30 592 läst · 291 svar
31k läst
291 svar
Effektavgifter kommer senast 1 januari 2027
Såklart det kommer bli. Nåt dom kostar x antal kr köpa och kanske tom kräver ett externt abbonemang! Jippiii vad roligt.M MrSmith skrev:
Mer digitalisering ännu mera övervak
Då kan man tycka att säkringsavgiften borde slopas och låta alla ha t ex 25A utan extra avgifter om man ändå baserar avgift på belastning.
Nä fy f*n... regeringen gör allt för att folk ska behöva frysa som i nån U-land bara för att dem inte kan lösa sin energikris
Sen är det här med dagens timpriser bara ett stort bluff! Jag bor i område 1 och våra elpriser också varit uppe i taket bla pga export till Finland. Nu i julas var det "normala priser"...läser i finska nyheter att Finland haft tom negativa elpriser... Hahaha där ser man Sveriges stora el-överskott i norra delarna, har aldrig ens sett negativa priser! Medans grannlandet haft det i hela landet. Där satsas det också på kärnkraft och även vindkraftsparker....medans våran regeringen sitter med tummen nånstans och hittar på mer avgifter.
Ps. Nu var jag kanske hård mot U-länder. Kanske tom bättre ta sitt pick o pack o flytta till sådant och leva "offgrid" med egen el!
Allt var heller nu inte riktat till dig som jag nu råkade citera.
Redigerat:
Hej pacman42pacman42 skrev:Eftersom förbrukningen på dagtid är högre. Det handlar inte om min förbrukning utan det handlar om kollektivets förbrukning som måste plattas ut.
Jag misstänker att man börjat räkna in lokal solcellsproduktion i effekttariffen, dvs denna sänker elbehovet för området på dagtid.
Men vad händer då när antalet producenter ökar ännu mer? Skall man betala omvänd effekttariff då? Jag misstänker att detta kommer att komma också.
Det handlar både om hur den enskildes effektuttag (elanvändning) och effektinmatning (solceller) samt om hur kollektivets motsvarande ser ut.
Regelsystemet för elnätet styr hur elnätsföretagen får sätta avgifter och övervakas av Energimarknadsinspektionen ”Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd för utformning av nättariffer för ett effektivt utnyttjande av elnätet;”
Jag har själv inga solcellserfarenheter men det verkar vara tillåtet att sätta upp (effektmässigt) betydligt mer solceller på sin bostad, än vad man normalt behöver (effektmässigt) för uppvärmning och hushållsström (elbilsladdning).
Så här står på en hemsida gällande solceller;
”Hur mycket solceller får man ha? Det finns ingen gräns för hur mycket solceller du får ha, utan det är fritt. För att räknas som mikroproducent får du dock ha en solcellsanläggning på max 43,5 kW. Överstiger du detta kan du behöva betala avgifter när du säljer överskottsel till elnätet.”
https://hemsol.se/solceller/hur-mycket-behover-man/
Med direktel behöver min bostad som mest ca 15 kW för uppvärmning. Med bergvärmepump som mest ca en tredjedel av den effekten. Jag klarar mig idag med 16 A säkringar och torde även klara en framtida trefasig elbilsladdning på ca 5 kW med mina 16 A säkringar.
När jag tar ut effekt till mitt hus då sjunker spänningen i ledningen till bostaden genom spänningsfallet (som i princip är proportionellt med effektuttaget och sänker spänningen vid huset). Spänningen i elnätet justeras genom linningskopplare i den transformator (säg, omsättning 40/10 kV) som matar den transformatorn omsättning 10/0,4 kV) som är placerad närmast mig och matar mitt hus.
Transformatorn (40/10 kV) matar och reglerar spänningen till ett antal (10/0,4 kV) transformatorer samtidigt. Innan vi började tillföra solceller så var effektriktningen (och spänningsfallet) i elnätet bara åt ett håll (mot mitt hus) och regleringen av spänningen i elnäten bygger på detta. Med solceller finns nu två effektriktningar och ett till spänningsfall, det från huset och mot elnätet. Spänningsfallet i detta fall höjer spänningen vid huset.
