nja, jag tolkade meningsutbytet som att Sveriges "intermittenta" kraft inte levererade – det betyder inte att det inte finns annan produktion tillgänglig i andra länder som vi kan importera ifrånNötegårdsgubben skrev:
jaha, jag pratade om alla de projekt som kan se till att vi förstärker Sveriges elproduktion och matchar den stigande efterfrågan under 20-talet – som just ligger som pågående projekt
jag förespråkar ju inte att vi ska stoppa alla pågående projekt för elproduktion och elnätsutbyggnad och i stället invänta nya politiska spelregler, ställa upp alternativen bredvid varandra och säga klara, färdiga, gå och invänta målgången om 15 år
Du får nog vara glad om du klarar hälften av det.L LabanW skrev:
Allvetare
· Östergötland
· 4 257 inlägg
Ehhh… nej. Med värmeåtervinning kan man komma upp emot 95% för själva elektrolysen. Men bränslecellen som gör el igen har ca. 60% verkningsgrad. Så för 1kWh får vi kvar 1x0,95x0,6= 0,57. Dvs knappt hälften av energin försvinner.L LabanW skrev:
Men vi får ut ännu mindre el. I elektrolysen blir ca 60% av energin el. Så av 1kWh får vi kvar 1x0,6x0,6=0,36%. M.a.o. så blir det ett ”sådär” system för att hjälpa till när det inte blåser…
Ja om du räknar värmen som nyttig energi kan du få alla processer att ha hög verkningsgrad. Om om du räknar energin som finns i vätgasen kommer du inte i närheten av 95%S Styrman_jansson skrev:
det där är en beräkning av lönsamheten för Olkiluoto 3 som jag tycker är högst oseriös...S Styrman_jansson skrev:
– försäljningspriset för elen är räknat på snittpriset [i Finland] under 2022, vilket är ungefär dubbelt så högt som när den här tråden startade för snart ett år sedan med ramaskrin över elpriset då – det är ju bra för ägarna att de får betalt för sitt kärnkraftverk, men ska det behövas ett Rysslandskrig för att få god lönsamhet på en investering? och hur mycket lönsammare är inte andra alternativ med de rådande elpriserna?
men det finns ett flertal förenklingar/tokigheter som gör beräkningen tämligen värdelös:
– kostnadsuppskattniingen på 8.5 miljarder euro för bygget härstammar från 2012, sen dess har projektet fortsatt i tio år till... utan någon kostnad, tro??? yle.fi skrev i mars att prislappen uppgår till 11 miljarder euro
– det är oklart om finansieringskostnader ingår i "kostnaden", eller om det är ren byggkostnad och kalkylräntor ska läggas på, i så fall landar man på en upparbetad minuspost på runt 200 miljarder kronor efter 17 års byggande
– när verket äntligen kommer igång finns alltså en enorm kapitalskuld som författaren helt ignorerat, dessutom går intäkterna från den producerade elen oavkortat till återbetalning av bygget – tyvärr sätter författaren inte av några pengar alls till varken räntor, uran eller personalens löner
luftslott...
Det är ju bara brist om du tar med den stora exporten, som i sin tur har uppstått genom oplanerade händelser utanför vår kontroll. Det är extraordinärt när en av de större energikällorna i europa skärs av, det är inget man bygger redundans för. Du feltolkar hela situationen.S Styrman_jansson skrev:
Allvetare
· Östergötland
· 4 257 inlägg
Vilken av dem? Man nämner flera, även med den högre produktionskostnaden och med fjorårets elpris.harka skrev:
Allvetare
· Östergötland
· 4 257 inlägg
Mja, även 2021, alltså innan krig och gasbrist, gick Karlshamnsverket 8ggr mer än året innan.D djac skrev:
(https://www.nyteknik.se/energi/rekord-i-oljeeldning-pa-karlshamnsverket-det-behovs-7027376)
VDns analys är;
”– Det är därför att det behövs. I huvudsak handlar det om att vi har stängt ner planerbar kraftproduktion i södra Sverige”
Men han kanske också har feltolkat situationen?
