237 047 läst · 3 081 svar
237k läst
3,1k svar
Ebba Busch snart juridisk ägare till omstridda fastigheten
Ja precis, stora skillnader. Mitt svar går ju ut på att det inte var helt lyckat att försöka applicera det rättsfallet på Ebbs situation, men du läser bara några av dig väl utvalda meningar antar jag?T Takläggare skrev:
Jag kan inte hålla med alls faktiskt, du får isf gärna peka hur gör dessa tolkningar.SarB skrev:Endast den meningen i det fallet uttrycker som du säger att äganderätten skulle vara beroende av köpeskillingens erläggande. Däremot gav ju resultatet av domen vid handen att det inte var hon som skulle belastas av vitet utan den som köpt fastigheten. Domen syftade ju mer till att utröna vem man i denna situation kan förelägga med vite snarare än att utröna när äganderätten övergår och ser man på vad resultatet sedan blev, att vitet skulle riktas mot köparen och inte säljaren, så ger det ju faktiskt en indikation om köparen betraktades som ägare.
Det var ett specialfall och jag förstår att man gärna frestas av att citera den meningen och hävda att äganderätten övergår i samband med köpeskillingens erläggande, men det var inte riktigt ett bra rättsfall att applicera här. Det rättsfall jag hänvisade till långt tillbaka var inte heller strålande att använda kan jag erkänna. Ska vi däremot tala om hur10 kap 14 och 15 §§ PBL tillämpas så var det ett givande fall.
Sjöbo kommun utgår från fastighetsregistret
" ... använda sig av uppgifterna om lagfaren ägare i fastighetsregistret som nämnden har tillgång till."
Och du skriver detta - vilket ju är att tvista till det.
"och ser man på vad resultatet sedan blev, att vitet skulle riktas mot köparen och inte säljaren, så ger det ju faktiskt en indikation om köparen betraktades som ägare"
Var står det att köparen ska ta mot vitet? Och hur ska det gå till att vinna där för Sjöbo kommun... köpare är inte lagfaren ägare, och inte betalat enligt köpeskillning så köpet är inte heller fullbordat enligt §5.
Finns detta
"Kammarrätten uppfattar därvid rättsläget på det sättet att Helena Niemelä saknat möjlighet att utan köparens samtycke få tillträde till fastigheten och själv vidta förelagda åtgärder"
Och
"Den möjlighet hon har haft att följa föreläggandena har varit att begära hävning av köpet på grund av att köpeskillingen inte erlagts och på så sätt få köparen att avflytta från fastigheten. Att tvinga fram hävandet av ett fastighetsköp där tillträde skedde för nästan sju år sedan för att se till att tomten hålls städad ter sig dock som ett i syfte att efterkomma föreläggandena oproportionerligt ingripande"
Så detta pekar ju på att säljare är den rimliga mottagaren av vitet, MEN att det skulle vara orimligt att tvinga säljaren att fullfölja åtagandet.
Du skriver:
" Domen syftade ju mer till att utröna vem man i denna situation kan förelägga med vite"
Men i domen anges ju detta.
"Vad nämnden har anfört om svårigheterna att utröna vem ett vitesföreläggande bör riktas mot påverkar inte denna bedömning."
Kanske finns några andra nyckelpunkter du kan peka mot, men å andra sidan - varför ska det vara så att vissa tolkningar (=dina) har företräde mot vad som står på andra ställen.
Redigerat:
Förlikning kan det absolut bli (det har jag också framfört i någon av trådarna om den här affären). Vad skulle det troligaste utfallet bli då, tror ni?
Att Busch bara lägger sig platt verkar osannolikt. Då skulle hon ju rimligen bara ha krävt tillbaka handpenningen och rivit köpekontraktet istället för att gå till tingsrätten.
Att Busch bara lägger sig platt verkar osannolikt. Då skulle hon ju rimligen bara ha krävt tillbaka handpenningen och rivit köpekontraktet istället för att gå till tingsrätten.
inte alls, jag väntar på att du ska komma med en källa till dina påståenden. Du valde Vesterlins först, men det visade sig ju att vad som står där stämmer med vad jag har hävdat. Då hänvisade du till SKV och jag har försökt att pedagogiskt förklara varför det inte är en bra källa i denna specifika fråga.T Takläggare skrev:
Det bästa rättsfallet som presenterats i tråden tror jag kommer från @ Nils ST (?) och är ju Där utreds ju just äganderättsövergången och de aktuella lagrum vi har. Från rättsfallet kan man läsa vad som står nedan:
"I köpekontraktet av d 18 juni 1991 anges att parterna är överens om att äganderätten till fastigheten övergår först på tillträdesdagen. En sådan klausul medför inte någon faktisk förändring såvitt gäller vad nyss sagts i fråga om parternas inbördes förhållanden och deras skydd mot respektive parts borgenärer. Det är därmed tydligt att klausulen inte har någon civilrättslig effekt i det hänseendet."
Men detta är ju inget nytt för någon, det är bara ännu ett upprepande och ännu ett försök att vara mer tydlig än man redan varit.
Stod även: Dock att äganderätten till fastigheten inte övergår förrän köpeskillingen är erlagd.harry73 skrev:
Men hon fick bo där i nästan 7 år, hon hade tillträtt bostaden .gör utgångsläget lite annorlunda. men rätten förklara även hur hon skulle ha gjort.
