Ebba Busch snart juridisk ägare till omstridda fastigheten

[Takläggare]

Du kan sluta skriva att jag påstår att skatteverket gör fel, jag har inte någon gång sagt det.

Jag hänvisade just till rättsfallet som använts här tidigare.
Vi kan ju göra en deal du och jag? Jag hänvisade till ett rättsfall nyss, du kan i ett inlägg tydligt förklara varför det inte går att tillämpa eller varför utfallet i det rättsfallet är fel, alternativt om du anser att det ger stöd för vad du anser och inte stödjer mina argument. Så väljer du också ett rättsfall som då också behandlar en liknande fråga så får jag ge samma bemötande där?

Varför ska jag sluta, du tar fall /dom 1995 s. 178 (NJA 1995:29) text remsa ur den, som även skatteverket använder i sina exempel.
Men dom förklarar ändå äganderättens övergång så som jag visat.

Varför gör dom det? eller kan du inte bevisa något?

 

[TreeView]

Jag är inte helt med på vad du menar nu, men kanske pga inget intag av kaffe och söndagskväll.
Domen du hänvisar till tar inte sikte på att utröna när äganderätten till en fastighet övergår, det är ju inte vad de tvistar om, eller hur?
Jag förstår att jag kan uppfattas som en besserwisser och tycker att mina tolkningar ska gälla före någon annans, så är inte riktigt fallet. Jag har som sagt flertalet gånger hänvisat till Vesterlins för jag tror verkligen inte det kan beskrivas mer pedagogiskt än där, så tycker du inte att man ska lyssna på mig, för all del- gör inte det. Men vad som står på deras hemsida är riktigt bra.

Jag kan läsa ditt inlägg igen imorgon och bemöta det då, du skriver ju inga otydligheter eller har meningsuppbyggnader som inte går att begripa, så säkerligen ligger det på mig att jag inte förstår just nu.

Men, jag tror att bästa sättet att få ett grepp om hur det föreligger är att tänka sig in i olika situationer.
Om vi tar ett exempel där du och jag upprättar ett kontrakt som uppfyller alla formkrav men har klausul om tillträde och att köpeskilling ska erläggas om 1 månad varpå jag säljer fastigheten vidare eftersom jag med vårt kontrakt kunnat visa att jag köpt fastigheten. I mitt kontrakt med den nya ägaren upprättar vi dock köpebrev direkt och hen erlägger också hela köpeskillingen till mig så affären slutförs snabbt. Vem är ägare till fastigheten i den situationen? Du står på lagfarten, jag har sålt den vidare men inte betalat själv och den tredje har ju såväl kontrakt, betalat och har ett bevittnat köpebrev. Vad händer då?

Med all respekt så är ju det ganska enkelt utifrån vad Larka tidigare uttryckt, detta scenario är ju omöjligt då köpare nummer ett aldrig ägt fastigheten och därför ej kan sälja den vidare.

Sen menar jag att det är fel, men det är ju inte jag som driver den frågeställningen.

 

[SarB]

Med all respekt så är ju det ganska enkelt utifrån vad Larka tidigare uttryckt, detta scenario är ju omöjligt då köpare nummer ett aldrig ägt fastigheten och därför ej kan sälja den vidare.

Sen menar jag att det är fel, men det är ju inte jag som driver den frågeställningen.

Fast situationen jag beskrivit uppstår ju i verkligheten, så visst är det möjligt.

Det står säkerligen enkelt från vad han tidigare uttryckt, jag är som sagt väldigt trött i huvudet och svarar mer än gärna en annan dag.

 

[SarB]

Varför ska jag sluta, du tar fall /dom 1995 s. 178 (NJA 1995:29) text remsa ur den, som även skatteverket använder i sina exempel.
Men dom förklarar ändå äganderättens övergång så som jag visat.

Varför gör dom det? eller kan du inte bevisa något?

Du ska sluta komma med påståenden om vad jag säger som är rent felaktiga. Jag sitter ju inte upprepade gånger och skriver att du sagt något som du aldrig sagt, så var god och sluta med det.

okej, vill du skicka länk till var skatteverket behandlar det rättsfallet så ska jag ta del av det.

