta någon tro att det är de som lyckats med sin politik, utan de försöker låta som det "bara hände".
Märkligt, när man lyckas så vill man inte låtsas om det.
Så jag tror inte att vindkraften har så speciellt mycket med nedläggningen av kärnkraft att göra. Installerad vindkraftseffekt har dragit ner lönsamheten, men jag tror inte att nästan något av dessa kk-verk skulle lagts ner än, på rent kommersiella grunder. Men snart, på tekniska/åldersmässiga grunder.
Däremot gör vindkraften att inga nya kk-verk kommer byggas, det stoppar vindkraften rätt effektivt.
Vätgas blir inte en ersättare för andra energislag i första hand. Men när solen lyser samtidigt som det är överskott på el, eller när energibehovet är så litet att man släpper förbi vattnet i vattenkraftverk, då kan vätgastillverkning vara ett bra komplement.D Daniel 109 skrev:
Det har ju livligt hävdats på forumet att solenergi är så billigt att det kommer att konkurrera ut annan elproduktion så då passar det väl bra att nyttja det för vätgas produktion.
Det där vet vi inget om.L LabanW skrev:
Det kan vara dina högst personliga tekniska fantasier.
Ungefär som att vi kommer få fusionskraft snart, det har legat 10-20 år i framtiden i 60 år nu ...
Det där får du gärna försöka förklara med termodynamikens lagar.L LabanW skrev:
Lycka till.
Når man en systemverkningsgrad på 15% så är det faktiskt rätt bra jobbat.
Lösningen är att man räknar nästan alla värmeförlusterna som nyttig energi.Mikael_L skrev:
Det där får du gärna försöka förklara med termodynamikens lagar.
Lycka till.
Når man en systemverkningsgrad på 15% så är det faktiskt rätt bra jobbat.
Och jag tvivlar på att bränsleceller kommer på fråga i den har storleken på system.S Styrman_jansson skrev:
Det blir ångturbiner, skrämmer vi upp temperaturen ordentligt så kanske den får en 35-40% verkningsgrad.
Så vi har verkningsgrad och förluster i omvandlingen till vätgas, lagring, ångturbinen och elektrisk verkningsgrad i generator och transformatorer.
Det slutar nog på 15%.
Men är elen gratis (eller nära) så kan man försöka räkna på systemkostnaderna, drift, avskrivningar etc och dividera med producerade kWh och få fram ett kWh-pris vid gratis "råvara", och blir den ganska bra, så kan man väl iofs se ett värde i att kunna spara överflödig kraft när det blåser så elpriset annars blir negativt.
Ja vad menar vi med södra Sverige.trähandtag skrev:
I SE4 har det försvunnit Öresundsverket i Malmö, på 440MW (ett knappt halft ringhals 1).
Sen vet jag inte om det försvunnit någon mer planerbar kraftproduktion (i storlek att den kan räknas). Karlshamnsverket kan kanske inte köra alla sina 4 block, jag vet inte om något är ställt i malpåse och när.
Barsebäck stängdes ju 1999 resp 2004 (om jag minns rätt), över 10 år sedan.
I SE3 har det däremot försvunnit en hel del KK, R1, R2 och försvann inte O1 och/eller O2 även under de senaste 10 åren? Stenungssunds oljekraftverk tror jag har legat i malpåse över 10 år nu, samma med Marviken.
Men du kan googla och kolla, kolla då Karlshamnsverket, Stenungssund och Marviken.
Ingen av alla dessa nedstängningar av planerbar kraft ledde till några tydliga höjningar av elpriset, och Sverige exporterar allt mer, både i volym och antal dagar/år.
Fast det funkar inte heller (så bra).D Daniel 109 skrev:
Det är samma naturlagar som rår, även om man köra annorlunda processer för energin.
Men visst, totalverkningsgraden för en Carnot-cykel (eller kanske ska man kanske gå på rankinecykel direkt, då det gäller ångturbin) ökar något ifall man minskar det mekaniska effektuttaget (som blir el) och ökar det termiska energiuttaget. Men så fort man börjar ta ut värmeenergi (till fjärrvärme t.ex.) så minskar elproduktionen, även om totala energiuttaget ökar något.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 726 inlägg
Vi får väl se om du har rätt mär det blir kallt. För övrigt är dock orsaksambandet tvärtom: när elpriset blir tillräckligt högt startas fossilreserven.
Jag menade inte att det var vettigt. Men det är så de som presenterar den typen av siffror räknar.
https://en.wikipedia.org/wiki/Power_loss_factor
Såhär räknar man (rent teoretiskt)
Ja det var kanske inte så mycket om hur man räknar egentligen, men lite lättare förklaring.
Såhär räknar man (rent teoretiskt)
Ja det var kanske inte så mycket om hur man räknar egentligen, men lite lättare förklaring.
Nja, är det inte båda sidorna av samma mynt, typ.
Priset går upp pga en brist på utbudssidan eller större behov på förbrukningssidan, och då startar även mindre lönsam produktion (som inte annars går för att den är inte just lönsam alltid).
Lite som med glasskiosker ute på gatorna på somrarna, som sen aldrig står kvar där på vintern.
Under sommaren ökar det på förbrukningssidan, så dessa glasstånd som skulle vara olönsamma på vintern, poppar upp under sommaren.
Problemet är ju att privata aktörer kan tycka det är trevligare att få 10kr / kwh och behålla en brist.S sandos skrev:
Om elproducenterna tjänar 10 gånger mer på att sälja 100MWH för 10kr/kwh än 110MWH för 1kr / kwh så kommer inte mer kraft byggas. Däremot "ska" ju mer överföringskapacitet byggas om priserna diffar. Så mer och mer el kommer flöda söderut och priserna i Sverige blir högre och högre. Att bygga "dyr" kolkraft som man bara får sälja vid brist vill nog ingen göra. Att bygga kärnkraft kan sannolikt bara byggas i statlig regi, om ens då.
Tjänar nån på att bygga bort bristen med dagens prissystem? Jag skulle jubla och dansa om jag var elproducent. Inte bygga ut. Då måste det vara samma regel att övervinsten MÅSTE investeras i byggnad av ny produktion.
Ja, tanken att ett företag ska ta fina friska vinster och investera dessa för att utesluta framtida sådana är ju lite naiv såklart, speciellt eftersom de önskade investeringarna kommer med stor risk och osäkerhet.J JohanLun skrev:
Att sedan flera energibolag går riktigt dåligt nu pga problemen med gasen, gör de ju inte heller extra risk- och investeringsbenägna. Jag förutsätter att de partier som vitt och brett lovar stora investeringar har en rejäl partikassa, annars framstår deras uttalanden som rena lögner.
Räknar man bara på elen blir det inte mycket till verkningsgrad, men det blir mycket värme och syrgas också.Det där får du gärna försöka förklara med termodynamikens lagar.
Lycka till.
Når man en systemverkningsgrad på 15% så är det faktiskt rätt bra jobbat.