Detta brukar jag kalla det ”dubbla spänningsfallet” som kan kräva förstärkningar i våra elnät för att elnätsoperatören skall klara kraven på elnätets spänning. Det kan även kräva mer komplicerad mätning och reglering
Om jag sätter upp 15 kW solceller i ett hus som normalt behöver maximalt 15 kW så innebär det (starkt förenklat) dubbelt så starkt nät. Skulle jag under en del av året mata in upp till 45 kW från solceller då blir spänningsfallet det tredubbla. Det kräver dessutom ett nät som kan överföra högre effekt än tidigare under delar av året.
Jag har här kortfattat och starkt förenklat försökt beskriva att införandet av produktion (solceller) på våra hus kan kräva en förstärkning av våra nuvarande elnät. Kostnaden för detta skall betalas av oss som är anslutna till elnäten, och arbetet kan ta tid att genomföra.
Tittar vi nu på ”kollektivets förbrukning” och inmatning av effekt, så påverkar det naturligtvis (och är mångdubbelt komplicerat att beskriva) men vi kan i alla fall konstatera att den huvudsakliga inmatningen från solceller (i en effektriktning) sammanfaller inte tidsmässigt med det huvudsakliga uttaget (i en annan effektriktning).
Redigerat:
Medlem
· Stockholm
· 958 inlägg
HejM Martin Lundmark skrev:Hej pacman42
Det handlar både om hur den enskildes effektuttag (elanvändning) och effektinmatning (solceller) samt om hur kollektivets motsvarande ser ut.
Regelsystemet för elnätet styr hur elnätsföretagen får sätta avgifter och övervakas av Energimarknadsinspektionen ”Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd för utformning av nättariffer för ett effektivt utnyttjande av elnätet;”
Jag har själv inga solcellserfarenheter men det verkar vara tillåtet att sätta upp (effektmässigt) betydligt mer solceller på sin bostad, än vad man normalt behöver (effektmässigt) för uppvärmning och hushållsström (elbilsladdning).
Så här står på en hemsida gällande solceller;
”Hur mycket solceller får man ha? Det finns ingen gräns för hur mycket solceller du får ha, utan det är fritt. För att räknas som mikroproducent får du dock ha en solcellsanläggning på max 43,5 kW. Överstiger du detta kan du behöva betala avgifter när du säljer överskottsel till elnätet.”
[länk]
Med direktel behöver min bostad som mest ca 15 kW för uppvärmning. Med bergvärmepump som mest ca en tredjedel av den effekten. Jag klarar mig idag med 16 A säkringar och torde även klara en framtida trefasig elbilsladdning på ca 5 kW med mina 16 A säkringar.
När jag tar ut effekt till mitt hus då sjunker spänningen i ledningen till bostaden genom spänningsfallet (som i princip är proportionellt med effektuttaget och sänker spänningen vid huset). Spänningen i elnätet justeras genom linningskopplare i den transformator (säg, omsättning 40/10 kV) som matar den transformatorn omsättning 10/0,4 kV) som är placerad närmast mig och matar mitt hus.
Transformatorn (40/10 kV) matar och reglerar spänningen till ett antal (10/0,4 kV) transformatorer samtidigt. Innan vi började tillföra solceller så var effektriktningen (och spänningsfallet) i elnätet bara åt ett håll (mot mitt hus) och regleringen av spänningen i elnäten bygger på detta. Med solceller finns nu två effektriktningar och ett till spänningsfall, det från huset och mot elnätet. Spänningsfallet i detta fall höjer spänningen vid huset.
Detta brukar jag kalla det ”dubbla spänningsfallet” som kan kräva förstärkningar i våra elnät för att elnätsoperatören skall klara kraven på elnätets spänning. Det kan även kräva mer komplicerad mätning och reglering
Om jag sätter upp 15 kW solceller i ett hus som normalt behöver maximalt 15 kW så innebär det (starkt förenklat) dubbelt så starkt nät. Skulle jag under en del av året mata in upp till 45 kW från solceller då blir spänningsfallet det tredubbla. Det kräver dessutom ett nät som kan överföra högre effekt än tidigare under delar av året.