 

[larka742]

Jag är inte helt med på vad du menar nu, men kanske pga inget intag av kaffe och söndagskväll.
Domen du hänvisar till tar inte sikte på att utröna när äganderätten till en fastighet övergår, det är ju inte vad de tvistar om, eller hur?
Jag förstår att jag kan uppfattas som en besserwisser och tycker att mina tolkningar ska gälla före någon annans, så är inte riktigt fallet. Jag har som sagt flertalet gånger hänvisat till Vesterlins för jag tror verkligen inte det kan beskrivas mer pedagogiskt än där, så tycker du inte att man ska lyssna på mig, för all del- gör inte det. Men vad som står på deras hemsida är riktigt bra.

Jag kan läsa ditt inlägg igen imorgon och bemöta det då, du skriver ju inga otydligheter eller har meningsuppbyggnader som inte går att begripa, så säkerligen ligger det på mig att jag inte förstår just nu.

Men, jag tror att bästa sättet att få ett grepp om hur det föreligger är att tänka sig in i olika situationer.
Om vi tar ett exempel där du och jag upprättar ett kontrakt som uppfyller alla formkrav men har klausul om tillträde och att köpeskilling ska erläggas om 1 månad varpå jag säljer fastigheten vidare eftersom jag med vårt kontrakt kunnat visa att jag köpt fastigheten. I mitt kontrakt med den nya ägaren upprättar vi dock köpebrev direkt och hen erlägger också hela köpeskillingen till mig så affären slutförs snabbt. Vem är ägare till fastigheten i den situationen? Du står på lagfarten, jag har sålt den vidare men inte betalat själv och den tredje har ju såväl kontrakt, betalat och har ett bevittnat köpebrev. Vad händer då?

Börjar med ditt ex. Det är ju sådana där aspekter som jag kan tycker verka intressanta, och motsägelsefulla.
Spekulativa Känner för att fynda fastigheter nu tror jag, utan att betala ett öre....

Jag äger fastigheten. Ditt köp är inte fullbordat. OM man kan peka på denna paragraf
"5 § Har i köpehandlingen föreskrivits att köpebrev skall upprättas,
skall det anses som om förvärvets fullbordan eller bestånd gjorts beroende av köpeskillingens erläggande."

Visserligen är ju detta lite tvärtom, att man utgår från ett villkor om framtida köpeskilling.

Men vad står det om köpeskillingen i avtalet i ditt ex?

I kammarrätten fall stod det tydligt att äganderätten inte gick över förens köpeskillingen var betald.

Är ditt exempel mer som att du blir skyldig mig pengar så äger den nya köparen fastigheten....
Dvs du/vi har inget krav om köpebrev.

 

[TreeView]

Fast situationen jag beskrivit uppstår ju i verkligheten, så visst är det möjligt.

Det står säkerligen enkelt från vad han tidigare uttryckt, jag är som sagt väldigt trött i huvudet och svarar mer än gärna en annan dag.

Verkligheten tappade den här tråden för länge sen...

 

[Takläggare]

Skatteverker har sitt exempel som jag lyft fram, ang äganderättens övergång, dom ger ett utmärkt exempel på december och januari . innan har dom förklarat NJA 1995 som exemplet jag visar nedan med Successivt ägande , då SarB enda bevisning , samtidigt som hon förklara att dom kan inte läsa lagen . men hon har inte läst allt. och vill inte förstå, samt dessa specifika grunder NJA 1995 har. som inte kan dra likheter med Ebba affären,

Civilrätt

Det finns ingen klar och avgränsad definition av begreppet äganderätt, som delvis kan ha olika innebörd beroende på i vilket rättsligt sammanhang det förekommer. Civilrättsligt anses inte äganderätten övergå från säljaren till köparen vid en bestämd tidpunkt utan anses i regel övergå successivt, vilket är särskilt framträdande vid överlåtelse av fastighet och bostadsrätt. Olika moment vid denna stegvisa övergång kan vara köparens skydd mot säljarens fordringsägare (sakrättsligt moment), farans övergång vid skada på egendomen (jfr 4:11 jordabalken och 13 § Köplagen), olika avtalsvillkor för köpets fullbordande samt andra eventuella ogiltighetsgrunder, t.ex. tillstånd för köparens förvärv eller medlemskap i föreningen.

