J Josth skrev:
Precis prova den inställning (kurva C +7) som den har nu. Om den inställningen räcker för att ge den temperatur ni vill ha inomhus efter ett par dygn så behöver man inte byta radiatorer om man väljer lämplig värmepump och gärna borrar extra meter för bergvärme. Termometern från Jula behövs om den inbyggda visar fel, du skrev 36 grader men det skulle vara 42 och sedan skrev du 42 igen så jag vet inte om den inbyggda fungerar? Sedan behövs det fler termometrar inomhus och man även kan flytta runt. Givetvis stänga av LLVP och sätta alla termostater på max. Helst ska man göra detta både nu när det är kanske 3 grader ute och sedan en annan gång när det är runt -10 grader eller kallare under några dagar.
Jag har precis påbörjat detta test nu. Så blir spännande att se hur det går. Jag har dock inte fixat någon extratermometer ännu.

Hmm, nja. Jag skrev först 40 grader, men sen kollade jag mer noggrant och då var det 36 grader.
 
P Piggelunk skrev:
Vi tycks vara överens om det mesta, som t.ex att allt bör ingå etc. Oavsett om man lånar eller inte har inte med saken att göra, jag tog det som exempel för att illustrera. Att använda pengar kostar pengar, oavsett om du har dem cash eller lånar dem.

Mina huvudsakliga poänger är: Payoff tid eller återbetalningstid ska enligt finanteori inte användas vid utvärdering av projekt med olika livslängd. Begreppen riskerar dessutom att leda tankarna fel, samt att för oss som privatpersoner är det likviditet som är i fokus; utbetalning per månad. (för företag används fler begrepp, utbetalning, kostnad, periodisering etc, men för privatekonomi är det i de flesta fall samma sak. Investeringsbegreppet används också olika i företag och privat, men strunt samma)

Men risk för att uppfattas som fortsatt långrandig, (tog litet illa upp där...), menar jag att utbetalning före åtgärd och utbetalning efter åtgärd är det relevanta, inte återbetalningstid, eftersom det inte kommer att komma någon återbetalning, eller hända något när det hela "betalat sig". Månad 58 har man samma utbetalning som månad 64 så att säga. Man går inte "plus efter (t.ex) 144 mån", utbetalningarna är desamma. Visst, har du 120 000 kr cash och slantar av installationen direkt, fine, men då behöver du räkna på vilken alternativkostnad du får på grund av att pengarna inte kan förränta sig, och frånvaron av avkastning på de pengarna är den kapitalkostnad man behöver räkna med. Men oavsett varifrån pengarna kommer blir den tekniska livslängden ett bra tidsmått att räkna på.
Jag är inte riktigt med på vad du säger. Om jag skriver ner hur jag tänker med påhittade siffror, så kanske du kan peka ut bristerna i mitt resonemang

Säg till exempel att jag har 150.000 kr på ett sparkonto utan ränta och tänker använda de pengarna för att göra en investering i ett värmesystem.

Idag har jag ett värmesystem som kostar 2500 kr i månaden. Det är ganska gammalt och kommer behöva bytas ut de närmaste åren. T.ex. till följande alternativ:

  1. Om man byter ut till en ny LLVP och ny elpanna blir elkostnaden 2000 kr i månaden med en installation på 50.000 kr.
  2. Om man byter ut till bergvärme så blir elkostnaden 1000 kr i månaden med en installation på 150.000 kr.

Månadskostnader + installationskostnad efter 1 år

Nuvarande system. 30.000 kr
Alternativ 1. 24.000 + 50.000 = 74.000 kr
Alternativ 2. 12.000 + 150.000 = 162.000 kr

Månadskostnader + installationskostnad efter 8 år

Nuvarande system. 240.000 kr
Alternativ 1. 192.000 + 50.000 = 242.000 kr
Alternativ 2. 96.000 + 150.000 = 246.000 kr

Månadskostnader + installationskostnad efter 15 år

Nuvarande system. 450.000 kr
Alternativ 1. 360.000 + 50.000 = 410.000 kr
Alternativ 2. 180.000 + 150.000 = 330.000 kr

Enligt mig är då alternativ 2 en bättre investering efter 15 år eftersom jag betalat mindre pengar totalt sett under den tidsperioden.
 
