Kan det vara så att man med en turbo trycksätter luften? Då kan det vara en fördel med kalluft för att man då får in samma antal syremolekyler vid lägre tryck.
I en kamin kan man öka storlek på tilluftskanalen för att få in mer tilluft.
I en kamin kan man öka storlek på tilluftskanalen för att få in mer tilluft.
Ja du missar något. En motor bygger på att man komprimerar hyfsat kall luft som sedan expanderar när den blir varm. Den funktionen finns inte i en kamin. Där vill du hålla uppe temperaturen för att få en fullständig förbränning.
Jojo. Det förstås. Tänkte mest att du till och med bara kunde köra på nån 1 mm om du hade liggandes och bara fräsa ihop med ett par loppor om du ville prova.findus42 skrev:
Vadfaan... tunnplåt är det redan. Tänker mig 5mm cortenstål till eldstaden och 3 mm till lådan.
5 mm till brännkammare och 3 mm till det yttre höljet känns rimligt.
hsd
Medlem
· Kalmar län, Östra Götaland
· 6 550 inlägg
hsd
Medlem
- Kalmar län, Östra Götaland
- 6 550 inlägg
Samtidigt förbrukar man rumsvärme om man använder rumsluften, så förbränningsluften borde tas in utifrån
Fastbränsle som ved och pellets går nog inte att jämföra med turbointercoolerdieslar. Trycker jag in kalluft med kompressor kommer inte ett 12cm rökrör att räcka. Kanske med en rökgasfläkt . Det skulle ge en helt annan effekt än jag behöver och vill ha.
Med ved föredrar jag lite långsammare, men gärna fullständig, förbränning. Hade en Vermont Casting Intrepid II i villan. Jättebra gjutjärnskamin. Eldade ca 4-5 kubik per år. Rutinen var att på hösten slog jag inte igång någon värme förrän gnället på kylan blev för stort.
-Om ni fryser får ni väl tända en brasa.
Så sade jag. Så intressant var det aldrig så jag fick elda själv.
När det började krypa ner till 12 grader i villan när jag kom hem från jobbet slog jag på värmen och eldningssäsongen var över.
Fördelen med att elda själv är att ha kontroll över hur det eldas. Kunna tillföra rätt mängd luft för att få bra förbränning utan att elda för fort. Det har sin charm att vårda en brasa.
Kvittot på bra eldning var när sotaren frågade om jag hade eldat något sedan förra årets sotning. Han menade att det inte fanns några spår. Tredje året ändrade han perrioden till sotning med tre års mellanrum.
Att det var helt fritt från sot var en sanning med modifikation. Sotaren visste mindre om kaminen än jag gjorde. Intrepid II har en efterbrännkammare med katalysator. Där hamnar sotet när skorstenen rensas. Före sotning plockade jag ur katalysatorn. När sotaren gått tog jag isär och dammsög och återställde själv. Men det var verkligen inte mycket...
Nu hoppas jag att med rätt sekundärluft får jag en efterförbränning av rökgaserna. Vermont Casting är förmodligen bättre, men lite är alltid något. Jag har gratis ved från jobbet så att krama ur varenda watt är inte så intressant egentligen. Därför är jag inte så sugen på att elda med uteluft via någon kanal. Hellre bättre ventilation.
Finessen med sanden är framför allt att det inte blir kallt så fort brasan är slut. Som @Daniel 109 påpekar måste det vara täta svetsar för att inte läcka. Jag ser inte något problem med det. Noggrannhet har aldrig varit ett hinder för mig. Sandens förmåga att flyta har en stor fördel. Det finns inte ens en teoretisk möjlighet att en kamin tätad med sand kan börja läcka rökgaser. Rostar det hål rinner sand in och varnar i god tid innan den är borta helt och rök kan gå fel väg. Pusslar jag i lådan med eldfast tegel som @ricebridge föreslår blir det inte tätt på samma sätt.
Sjöegenskaperna har jag förstås full koll på. Kaminen hamnar väldigt nära centrum både längs och tvärskepps. Tyngdpunkten förskjuts lite uppåt. Rullningar kan bli någon tiondels grad djupare men i motsvarande grad långsammare. Båten är lite överstyv så det blir nog bättre av det.