Högsta Domstolen har uttalat att en äganderättsklausul inte medför någon faktisk förändring vad gäller parternas inbördes förhållande. En sådan klausul har alltså ingen självständig civilrättslig betydelse för parterna emellan eller deras relation till tredje man (NJA 1995 s.178 och NJA 1995

 

[SarB]

Börjar med ditt ex. Det är ju sådana där aspekter som jag kan tycker verka intressanta, och motsägelsefulla.
Spekulativa Känner för att fynda fastigheter nu tror jag, utan att betala ett öre....

Jag äger fastigheten. Ditt köp är inte fullbordat. OM man kan peka på denna paragraf
"5 § Har i köpehandlingen föreskrivits att köpebrev skall upprättas,
skall det anses som om förvärvets fullbordan eller bestånd gjorts beroende av köpeskillingens erläggande."

Visserligen är ju detta lite tvärtom, att man utgår från ett villkor om framtida köpeskilling.

Men vad står det om köpeskillingen i avtalet i ditt ex?

I kammarrätten fall stod det tydligt att äganderätten inte gick över förens köpeskillingen var betald.

Är ditt exempel mer som att du blir skyldig mig pengar så äger den nya köparen fastigheten....
Dvs du/vi har inget krav om köpebrev.

haha, ja här kanske du kan göra dig en hacka!

I vårt avtal stod det att köpebrev ska upprättas, det stod det i avtalet mellan mig och den nya köparen också tänker jag mig.
Så absolut, 5 § kan du hänvisa till. Frågan är ju vad som händer när personen som köpte av mig ansöker om lagfart då?

 

[Takläggare]

Tar man upp NJA 1995 som SarB tar upp som bevis så handlar den om något helt annat , där affären redan gjorts upp mellan parterna, ingick även en byteshandel , men allt var klart o betalt , sedan försökte dom få äganderättens övergång på ett annat datum ,,,. via svävarvillkor , klausul .

samma dag träffade "överenskommelsen" utgjort ett bytesavtal som uppfyller de formkrav här var allt betalt.

Så nej SarB har inte bevisat något.

 

[SarB]

Tar man upp NJA 1995 som SarB tar upp som bevis så handlar den om något helt annat , där affären redan gjorts upp mellan parterna, ingick även en byteshandel , men allt var klart o betalt , sedan försökte dom få äganderättens övergång på ett annat datum ,,,. via svävarvillkor , klausul .

samma dag träffade "överenskommelsen" utgjort ett bytesavtal som uppfyller de formkrav här var allt betalt.

Så nej SarB har inte bevisat något.

okej. Det är din tolkning av det rättsfallet. Vilket rättsfall vill du visa som är bättre att använda då?

 

[Takläggare]

okej. Det är din tolkning av det rättsfallet. Vilket rättsfall vill du visa som är bättre att använda då?

T2126-19 ett liknande fall som NJA 1995 men där betalades inte köpeskillingen , men handpenning.
NJA1995 betalades allt , var äganderätten dom försökte flytta till senare datum via klausul , men denna gubbe gick inte, dom fick datumet när allt var betalt .

 

[larka742]

haha, ja här kanske du kan göra dig en hacka!

I vårt avtal stod det att köpebrev ska upprättas, det stod det i avtalet mellan mig och den nya köparen också tänker jag mig.
Så absolut, 5 § kan du hänvisa till. Frågan är ju vad som händer när personen som köpte av mig ansöker om lagfart då?

Undrar om de reagerar när nya köparen ska ta ut lagfart, du är inte lagfaren ägare men sålt en fastighet ändå.
Om de kanske initierar en kontroll hos mig, eller om de bara sväljer allt rakt av. Troligen går det inte.

Men intressant i alla fall här har vi ett inlägg om det.
En köpare sökte inte lagfart, det gav säljaren rätt att sälja en gång till. Köpare vägrar söka lagfart,
"om du säljer fastigheten vidare till en köpare som är i god tro (inte visste om den exekutiva försäljningen) och hinner söka lagfart före den tidigare köparen, så får den nya köparen äganderätten. Du kan då som rättslig konsekvens bli återbetalningsskyldig gentemot den tidigare köparen motsvarande värdet av den sålda fastigheten (1 kap. 5 § handelsbalken och 18 kap. 1 § jordabalken)."