  • Gilla
Huddingebo och 1 till
  • Laddar…
Man bör även ta med utbyte av luft-luft värmepumpen och kanske vvb. Sedan är luft-vatten värmepumpen lite närmare bergvärme i både investering och förbrukning
 
Johannes Carlsson Johannes Carlsson skrev:
Man bör även ta med utbyte av luft-luft värmepumpen och kanske vvb. Sedan är luft-vatten värmepumpen lite närmare bergvärme i både investering och förbrukning
Yes. Alternativ 1 var för utbyte av luft-luftvärmepumpen + elpanna (och varmvattenberedare, som jag fortfarande automatiskt sätter ihop med elpannan :sweat:).

Sedan tog jag inte med luft-vattenvärmepumpen för att hålla det enkelt och mest visa upp hur jag tänker. OBSERVERA att räkneexemplet dessutom inte är några exakta siffror.
 
  • Gilla
Johannes Carlsson
  • Laddar…
J Josth skrev:
Precis prova den inställning (kurva C +7) som den har nu. Om den inställningen räcker för att ge den temperatur ni vill ha inomhus efter ett par dygn så behöver man inte byta radiatorer om man väljer lämplig värmepump och gärna borrar extra meter för bergvärme. Termometern från Jula behövs om den inbyggda visar fel, du skrev 36 grader men det skulle vara 42 och sedan skrev du 42 igen så jag vet inte om den inbyggda fungerar? Sedan behövs det fler termometrar inomhus och man även kan flytta runt. Givetvis stänga av LLVP och sätta alla termostater på max. Helst ska man göra detta både nu när det är kanske 3 grader ute och sedan en annan gång när det är runt -10 grader eller kallare under några dagar.
Statusuppdatering:
Nu efter 12 timmar är det ungefär samma inomhustemperatur med endast elpannan. Elpannan visar att det är 34 grader till radiatorerna just nu.

Har gått runt och känt på vissa radiatorer. De är varma upptill och ljumna nertill, borde inte hela radiatorn vara varm när jag skruvat upp termostarna på max?
 
Nej, värmen avges ju och tillbaka strömmar mindre varmt vatten.
Det är likadant hemma hos mig.
Man ska eftersträva ett visst delta t° över radiatorn.
 
  • Gilla
Emajlo
  • Laddar…
Framledningstemperaturen bekräftar iallafall att det skulle fungera utmärkt med en värmepump
 
  • Wow
Emajlo
  • Laddar…
E Emajlo skrev:
Jag är inte riktigt med på vad du säger. Om jag skriver ner hur jag tänker med påhittade siffror, så kanske du kan peka ut bristerna i mitt resonemang

Säg till exempel att jag har 150.000 kr på ett sparkonto utan ränta och tänker använda de pengarna för att göra en investering i ett värmesystem.

Idag har jag ett värmesystem som kostar 2500 kr i månaden. Det är ganska gammalt och kommer behöva bytas ut de närmaste åren. T.ex. till följande alternativ:

  1. Om man byter ut till en ny LLVP och ny elpanna blir elkostnaden 2000 kr i månaden med en installation på 50.000 kr.
  2. Om man byter ut till bergvärme så blir elkostnaden 1000 kr i månaden med en installation på 150.000 kr.

Månadskostnader + installationskostnad efter 1 år

Nuvarande system. 30.000 kr
Alternativ 1. 24.000 + 50.000 = 74.000 kr
Alternativ 2. 12.000 + 150.000 = 162.000 kr

Månadskostnader + installationskostnad efter 8 år

Nuvarande system. 240.000 kr
Alternativ 1. 192.000 + 50.000 = 242.000 kr
Alternativ 2. 96.000 + 150.000 = 246.000 kr

Månadskostnader + installationskostnad efter 15 år

Nuvarande system. 450.000 kr
Alternativ 1. 360.000 + 50.000 = 410.000 kr
Alternativ 2. 180.000 + 150.000 = 330.000 kr

