56 927 läst · 296 svar
57k läst
296 svar
Daniel Ns snickeribekymmer och -lösningar. Med parkering.
Det har du faktiskt rätt i. Får blir det på nästa. Lite testande idag har gett mig två insikter:Ola C skrev:
1) Tack vare hålet kan jag lyfta nästan alla stålen uppifrån rätt lätt.
2) Det är inte svårt att (när man trycker underifrån) att hitta rätt stål.
Jag kom förbi vid två tillfällen strax innan vintern kom och blev så imponerad av parkeringsdiciplinen att jag helt missade att alla spånrören var borta och nu ersatta av en liggande container. Så det är nog faktiskt Ronnies förtjänst snarare än isen.Ola C skrev:
Jag tror det är så att Ronnie har fått allierade. O de börjar tidigare än mig på morgonen, så trots att jag gärna vill bredsladda in och hamna på tvären så finns det inte längre plats till det pga alla P-vakter
Ok. nu börjar "Daniel Ns snickeribekymmer och -lösningar. Med parkering."-delen av tråden. Välkomna!
Status idag:
Parkeringen - katastrof. Människor vet inte om de ska skratta eller gråta. Och detta trots att Ronnie var på plats för bara ett par dagar sedan.
I övrigt funkar det bra.
Idag har Alexandra bland annat arbetat med att laga en munkstol. Det är en trebent stol i mörkt betsad ek, troligen sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal. I ett runt ben möts, i vinkel, två runda spjälor med tapphål i mitten. Tapparna hade brutits loss och träet i benet var avbrutet.
Lösningen blev att fräsa bort material så att ny ek kunde limmas i mot platt botten. Därefter borrades nya hål, dels för den anslutande spjälan, dels för tappen i mitten av denna.
Fräsningen innebar ett antal problem. Dels skulle Alexandra få det cylindriska benet att ligga stilla och sen skulle benet linjeras så att det nya borrade hålet hade exakt samma vinkel i förhållande till det gamla som tidigare. Denna skulle också vara samma som motsvarande tapphål längre ner på samma ben.
För att få benet att ligga stilla så lånades inspiration från metallsidan och ett par V-block i trä tillverkades och monterades med snabbspännare på sinkmaskinens bord.
För att linjera borrhålen så användes en liten fräst metallkub, typ 15x15 samt 8mm tjock. Denne lades mot botten på ett annat tapphål i samma ben, som det nya tapphålet skulle vara i linje med. På så vis hade vi en parallell yta som stod upp från det cylindriska benet. På den använd la vi sen en stålskala. När benet är justerat så att stålskalan är parallell med bordet så blir borrningen automatisk parallell med det befintliga tapphålet. Svårt att förklara i text och jag hittar tyvärr ingen bild. Nästa gång ska vi ta bättre bilder för det är verkligen en användbar teknik.
Limningen blev väldigt tight och det blev en stark lagning. Bra jobbat Alex!
Det kan också nämnas att sinkmaskinen som synes är utrustad med en modern vändskärsfräs. Vi har svarvat en egen spännhylsa till sinkmaskinen så att vi kan använda 1/2" fräsar, dvs samma som vi använder till de stora handöverfräsarna. Det blev en uppdatering vi är väldigt nöjda med. Något vidare utsug har vi dock inte fått till än...
EDIT: Borrningen skedde alltså i pelarborrmaskinen fast med samma uppspänningsmetod som i sinkmaskinen. Hela plywoodplattan som allt sitter i flyttades alltså över till nästa maskin.
Status idag:
Parkeringen - katastrof. Människor vet inte om de ska skratta eller gråta. Och detta trots att Ronnie var på plats för bara ett par dagar sedan.
I övrigt funkar det bra.
Idag har Alexandra bland annat arbetat med att laga en munkstol. Det är en trebent stol i mörkt betsad ek, troligen sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal. I ett runt ben möts, i vinkel, två runda spjälor med tapphål i mitten. Tapparna hade brutits loss och träet i benet var avbrutet.
Lösningen blev att fräsa bort material så att ny ek kunde limmas i mot platt botten. Därefter borrades nya hål, dels för den anslutande spjälan, dels för tappen i mitten av denna.
Fräsningen innebar ett antal problem. Dels skulle Alexandra få det cylindriska benet att ligga stilla och sen skulle benet linjeras så att det nya borrade hålet hade exakt samma vinkel i förhållande till det gamla som tidigare. Denna skulle också vara samma som motsvarande tapphål längre ner på samma ben.
För att få benet att ligga stilla så lånades inspiration från metallsidan och ett par V-block i trä tillverkades och monterades med snabbspännare på sinkmaskinens bord.
För att linjera borrhålen så användes en liten fräst metallkub, typ 15x15 samt 8mm tjock. Denne lades mot botten på ett annat tapphål i samma ben, som det nya tapphålet skulle vara i linje med. På så vis hade vi en parallell yta som stod upp från det cylindriska benet. På den använd la vi sen en stålskala. När benet är justerat så att stålskalan är parallell med bordet så blir borrningen automatisk parallell med det befintliga tapphålet. Svårt att förklara i text och jag hittar tyvärr ingen bild. Nästa gång ska vi ta bättre bilder för det är verkligen en användbar teknik.
Limningen blev väldigt tight och det blev en stark lagning. Bra jobbat Alex!
Det kan också nämnas att sinkmaskinen som synes är utrustad med en modern vändskärsfräs. Vi har svarvat en egen spännhylsa till sinkmaskinen så att vi kan använda 1/2" fräsar, dvs samma som vi använder till de stora handöverfräsarna. Det blev en uppdatering vi är väldigt nöjda med. Något vidare utsug har vi dock inte fått till än...
EDIT: Borrningen skedde alltså i pelarborrmaskinen fast med samma uppspänningsmetod som i sinkmaskinen. Hela plywoodplattan som allt sitter i flyttades alltså över till nästa maskin.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder