En patinerad kommutator med rätt dimensionering slits väldigt lite det är borstarna som i lämplig grad ska vara förbrukningsvara. Oavsett finns det inte mycket plats för såna lösningar i nutid eller för all del ganska lång tid tillbaka. Ungefär lika lite som de roterande omformarna av samma grova snitt använda som dåtidens UPS tex i LFC under STRIL-60 systemet alltså med stora krav så tekniken är givetvis bra men utdaterad.X xxargs skrev:
Sen är det nog lite fel att säga att tex en modern synkronmaskins borstlösa magnetiseringssystem inte skulle vara driftsäkert det är de verkligen i en klass bättre än de äldre lösningarna. Mycket enklare och robustare eller möjligt att göra robust är svårt att tänka sig.
Nu är ju detta arkeologitråden så givetvis är det fokus på de äldre lösningarna. Något som mer sliter på tex kommutator, släpringar etc är om de utsätts för frekventa start/stopp. Ett exempel jag själv var i kontakt med på temat under sommarjobb var omformare för personhissar med sk Ward-Leonarddrift dessutom transduktorreglering av varvtalet. Bygger på likströmsmotor för hissen som styrs av en likströnsgenerator som drivs av en vanlig asynkronmotor alltså omformardelen. Där slets en hel del borstar till dess det las in en enkel frånslagsfördröjning av motorn då stannade den inte i princip dagtid mot tidigare ibland per minut när logiken låg så att ingen destination eller yttre anrop mot den hissen gav stopp omformare.Skillnaden i slitage var stor efter den åtgärden.
Är det inte mest likström i de systemen allmänt sett alltså indikering av tåg via rälsen för olika ändamål. Men såklart där det drivs med likström som tex tunnelbanan får ju spårledningarna gå på växelström men varför inte 50 Hz?S skaraborgsfakir skrev:
driftströmmen dvs matningen till fordonen är likström. En likström som man INTE vill den ens vid fel ska kunna få spårledningsreläet att dra med fordon inne på linjen.A Avemo skrev:
Det är detsamma med 50 Hz, som också den filtreras bort. Faller reläet så vet signalanläggningen att något finns inne på sträckan -> en pulsad likspänning som kodar signalbilderna sänds då ut på rälerna.
Vagnarna matas med likström, så för att slippa använda likström i belysningen så används motorgeneratorer för att få 50 Hz i fordonet.
Reläkretsarna är likström, skilj de från spårledningskretsarna som i det här fallet är växelström.GK100 skrev:
Trafikverket använder likström som regel i sina spårledningskretsar (där används drosslar för att hindra driftström från att gå via upptagen till spårledningsreläerna.)
Norge använder frekvensspårledningar.
Det är för spårsignaleringen och det är i grunden ett amerikansk system - världen äldsta 'elektronikföretag' (som jag inte kommer ihåg namnet just nu), och detta kom med att nya behov av signalering skapades av 'nya' järnvägstrafiken och 75 Hz valdes för att det inte skulle interferera med 50 Hz och 60 Hz som de typiska elnätsfrekvenserna i världen då man inte annars skulle kunna skilja ut signalfrekvenserna ur elnätbrummet som alltid fins närvarande på olika sätt.A Avemo skrev:
Och systemet tillverkades i Sverige på licens av Svenska AB Trådlös Telegrafi (SATT) - har varit många gånger i dessa relärum och hört klickandet och tickadet och sett och hört alla pendlarna som går i 24/7 med följereläer som slår i takt. Även där har man lärt sig göra brytare som klara väldigt många slutningar och öppningar med induktiva strömmar från tex. reläspolar utan materialvandring (typ ena är i grafit och den andre är i silver) - ok, några av snabbtaktspulsgivarna har blivit elektroniska med tiden i typisk 70-tals elektronik men inte dess följereläer när dessa aktiveras.