Mvh Findus
. Det skulle ge en helt annan effekt än jag behöver och vill ha.Med ved föredrar jag lite långsammare, men gärna fullständig, förbränning. Hade en Vermont Casting Intrepid II i villan. Jättebra gjutjärnskamin. Eldade ca 4-5 kubik per år. Rutinen var att på hösten slog jag inte igång någon värme förrän gnället på kylan blev för stort.
-Om ni fryser får ni väl tända en brasa.
Så sade jag. Så intressant var det aldrig så jag fick elda själv.
När det började krypa ner till 12 grader i villan när jag kom hem från jobbet slog jag på värmen och eldningssäsongen var över.
Fördelen med att elda själv är att ha kontroll över hur det eldas. Kunna tillföra rätt mängd luft för att få bra förbränning utan att elda för fort. Det har sin charm att vårda en brasa.
Kvittot på bra eldning var när sotaren frågade om jag hade eldat något sedan förra årets sotning. Han menade att det inte fanns några spår. Tredje året ändrade han perrioden till sotning med tre års mellanrum.
Att det var helt fritt från sot var en sanning med modifikation. Sotaren visste mindre om kaminen än jag gjorde. Intrepid II har en efterbrännkammare med katalysator. Där hamnar sotet när skorstenen rensas. Före sotning plockade jag ur katalysatorn. När sotaren gått tog jag isär och dammsög och återställde själv. Men det var verkligen inte mycket...
Nu hoppas jag att med rätt sekundärluft får jag en efterförbränning av rökgaserna. Vermont Casting är förmodligen bättre, men lite är alltid något. Jag har gratis ved från jobbet så att krama ur varenda watt är inte så intressant egentligen. Därför är jag inte så sugen på att elda med uteluft via någon kanal. Hellre bättre ventilation.
Finessen med sanden är framför allt att det inte blir kallt så fort brasan är slut. Som @Daniel 109 påpekar måste det vara täta svetsar för att inte läcka. Jag ser inte något problem med det. Noggrannhet har aldrig varit ett hinder för mig. Sandens förmåga att flyta har en stor fördel. Det finns inte ens en teoretisk möjlighet att en kamin tätad med sand kan börja läcka rökgaser. Rostar det hål rinner sand in och varnar i god tid innan den är borta helt och rök kan gå fel väg. Pusslar jag i lådan med eldfast tegel som @ricebridge föreslår blir det inte tätt på samma sätt.
Sjöegenskaperna har jag förstås full koll på
. Kaminen hamnar väldigt nära centrum både längs och tvärskepps. Tyngdpunkten förskjuts lite uppåt. Rullningar kan bli någon tiondels grad djupare men i motsvarande grad långsammare. Båten är lite överstyv så det blir nog bättre av det.Mvh Findus
Medlem
· Södermanlands län0
· 977 inlägg
Jag skulle också vilja bo på en båt, inte en pråm eller flytande hus.
@Huvudbrytaren
Huva! Nej till bo-pråmar.
Tyvärr så är vi som vill ha fartygen i drift i minoritet. På Skeppsholmen har bobåtsfolket tagit över för mycket och mobbar bort de som fixar mekaniska saker som drivlina och manöverutrustning stället för balkonglådor med perenner och annat ovidkommande. Lösa dekorationer har inget på en levande båts däck att göra. Tråkigt.
Vill du ha ett fartyg som går att bo på är det inte dyrt att kliva in.
Den här båten vet jag en del om.
https://www.blocket.se/stockholm/Bobat_21x4_2_m_81825505.htm?ca=11&w=3
Kommer från Finland. Bra plåt. Fina utrymmen. Större än min båt. Tål sjö. Bra motor. Förra ägaren fick slaget och dog. Hans syster försöker sälja den. Bud runt 400 är troligen affär. Att båtplats inte ingår betyder att föreningen där båten ligger vill klämma lite på den nya ägaren innan de låter den ligga kvar. Är köparen vettig går det troligen an.
Styrmaskinen är inte kopplad. Ratten är avtagen för renovering. Det är svårt att sälja en båt som inte går att provköra. Välkommen i den dieseldoftande kylan.
Mvh Findus
Huva! Nej till bo-pråmar.
Tyvärr så är vi som vill ha fartygen i drift i minoritet. På Skeppsholmen har bobåtsfolket tagit över för mycket och mobbar bort de som fixar mekaniska saker som drivlina och manöverutrustning stället för balkonglådor med perenner och annat ovidkommande. Lösa dekorationer har inget på en levande båts däck att göra. Tråkigt.