Enligt mig är då alternativ 2 en bättre investering efter 15 år eftersom jag betalat mindre pengar totalt sett under den tidsperioden.
Utmärkt med konkreta exempel!
Nu tog jag samma ränta som jag tjatat om tidigare, 4% per år, men det kanske är högt. Men det spelar ingen roll för exemplet, bara man är konsekvent.
En annan sak jag inte vågar bedöma säkert är livslängden på LLVP. Men för exemplets skull låter vi den vara fantastisk och hålla i 15 år. (Jag gjorde två kalkyler till, en med 10 år för LLVP, och en med samma hål och slang men ny BVP efter 15 år)

Formlerna i E xcel jag använder är samma som tidigare, och jag räknar med avdraget för räntekostnad. Syntax BETALNING(Ränta;antal perioder;-nuvärde;slutvärde;typ(förskott el efterskott))
=BETALNING(4%/12*0,7;180;-50000;0;1)+2000
och
=BETALNING(4%/12*0,7;180;-150000;0;1)+1000

LLVP medför utbetalning om 2 340 kr per månad vid 15 år. (2 477 vid 10 års livslängd)
BVP medför utbetalning om 2 019 kr per månad. (1 544 kr/mån år 16-30 vid återanvänt hål & slang men ny BVP för 80 000)

Så det blir samma "vinnare" som du kom fram till. Min beräkning tar dock hänsyn till kapitalkostnadenl så totalen blir litet högre, men skillnaden kvarstår emalj alternativen.

Redan månad 1 är BVP ca 500 kr billigare per månad än nuvarande lösning.
Besparing över 15 år är sammanlagt 90 000 kr. Och, om du investerar dessa 500 kr i ett månadssparande och köper t.ex en global indexfond med låg avgift, kommer beloppet efter de 15 åren att vara ca 146 000 kr skattat och klart via ISK med 6% årlig avkastning. Det är inte så dumt!
Dina 150 000 kr du har på sparkonto investerar du i stället också, och lånar till värmepumpinstallationen. Om låneräntan återigen är 4% och avkastningen i snitt är 6% per år blir det ett nettoöverskott på 2% per år. Du sparar, eller tjänar, ytterligare nära 38 000 kr på den manövern.

En återbetalningstidsberäkning för BVP hade resulterat i en återbetalningstid om 25 år. Det hade nog ingen hakat på... (150000/6000=25)

Hälsningar
 
Redigerat:
  • Gilla
SSSS
  • Laddar…
Jag börjar med att tilläggsisolera, så att det finns 200 mm i väggarna och runt det dubbla på taket. Sen ska jag sitta inne i värmen och planera bergvärme. Isolering är förfärligt billigt.
 
Johannes Carlsson Johannes Carlsson skrev:
Framledningstemperaturen bekräftar iallafall att det skulle fungera utmärkt med en värmepump
Säkert?
 
Ja, alltså en luft-vatten värmepump typ Nibe F2120 klarar över 60 grader framledning vid -25
 
kulle
E Emajlo skrev:
Säkert?
Säkert!
 
  • Gilla
Emajlo
  • Laddar…
Johannes Carlsson Johannes Carlsson skrev:
Ja, alltså en luft-vatten värmepump typ Nibe F2120 klarar över 60 grader framledning vid -25
Och något liknande för bergvärme?
 
Typ samma. Dock så minskar verkningsgraden och livslängden ju högre temperatur kompressorn jobbar med, så ju lägre man kan hålla framledningstempen desto bättre
 
  • Gilla
Emajlo
  • Laddar…
E Emajlo skrev:
Och något liknande för bergvärme?
Ja, bergvärme är ytterligare lite effektivare.

Själva värmepumpsdelen med kompressor etc. Är principiellt väldigt lika mellan bergvärme och luft-vatten värmepump. Den stora skillnaden är att den jobbar mot temperaturen i marken och hos luft-vatten värmepump mot uteluften.
Det är temperaturskillnaden som är den stora skillnaden för verkningsgraden så när luften ute är kallare än berget så är bergvärme effektivare för uppvärmning, och när luften ute är varmare än berget är luft-vatten värmepumpen effektivare.
På sommaren är alltså luft-vatten värmepump effektivare än bergvärme för att t.ex. värma vatten men det är på vintern som det stora värmebehovet finns.

Eftersom borrhålet är relativt kallt för bergvärme går det utmärkt att använda denna kyla för att kyla ner huset sommartid om man önskar. För att göra det bra behöver man installera en fläktkonvektor
 
  • Gilla
gusu och 1 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.