Skatteverket har fler förslag än Vesterlins, du har fått ett exempel , du påstår dom gör fel, ändå har dom ca 1000 till , men söker inte upp dessa, då denna förklarar bra.SarB skrev:inte alls, jag väntar på att du ska komma med en källa till dina påståenden. Du valde Vesterlins först, men det visade sig ju att vad som står där stämmer med vad jag har hävdat. Då hänvisade du till SKV och jag har försökt att pedagogiskt förklara varför det inte är en bra källa i denna specifika fråga.
Det bästa rättsfallet som presenterats i tråden tror jag kommer från @ Nils ST (?) och är ju Där utreds ju just äganderättsövergången och de aktuella lagrum vi har. Från rättsfallet kan man läsa vad som står nedan:
"I köpekontraktet av d 18 juni 1991 anges att parterna är överens om att äganderätten till fastigheten övergår först på tillträdesdagen. En sådan klausul medför inte någon faktisk förändring såvitt gäller vad nyss sagts i fråga om parternas inbördes förhållanden och deras skydd mot respektive parts borgenärer. Det är därmed tydligt att klausulen inte har någon civilrättslig effekt i det hänseendet."
Men detta är ju inget nytt för någon, det är bara ännu ett upprepande och ännu ett försök att vara mer tydlig än man redan varit.
Jag är inte helt med på vad du menar nu, men kanske pga inget intag av kaffe och söndagskväll.L larka742 skrev:Jag kan inte hålla med alls faktiskt, du får isf gärna peka hur gör dessa tolkningar.
Sjöbo kommun utgår från fastighetsregistret
" ... använda sig av uppgifterna om lagfaren ägare i fastighetsregistret som nämnden har tillgång till."
Och du skriver detta - vilket ju är att tvista till det.
"och ser man på vad resultatet sedan blev, att vitet skulle riktas mot köparen och inte säljaren, så ger det ju faktiskt en indikation om köparen betraktades som ägare"
Var står det att köparen ska ta mot vitet? Och hur ska det gå till att vinna där för Sjöbo kommun... köpare är inte lagfaren ägare, och inte betalat enligt köpeskillning så köpet är inte heller fullbordat enligt §5.
Finns detta
"Kammarrätten uppfattar därvid rättsläget på det sättet att Helena Niemelä saknat möjlighet att utan köparens samtycke få tillträde till fastigheten och själv vidta förelagda åtgärder"
Och
"Den möjlighet hon har haft att följa föreläggandena har varit att begära hävning av köpet på grund av att köpeskillingen inte erlagts och på så sätt få köparen att avflytta från fastigheten. Att tvinga fram hävandet av ett fastighetsköp där tillträde skedde för nästan sju år sedan för att se till att tomten hålls städad ter sig dock som ett i syfte att efterkomma föreläggandena oproportionerligt ingripande"
Du skriver:
" Domen syftade ju mer till att utröna vem man i denna situation kan förelägga med vite"
Men i domen anges ju detta.
"Vad nämnden har anfört om svårigheterna att utröna vem ett vitesföreläggande bör riktas mot påverkar inte denna bedömning."
Kanske finns några andra nyckelpunkter du kan peka mot, men å andra sidan - varför ska det vara så att vissa tolkningar (=dina) har företräde mot vad som står på andra ställen.
Domen du hänvisar till tar inte sikte på att utröna när äganderätten till en fastighet övergår, det är ju inte vad de tvistar om, eller hur?
Jag förstår att jag kan uppfattas som en besserwisser och tycker att mina tolkningar ska gälla före någon annans, så är inte riktigt fallet. Jag har som sagt flertalet gånger hänvisat till Vesterlins för jag tror verkligen inte det kan beskrivas mer pedagogiskt än där, så tycker du inte att man ska lyssna på mig, för all del- gör inte det. Men vad som står på deras hemsida är riktigt bra.
Jag kan läsa ditt inlägg igen imorgon och bemöta det då, du skriver ju inga otydligheter eller har meningsuppbyggnader som inte går att begripa, så säkerligen ligger det på mig att jag inte förstår just nu.
Men, jag tror att bästa sättet att få ett grepp om hur det föreligger är att tänka sig in i olika situationer.
Om vi tar ett exempel där du och jag upprättar ett kontrakt som uppfyller alla formkrav men har klausul om tillträde och att köpeskilling ska erläggas om 1 månad varpå jag säljer fastigheten vidare eftersom jag med vårt kontrakt kunnat visa att jag köpt fastigheten. I mitt kontrakt med den nya ägaren upprättar vi dock köpebrev direkt och hen erlägger också hela köpeskillingen till mig så affären slutförs snabbt. Vem är ägare till fastigheten i den situationen? Du står på lagfarten, jag har sålt den vidare men inte betalat själv och den tredje har ju såväl kontrakt, betalat och har ett bevittnat köpebrev. Vad händer då?
Du kan sluta skriva att jag påstår att skatteverket gör fel, jag har inte någon gång sagt det.T Takläggare skrev:
Jag hänvisade just till rättsfallet som använts här tidigare.
Vi kan ju göra en deal du och jag? Jag hänvisade till ett rättsfall nyss, du kan i ett inlägg tydligt förklara varför det inte går att tillämpa eller varför utfallet i det rättsfallet är fel, alternativt om du anser att det ger stöd för vad du anser och inte stödjer mina argument. Så väljer du också ett rättsfall som då också behandlar en liknande fråga så får jag ge samma bemötande där?