Men en sak har du rätt i. Kriget har gjort en dålig situation ännu värre…
som vanligt en del diskussioner i spalten om vad gör vi när det inte blåser, och jag tänkte lyfta fram lite grand om proportionerna i sammanhanget
om man tittar tillbaka på den senaste vintern – november 2021 till mars 2022 – så såg vindkraftproduktionen i landet ut på detta sätt:
under de fem månaderna varierade vindkraftsproduktionen mellan 84 och 10067 MWh per timme, och sammanlagt genererades 17 TWh vilket motsvarade 25% av Sveriges inhemska elkonsumtion
på x-axeln representeras alla de 3624 timmarna och på y-axeln alla entimmesproduktioner, sorterade i stigande ordning
medianproduktionen uppgick till 4530 MWh – hälften av tiden var produktionen lägre och hälften av tiden var den högre och en stor del av variationerna i vindkraftproduktionen i elsystemet hanteras av ändringar i vattenkraften och export/import med grannländerna
och det fungerar bra idag och lär göra det i en tid framöver också, liksom att det mesta av det nya elbehovet (avfossiliseringen) går till konsumtion som kan vara flexibel (fordonsladdning men framför allt för industrin som exempelvis vätgasframställning hos Hybrit, H2GS med flera)
skulle man (statsmakten eller marknaden) ändå vilja öka eltillgången när vinden inte blåser så kraftigt så kan tillgripa olika former av energilagring eller annan elproduktion som kan sättas in – men till en annan kostnad
sen kan man givetvis älta vid vilken miniminivå man då bör lägga sig, som räkneexempel nedan så har jag valt att räkna på ett exempel där man skulle "garantera" en minsta nivå motsvarande halva medianproduktionen i vintras och då kan man rita följande diagram:
här syns en ren repetition av grafen till vänster och är upprepad som bas i grafen till höger men med ett rödstreckat område som indikerar ett produktionsbehov som behöver mötas för att aldrig underskrida 2265 MW – den energimängd som skulle krävts var 0.65 TWh motsvarande 3.8% av den totala vindkraftsproduktionen
det hade alltså tarvats en rätt blygsam avsättning från vindkraftens produktion för att möta garantiåtagandet, om då effektiviteten för denna del uppgår till x eller y känns inte som en show stopper, men givetvis kommer marknaden att föredra lösningar med lägre kostnader – att det inte finns någon sådan specifik funktionalitet idag skulle jag säga beror på att balansen sköts på annat, billigare, sätt (vatten och import/export)
man kan i sammanhanget också dra sig till minnes hur Svenska kraftnät räknar med vindkraftproduktionen när de analyserar effektbalansen inför vintern: de räknade med 9% tillgänglighet utav Sveriges installerade 13 GW vindkraftsturbiner, alltså knappt 1200 MW – det exempel jag räknade på här skulle ha gett den dubbla tillgängligheten
om man tittar tillbaka på den senaste vintern – november 2021 till mars 2022 – så såg vindkraftproduktionen i landet ut på detta sätt:
under de fem månaderna varierade vindkraftsproduktionen mellan 84 och 10067 MWh per timme, och sammanlagt genererades 17 TWh vilket motsvarade 25% av Sveriges inhemska elkonsumtion
på x-axeln representeras alla de 3624 timmarna och på y-axeln alla entimmesproduktioner, sorterade i stigande ordning
medianproduktionen uppgick till 4530 MWh – hälften av tiden var produktionen lägre och hälften av tiden var den högre och en stor del av variationerna i vindkraftproduktionen i elsystemet hanteras av ändringar i vattenkraften och export/import med grannländerna
och det fungerar bra idag och lär göra det i en tid framöver också, liksom att det mesta av det nya elbehovet (avfossiliseringen) går till konsumtion som kan vara flexibel (fordonsladdning men framför allt för industrin som exempelvis vätgasframställning hos Hybrit, H2GS med flera)
skulle man (statsmakten eller marknaden) ändå vilja öka eltillgången när vinden inte blåser så kraftigt så kan tillgripa olika former av energilagring eller annan elproduktion som kan sättas in – men till en annan kostnad
sen kan man givetvis älta vid vilken miniminivå man då bör lägga sig, som räkneexempel nedan så har jag valt att räkna på ett exempel där man skulle "garantera" en minsta nivå motsvarande halva medianproduktionen i vintras och då kan man rita följande diagram:
här syns en ren repetition av grafen till vänster och är upprepad som bas i grafen till höger men med ett rödstreckat område som indikerar ett produktionsbehov som behöver mötas för att aldrig underskrida 2265 MW – den energimängd som skulle krävts var 0.65 TWh motsvarande 3.8% av den totala vindkraftsproduktionen
det hade alltså tarvats en rätt blygsam avsättning från vindkraftens produktion för att möta garantiåtagandet, om då effektiviteten för denna del uppgår till x eller y känns inte som en show stopper, men givetvis kommer marknaden att föredra lösningar med lägre kostnader – att det inte finns någon sådan specifik funktionalitet idag skulle jag säga beror på att balansen sköts på annat, billigare, sätt (vatten och import/export)
man kan i sammanhanget också dra sig till minnes hur Svenska kraftnät räknar med vindkraftproduktionen när de analyserar effektbalansen inför vintern: de räknade med 9% tillgänglighet utav Sveriges installerade 13 GW vindkraftsturbiner, alltså knappt 1200 MW – det exempel jag räknade på här skulle ha gett den dubbla tillgängligheten
Allvetare
· Östergötland
· 4 257 inlägg
Jag försökte faktiskt gardera mig och angav t.ex. ett intervall från 5år och 7 månader till ca. 11 år i återbetalningstid för att reflektera skillnaderna i kalkyl, så vilket avsåg du?
Hur mycket planerbar kraftproduktion har det minskats i södra Sverige, under de senaste 10 åren? Vad är definitionen på södra sverige? Harka vad har du för statistik att slänga i huvudet på oss.S Styrman_jansson skrev:
Det finns ingen svensk brist men en Europeisk energibrist, de länderna försöker nu bunkra gas inför vintern och kör därför så mycket de kan på (importerad) el, detta skulle ju kunna uttryckas som elbrist men jag anser att det är mer rätt att säga energibrist eftersom elbristen kommer av brist på ett annat energislag.K karlmb skrev:
Men att priset skulle vara den enda mekanismen som kan kan fördela den el vi har håller inte jag heller med om, det finns mycket annat som det är brist på som fördelas utan att priserna används som sållning.