På den tidens konstruktioner har man inte frihjulsdioder utan jobbade med motstånd för att minska induktionskäpparna från spolarna - på samma sätt som med klassiska reläregulatorer för likströmsgeneratorer.
---
Jag vet att efter att gröna linjen byggdes om med ny styrsystem så sa alla projektledare inblandade i detta "aldrig mer - det är kommer aldrig ta slut och kommer att få betala löner för en grupp människor i evig tid då det aldrig blir klart - kan vi inte bygga med reläer igen, det är förvisso oflexibelt och stelt men det funkar och fungerar rätt hela tiden utan mjukvarubuggar och kraschande datorer som stökar till hela tiden"
Redigerat:
Är de som en tryckvakt fast vintage?? Hur känner den stopläge funkar?Mikael_L skrev:
Tog några bilder av ett par fina ASEA kontaktmotorskydd, innan jag hivar dom (om någon är spekulant, hör av er snabbt!)
De har suttit till ett tvillingpumpmontage av cirkulationspumpar i en lägenhetsfastighet.
[bild]
Strömområde 0,7-1,1 A.
Men VA!!, en katt bland hermelinerna, inte fanns väl WAGO222 när de här satts upp...?
Ubåten är nog också någon senare komplettering.
[bild]
De här var lite komplicerande faktiskt, många gamla prylar är så uppenbara hur de funkar och vad som går var, men här hade jag nog fått fundera någon minut innan alla polletter trillat ner, men det skulle ju bara bort (ersattes av nya pumpar med inbyggda motorskydd) så jag har inte behövt förstå något!
[bild]
[bild]
Finurlig indikering, gult för dragen kontakt, grönt annars, med en etta resp nolla i plasten. Fönstret i kåpan var dock så dåligt att det knappt syns något ändå.
[bild]
edit:
Sorry för lite dåliga bilder ...
Nej.K Kalo81 skrev:
Det är ett relä samt en strömkännande anordning som bryter strömmen vid överström (om motorn håller på att gå sönder, typ)
Man låter belastningsströmmen gå genom en i regel platt resistanstråd som är lindad runt en bimetall - och när bimetallen blir tillräckligt varm, så böjer den sig tillräckligt mycket - att den löser ut motorskyddet. Har varit med och tillverkat sådana där en gång i tiden. Det var inte mycket elektronik med på den tiden.
Medlem
· Blekinge
· 10 198 inlägg
Ser dom ut sådär:B Boggi skrev:
Finns en liten skala där man kan ställa in skyddsnivå:
Bimetall är den vanligaste teknologin för sådan här strömavkänning, finns i alla automatsäkringar och de flesta motorskydd.
Men det är i alla automatsäkringar, och många motorskydd, kompletterat med andra anordningar, t.ex. elektromagnetisk utlösning, eller ännu mer komplicerade prylar.
Men det är i alla automatsäkringar, och många motorskydd, kompletterat med andra anordningar, t.ex. elektromagnetisk utlösning, eller ännu mer komplicerade prylar.
Man kan även låta strömmen gå genom bimetallen direkt (och värma den), det passar inte så bra för låga strömmar, men vid flera ampere så är det en framkomlig väg.B Boggi skrev:
Medlem
· Blekinge
· 10 198 inlägg
Har ett sådant motorskydd samma funktion som en säkring fast på en annan strömnivå? Vad gör en motorstartare?
Ett kontaktmotorskydd kan ibland agera säkring också, alltså ersätta säkring.T Thomas_Blekinge skrev:
Men då ska det nog ha både termisk och elektromagnetisk utlösning.
En del motorskydd reagerar även på obalans i fasströmmarna.
Motorstartare .. Vad menas ...? Jag borde veta.
Är det samma som ett kontaktmotorskydd? eller en mjukstartare.
Jag är lite irriterad på mig själv, jag borde ha bättre koll på allt det här.
Projektörerna och skåpbyggarna kan mer än mig, jag brukar bara skruva fast på plintarna.