"En lagfaren ägare är den som i huvudregel anses ha rätt att reglera och överlåta fastigheten. Om ett köpekontrakt däremot anger annan som rättmätig ägare så gäller istället denna äganderätten. "

Och ditt krav på köpebrev och köpeskilling gör förmodligen att du inte kommer lyckas med försäljning #2 då det kommer att anses att du inte uppfyllt kravet om köpeskilling §5..


Däremot - detta pekar mer på att JAG kan sälja den direkt en gång till dina köpare, skippar dig som mellanhand. Jag säljer den två gånger går då jag är lagfaren ägare.

 

[SarB]

Undrar om de reagerar när nya köparen ska ta ut lagfart, du är inte lagfaren ägare men sålt en fastighet ändå.
Om de kanske initierar en kontroll hos mig, eller om de bara sväljer allt rakt av. Troligen går det inte.

Men intressant i alla fall här har vi ett inlägg om det.
En köpare sökte inte lagfart, det gav säljaren rätt att sälja en gång till. Köpare vägrar söka lagfart,
"om du säljer fastigheten vidare till en köpare som är i god tro (inte visste om den exekutiva försäljningen) och hinner söka lagfart före den tidigare köparen, så får den nya köparen äganderätten. Du kan då som rättslig konsekvens bli återbetalningsskyldig gentemot den tidigare köparen motsvarande värdet av den sålda fastigheten (1 kap. 5 § handelsbalken och 18 kap. 1 § jordabalken)."

"En lagfaren ägare är den som i huvudregel anses ha rätt att reglera och överlåta fastigheten. Om ett köpekontrakt däremot anger annan som rättmätig ägare så gäller istället denna äganderätten. "

Och ditt krav på köpebrev och köpeskilling gör förmodligen att du inte kommer lyckas med försäljning #2 då det kommer att anses att du inte uppfyllt kravet om köpeskilling §5..


Däremot - detta pekar mer på att JAG kan sälja den direkt en gång till dina köpare, skippar dig som mellanhand. Jag säljer den två gånger går då jag är lagfaren ägare.

Jag tycker du är inne på rätt spår men kanske går lite fort fram. Men strunt samma, vi kör på!

Din lösning skulle om jag tolkar dig rätt bli så att den jag sålde till ansöker om lagfart, men kan inte beviljas den eftersom jag inte hade lagfart när jag sålde den. Så för att ordna upp situationen så säljer du till den sista ägaren istället och den kan då beviljas lagfart?

 

[Jocke Best]

Trots relativitetsteorin har du inte lyckats förklara vad det ovanciterade betyder. Kanske Pythagora kan bistå?

Staffan

Jag tror inte Pythagoras är inom rätt skrå för Takis. Tror mer på homeopati. Apropå urvattnat och utspätt och innehållslöst.

 

[larka742]

Undrar om de reagerar när nya köparen ska ta ut lagfart, du är inte lagfaren ägare men sålt en fastighet ändå.
Om de kanske initierar en kontroll hos mig, eller om de bara sväljer allt rakt av. Troligen går det inte.

Men intressant i alla fall här har vi ett inlägg om det.
En köpare sökte inte lagfart, det gav säljaren rätt att sälja en gång till. Köpare vägrar söka lagfart,
"om du säljer fastigheten vidare till en köpare som är i god tro (inte visste om den exekutiva försäljningen) och hinner söka lagfart före den tidigare köparen, så får den nya köparen äganderätten. Du kan då som rättslig konsekvens bli återbetalningsskyldig gentemot den tidigare köparen motsvarande värdet av den sålda fastigheten (1 kap. 5 § handelsbalken och 18 kap. 1 § jordabalken)."

"En lagfaren ägare är den som i huvudregel anses ha rätt att reglera och överlåta fastigheten. Om ett köpekontrakt däremot anger annan som rättmätig ägare så gäller istället denna äganderätten. "

Och ditt krav på köpebrev och köpeskilling gör förmodligen att du inte kommer lyckas med försäljning #2 då det kommer att anses att du inte uppfyllt kravet om köpeskilling §5..


Däremot - detta pekar mer på att JAG kan sälja den direkt en gång till dina köpare, skippar dig som mellanhand. Jag säljer den två gånger går då jag är lagfaren ägare.

Svarar mig själv - men detta innebär ju isf att Esbjörn hade kunnat sälja gården en gång till NU - till Mats.
Men eftersom Ebba redan skickat in om lagfart föll det knepet nog bort.