Jag har här kortfattat och starkt förenklat försökt beskriva att införandet av produktion (solceller) på våra hus kan kräva en förstärkning av våra nuvarande elnät. Kostnaden för detta skall betalas av oss som är anslutna till elnäten, och arbetet kan ta tid att genomföra.
Tittar vi nu på ”kollektivets förbrukning” och inmatning av effekt, så påverkar det naturligtvis (och är mångdubbelt komplicerat att beskriva) men vi kan i alla fall konstatera att den huvudsakliga inmatningen från solceller (i en effektriktning) sammanfaller inte tidsmässigt med det huvudsakliga uttaget (i en annan effektriktning).
Det låter ju onekligen inte bra. Och att balansering med massor av batterier skulle kunna bidra til stärkt nät. Men vad finns det för andra lösningar på detta problem rent tekniskt?
För effektavgiften ändrar ju inte problemet. När fler samsas på samma nät och fler får elbilar så kommer ju naturligt svängningarna bli fler.
Håller helt med. Ännu ett av problemen med solcellerna i elnätet.M Martin Lundmark skrev:Hej pacman42
Det handlar både om hur den enskildes effektuttag (elanvändning) och effektinmatning (solceller) samt om hur kollektivets motsvarande ser ut.
Regelsystemet för elnätet styr hur elnätsföretagen får sätta avgifter och övervakas av Energimarknadsinspektionen ”Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd för utformning av nättariffer för ett effektivt utnyttjande av elnätet;”
Jag har själv inga solcellserfarenheter men det verkar vara tillåtet att sätta upp (effektmässigt) betydligt mer solceller på sin bostad, än vad man normalt behöver (effektmässigt) för uppvärmning och hushållsström (elbilsladdning).
Så här står på en hemsida gällande solceller;
”Hur mycket solceller får man ha? Det finns ingen gräns för hur mycket solceller du får ha, utan det är fritt. För att räknas som mikroproducent får du dock ha en solcellsanläggning på max 43,5 kW. Överstiger du detta kan du behöva betala avgifter när du säljer överskottsel till elnätet.”
[länk]
Med direktel behöver min bostad som mest ca 15 kW för uppvärmning. Med bergvärmepump som mest ca en tredjedel av den effekten. Jag klarar mig idag med 16 A säkringar och torde även klara en framtida trefasig elbilsladdning på ca 5 kW med mina 16 A säkringar.
När jag tar ut effekt till mitt hus då sjunker spänningen i ledningen till bostaden genom spänningsfallet (som i princip är proportionellt med effektuttaget och sänker spänningen vid huset). Spänningen i elnätet justeras genom linningskopplare i den transformator (säg, omsättning 40/10 kV) som matar den transformatorn omsättning 10/0,4 kV) som är placerad närmast mig och matar mitt hus.
Transformatorn (40/10 kV) matar och reglerar spänningen till ett antal (10/0,4 kV) transformatorer samtidigt. Innan vi började tillföra solceller så var effektriktningen (och spänningsfallet) i elnätet bara åt ett håll (mot mitt hus) och regleringen av spänningen i elnäten bygger på detta. Med solceller finns nu två effektriktningar och ett till spänningsfall, det från huset och mot elnätet. Spänningsfallet i detta fall höjer spänningen vid huset.
Detta brukar jag kalla det ”dubbla spänningsfallet” som kan kräva förstärkningar i våra elnät för att elnätsoperatören skall klara kraven på elnätets spänning. Det kan även kräva mer komplicerad mätning och reglering
Om jag sätter upp 15 kW solceller i ett hus som normalt behöver maximalt 15 kW så innebär det (starkt förenklat) dubbelt så starkt nät. Skulle jag under en del av året mata in upp till 45 kW från solceller då blir spänningsfallet det tredubbla. Det kräver dessutom ett nät som kan överföra högre effekt än tidigare under delar av året.
Jag har här kortfattat och starkt förenklat försökt beskriva att införandet av produktion (solceller) på våra hus kan kräva en förstärkning av våra nuvarande elnät. Kostnaden för detta skall betalas av oss som är anslutna till elnäten, och arbetet kan ta tid att genomföra.
Tittar vi nu på ”kollektivets förbrukning” och inmatning av effekt, så påverkar det naturligtvis (och är mångdubbelt komplicerat att beskriva) men vi kan i alla fall konstatera att den huvudsakliga inmatningen från solceller (i en effektriktning) sammanfaller inte tidsmässigt med det huvudsakliga uttaget (i en annan effektriktning).
Jag gjorde lite enkla justeringar av mina effektuttag hemma (nu på morgonen) för att få en jämnare effekt över natten. Vi får se på utfallet.
Den näst högsta effekten jag hade förra månaden var när frugan drog ingång bastun, vi har hållit igen på det i december pga de höga elpriserna, men när de sjönk runt jul så unnade vi oss ett bad. Då hade jag ingen annan större förbrukare igång (vad jag vet) och uttaget ökade nästan med 6kWh under den timmen. Om vi antar att jag kan smeta ut allt annat rätt bra (men fortfarande på natten) så skulle det innebära att bastubaden blir rätt dyra då tre bastubad i månaden skulle kosta runt 3kWh * 36,25kr, dvs nästan ca 35 kr per bastubad. Fyra bastubad kostar då ca 25kr extra (förutom elen) per gång. Det skulle relativt snabbt löna sig att bygga en vedeldad bastu på gården istället.
Eventuellt att man automatiskt skulle kunna stänga av i princip all annan reguljär elförbrukning när man värmer bastu, men det skulle fungera bäst på vintern då man faktiskt har värme igång. Under halva året så finns det ju ingen uppvärmning alls av huset. Bastu blir svårt att hantera...
Än så länge så är ju solcellseffekten per transformator så liten (i de flesta fall) att man inte behöver transformera "tillbaka" spänningen. Men när det sker så...V Viktorbyggahus skrev:Hej
Det låter ju onekligen inte bra. Och att balansering med massor av batterier skulle kunna bidra til stärkt nät. Men vad finns det för andra lösningar på detta problem rent tekniskt?
För effektavgiften ändrar ju inte problemet. När fler samsas på samma nät och fler får elbilar så kommer ju naturligt svängningarna bli fler.
Det var en del fel där.kisumisu skrev:Såklart det kommer bli. Nåt dom kostar x antal kr köpa och kanske tom kräver ett externt abbonemang! Jippiii vad roligt.
Mer digitalisering ännu mera övervak
Då kan man tycka att säkringsavgiften borde slopas och låta alla ha t ex 25A utan extra avgifter om man ändå baserar avgift på belastning.
Nä fy f*n... regeringen gör allt för att folk ska behöva frysa som i nån U-land bara för att dem inte kan lösa sin energikris
Sen är det här med dagens timpriser bara ett stort bluff! Jag bor i område 1 och våra elpriser också varit uppe i taket bla pga export till Finland. Nu i julas var det "normala priser"...läser i finska nyheter att Finland haft tom negativa elpriser... Hahaha där ser man Sveriges stora el-överskott i norra delarna, har aldrig ens sett negativa priser! Medans grannlandet haft det i hela landet. Där satsas det också på kärnkraft och även vindkraftsparker....medans våran regeringen sitter med tummen nånstans och hittar på mer avgifter.
Ps. Nu var jag kanske hård mot U-länder. Kanske tom bättre ta sitt pick o pack o flytta till sådant och leva "offgrid" med egen el!
Allt var heller nu inte riktat till dig som jag nu råkade citera.
I Finland är det i industrin som satsar på kärnkraft, inte staten. Sannolikt på grund av att Finland till skillnad från Sverige haft ett underskott på el.