Vill du ha ett fartyg som går att bo på är det inte dyrt att kliva in.
Den här båten vet jag en del om.
https://www.blocket.se/stockholm/Bobat_21x4_2_m_81825505.htm?ca=11&w=3
Kommer från Finland. Bra plåt. Fina utrymmen. Större än min båt. Tål sjö. Bra motor. Förra ägaren fick slaget och dog. Hans syster försöker sälja den. Bud runt 400 är troligen affär. Att båtplats inte ingår betyder att föreningen där båten ligger vill klämma lite på den nya ägaren innan de låter den ligga kvar. Är köparen vettig går det troligen an.
Styrmaskinen är inte kopplad. Ratten är avtagen för renovering. Det är svårt att sälja en båt som inte går att provköra. Välkommen i den dieseldoftande kylan
.Mvh Findus
Ja, samma som i lumpen (Boden), där vi drog ett extra rör från utsidan tältet fram till undersidan av kaminen, just för att ta tilluften utifrån och inte förbruka den uppvärmda luften i tältet och även slippa kallt drag genom tältduken. Funkade finfint!
Har nu hittat till denna fantastiska tråd och sträckläst. Tack!
Medlem
· stockholms län
· 264 inlägg
En favorit-tråd!Åsa Lund skrev:
Jag skulle mura själva eldstaden av eldfast tegel inne i plåthöljet men annars tycker jag om din kaminkonstruktion. Porin-Matti kaminer är ju murade av tegen inuti ett plåtskal som går att skruva isär för att man skall komma åt att mura och de är både hållbara och magasinerande. I sjögång behöver man ett kraftigare skal med bättre fästpunkter än Porin-Matti har men jag tror att man skulle kunna tillämpa samma princip för eldstadsdelen. Kanske mura från insidan utan att ta isär den.
Där glöden eller hetaste delen av elden går direkt mot järnplåt som inte kyls med vatten från andra sidan som i en centralvärmepanna eller ångpanna blir plåten snabbt glödande. Efter några brasor drar den sig väldigt och på litet sikt brinner den upp.
Gamla vedspisar har alltid utbytbara brännjärn i eldstaden av den orsaken. Brännjärnen är i original av gjutjärn som tål mycket mer värme än vanligt järn men de brinner upp ändå och måste bytas alltemellanåt. I ditt fall skulle du förlora en massa effekt på att använda brännjärn eftersom luftspalten mellan brännjärnen och innerskalet skulle hindra sanden från att värmas effektivt.
Där glöden eller hetaste delen av elden går direkt mot järnplåt som inte kyls med vatten från andra sidan som i en centralvärmepanna eller ångpanna blir plåten snabbt glödande. Efter några brasor drar den sig väldigt och på litet sikt brinner den upp.
Gamla vedspisar har alltid utbytbara brännjärn i eldstaden av den orsaken. Brännjärnen är i original av gjutjärn som tål mycket mer värme än vanligt järn men de brinner upp ändå och måste bytas alltemellanåt. I ditt fall skulle du förlora en massa effekt på att använda brännjärn eftersom luftspalten mellan brännjärnen och innerskalet skulle hindra sanden från att värmas effektivt.
Det slog mig också att du måste ha någon form av separation runt glaset. Glasrutor — även på kaminer — är extremt känsliga för minsta lilla vridning/skevning (fråga inte hur jag vet det...) och även en kraftig kamin i plåt kan tänkas kränga tillräckligt i sjögång för at krossa en ruta. Enklast är väl om rutorna sitter i en egen ram som i sin tur bara sitter med gångjärn i kaminen (och med hake för förslutningen).
Ja precis. Var det så du hade tänkt? Fick för mig något annat när jag läste inlägget, men det kanske var jag som fattade fel.
Teaser inför några sommarprojekt.
Allt är på plats. Snickeriet är driftsatt. Material anskaffat. Ser ut att bli gräsänkling hela hösten och en del av vintern. Borde bli massor med kvalitetsfritid framöver.
Mvh Findus
Allt är på plats. Snickeriet är driftsatt. Material anskaffat. Ser ut att bli gräsänkling hela hösten och en del av vintern. Borde bli massor med kvalitetsfritid framöver.
Mvh Findus