Timpriser är definitivt ingen bluff.
Sverige och Norge har mycket reglerbar kraftproduktion i norr, då blir det inte negativa priser.
Effekttaxa, lokalt exempel: högsta effektuttaget under en timma i aktuell månad, där höglasttid (nov-mars) räknas vardagar 06-22 och beräkningen med formel (215*kWh)/5. I december var det 3,47 kW onsdagen 14/12 14.00 och då blev alltså taxan 149,21 kr. Exakt hur formeln har räknats fram vet jag inte, men info på hemsidan är bra beskriven för övrigt och har ökat min förståelse för vad som påverkar just mina kostnader. Dec -21 var motsvarande effekt 4,91 så det går att påverka.
Matlagning är svårt att lägga utanför höglasttid, men tvätt och diskmaskin körs efter 22 och helger. Dammsugning på helger, moppning under veckan. Bergvärmepumpen, eller sparbössan, använder Smart Price och ger inga effekttoppar. Vv-höjning och bad på helger, elpatron avstängd. Ingen elbil, inga solceller och ”bara” 16A säkring. Nästa steg kanske är matlagning på helger och matlådor som värms i mikrovågsugnen, lär ju inte bli några toppar av det.
Matlagning är svårt att lägga utanför höglasttid, men tvätt och diskmaskin körs efter 22 och helger. Dammsugning på helger, moppning under veckan. Bergvärmepumpen, eller sparbössan, använder Smart Price och ger inga effekttoppar. Vv-höjning och bad på helger, elpatron avstängd. Ingen elbil, inga solceller och ”bara” 16A säkring. Nästa steg kanske är matlagning på helger och matlådor som värms i mikrovågsugnen, lär ju inte bli några toppar av det.
Inget illa mot dina val eller livsstil men jag kan inte låta bli att tänka; är det verkligen så här alla skall behöva leva i framtiden för att ha råd med livet? Ur led är tiden.K Kjell_G skrev:Effekttaxa, lokalt exempel: högsta effektuttaget under en timma i aktuell månad, där höglasttid (nov-mars) räknas vardagar 06-22 och beräkningen med formel (215*kWh)/5. I december var det 3,47 kW onsdagen 14/12 14.00 och då blev alltså taxan 149,21 kr. Exakt hur formeln har räknats fram vet jag inte, men info på hemsidan är bra beskriven för övrigt och har ökat min förståelse för vad som påverkar just mina kostnader. Dec -21 var motsvarande effekt 4,91 så det går att påverka.
Matlagning är svårt att lägga utanför höglasttid, men tvätt och diskmaskin körs efter 22 och helger. Dammsugning på helger, moppning under veckan. Bergvärmepumpen, eller sparbössan, använder Smart Price och ger inga effekttoppar. Vv-höjning och bad på helger, elpatron avstängd. Ingen elbil, inga solceller och ”bara” 16A säkring. Nästa steg kanske är matlagning på helger och matlådor som värms i mikrovågsugnen, lär ju inte bli några toppar av det.
Just nu, sen i höstas, är det mycket hemma. Nybliven pensionär=inkomstminskning och fru med diskbråck=rörelsehindrad har bidragit till fokus på just elförbrukning. I början var det lite roligt och mycket att sätta sig in i. Nej, inget önskvärt nånstans och förhoppningsvis är det övergående.D Dayangel skrev:
Hej pacman42pacman42 skrev:
Den eventuella kostnadsökning som vi kan få gällande ökad inmatning av elenergi till elnätet från egnahem kommer vi rimligen inte att se förrän de är ”oundvikliga”. När inmatningen är så stor att det blivit en problematik i liten eller stor skala.
Att ett hus placerar en stor solcellsanläggning på taket på en villa i ett bostadsområde, så är det egentligen inget bekymmer, tvärtom. 0m solcellsanläggning effektmässigt motsvarar bostadsområdets ”lägsta” effektbehov under hela året, så fungerar det rimligen utan bekymmer gällande effektflöde och ”dubbla spänningsfall. Det kan vi kalla första ytterlighetspunkten.
Desto fler som ”upptäcker” att ägaren av den första solcellsanläggning redovisar god ekonomisk avkastning av sin investering (t.ex. kort återbetalningstid) kommer dessa att lockas att göra likadant.
Desto fler solcellsanläggningar som hamnar bostadsområdet desto mer förändras förhållandet mellan positiva och negativa resultat av förändringen i elnätet, man kan kalla den ökningen i antal (förändringen) för ”mängdläran”.
När (om) alla villorna i bostadsområdet har placerat en stor solcellsanläggning på taket, (det kan vi kalla andra ytterlighetspunkten), effektriktningen är då huvudsakligen, under året, riktad från villaområdet och mot elnätet då måste rimligen punkten då elnätet måste byggas om (en eller flera gånger) att vara passerad.
Det är rimligt att många då kommer att protestera mot när nätbolagen höjer elnätskostnader, men om utvecklingen (förändringen) med mera solcellsinstallationer då har hunnit långt så finns ju redan kostnaderna för elnätsbolagen och det är elanvändarna som skall betala för dessa kostnader
Ytterligare skäl att vara tveksam till installation av solcellsanläggningar. Jag ser många problem med denna utvecklingen, bland annat dessa men även påverkan på energiproduktionen i stort. Man borde inte ge bidrag till solceller utan beskatta dem...M Martin Lundmark skrev:Hej pacman42
Den eventuella kostnadsökning som vi kan få gällande ökad inmatning av elenergi till elnätet från egnahem kommer vi rimligen inte att se förrän de är ”oundvikliga”. När inmatningen är så stor att det blivit en problematik i liten eller stor skala.
Att ett hus placerar en stor solcellsanläggning på taket på en villa i ett bostadsområde, så är det egentligen inget bekymmer, tvärtom. 0m solcellsanläggning effektmässigt motsvarar bostadsområdets ”lägsta” effektbehov under hela året, så fungerar det rimligen utan bekymmer gällande effektflöde och ”dubbla spänningsfall. Det kan vi kalla första ytterlighetspunkten.
Desto fler som ”upptäcker” att ägaren av den första solcellsanläggning redovisar god ekonomisk avkastning av sin investering (t.ex. kort återbetalningstid) kommer dessa att lockas att göra likadant.
Desto fler solcellsanläggningar som hamnar bostadsområdet desto mer förändras förhållandet mellan positiva och negativa resultat av förändringen i elnätet, man kan kalla den ökningen i antal (förändringen) för ”mängdläran”.
När (om) alla villorna i bostadsområdet har placerat en stor solcellsanläggning på taket, (det kan vi kalla andra ytterlighetspunkten), effektriktningen är då huvudsakligen, under året, riktad från villaområdet och mot elnätet då måste rimligen punkten då elnätet måste byggas om (en eller flera gånger) att vara passerad.
Det är rimligt att många då kommer att protestera mot när nätbolagen höjer elnätskostnader, men om utvecklingen (förändringen) med mera solcellsinstallationer då har hunnit långt så finns ju redan kostnaderna för elnätsbolagen och det är elanvändarna som skall betala för dessa kostnader
Hej.David Wallin skrev:Jag har inte koll på det här, men i dagens läge med risk för effektbrist låter det som vansinne. Självklart är det bra att hålla nere effektuttaget, men samtidigt borde det snarare premieras om man kan samla så mycket effekt som möjligt till tider med god tillgång till el. Så med ena handen ska man jämna ut sitt effektuttag för att undvika toppar och med andra ska man samla hela sitt effektuttag till tider med elöverskott? Det går inte ihop. Som så ofta annars då det gäller energipolitik...
Dessa svar fick jag från Göteborg Energi:
Hej. Det här med den nya effektavgiften är väl knappast genomtänkt. T.ex. om man laddar bilen och värmer varmvatten när elen är billigast blir man ju straffad med avgift för toppeffekt. Hur har ni tänkt här? Det kan väl knappast varit meningen med den här ide'n! Eller?
Hej Bengt, Som du säkert vet har vi elhandel och elnät, två olika marknader som är enkelt att förväxla men har olika marknadsregler och prisstyrningar . På elnät införde vi en ny tariff 2021 i syftet att genom effektavgiften ge kunderna incitament att ändra sitt beteende och jämna ut sitt effektuttag över dygnets alla timmar. Elpriset har ingen koppling till elnätets belastning, särskilt inte i det lokala perspektivet. Grundläggande och i det stora systemet så är det givetvis när el efterfrågas i stor utsträckning och priserna går upp så belastas även elnätet mer, men effektavgifterna tar även det lokala perspektivet, om alla i grannskapet har en jämn belastning dimensioneras det lokala elnätet på ett mer kostnadseffektivt sätt. För dig som elbilsägare handlar det om att jämna ut, men också sänka din effektförbrukning. Under de flesta dagar i månaden räcker det att ladda bilen långsamt med lägre effekt. Tack för din feedback och ditt engagemang. Hoppas det ger svar på sin fråga. Hör av dig igen annars. Med vänlig hälsning XX
Hej XX. Så du tycker att det är ok. att vi som har t.ex. lagt uppvärmning av varmvatten och laddning av bilen till småtimmarna när det är låg belastning på el.nätet skall straffas med effektavgift? //Bengt
Hej Bengt, Det handlar inte om att straffa någon utan att få vill nätet att räcka till. Den nya tariffen har därför som syfte att fördela effekten över dygnets alla timmar. Med vänlig hälsning XX XX
Göteborg Energi
Kundrelationsansvarig Direkt: XX SMS: XX
Växel: +4631626000
Jag hoppas mitt elbolag tar fram en bättre modell ..Bengt72 skrev:Hej.
Dessa svar fick jag från Göteborg Energi:
Hej. Det här med den nya effektavgiften är väl knappast genomtänkt. T.ex. om man laddar bilen och värmer varmvatten när elen är billigast blir man ju straffad med avgift för toppeffekt. Hur har ni tänkt här? Det kan väl knappast varit meningen med den här ide'n! Eller?
Hej Bengt, Som du säkert vet har vi elhandel och elnät, två olika marknader som är enkelt att förväxla men har olika marknadsregler och prisstyrningar . På elnät införde vi en ny tariff 2021 i syftet att genom effektavgiften ge kunderna incitament att ändra sitt beteende och jämna ut sitt effektuttag över dygnets alla timmar. Elpriset har ingen koppling till elnätets belastning, särskilt inte i det lokala perspektivet. Grundläggande och i det stora systemet så är det givetvis när el efterfrågas i stor utsträckning och priserna går upp så belastas även elnätet mer, men effektavgifterna tar även det lokala perspektivet, om alla i grannskapet har en jämn belastning dimensioneras det lokala elnätet på ett mer kostnadseffektivt sätt. För dig som elbilsägare handlar det om att jämna ut, men också sänka din effektförbrukning. Under de flesta dagar i månaden räcker det att ladda bilen långsamt med lägre effekt. Tack för din feedback och ditt engagemang. Hoppas det ger svar på sin fråga. Hör av dig igen annars. Med vänlig hälsning XX
Hej XX. Så du tycker att det är ok. att vi som har t.ex. lagt uppvärmning av varmvatten och laddning av bilen till småtimmarna när det är låg belastning på el.nätet skall straffas med effektavgift? //Bengt
Hej Bengt, Det handlar inte om att straffa någon utan att få vill nätet att räcka till. Den nya tariffen har därför som syfte att fördela effekten över dygnets alla timmar. Med vänlig hälsning XX XX
Göteborg Energi
Kundrelationsansvarig Direkt: XX SMS: XX
Växel: +4631626000
Det var ju bra svar. Men det kan inte vara roligt att sitta och svara på den typen av frågor dagarna i ända. Speciellt när svaren inte tycks nå fram.