Vi har också vår pump i källaren. Den hörs bara om man är i samma rum. Men det har nog att göra med årsmodell och märke kanske.T Trrttsch skrev:Jag bor i en liten ort utan alltför mycket buller från trafik eller annat. Grannen har en luft-vatten-vp och jag tycker den låter lite väl mycket. Hörs förstås inte inifrån men om man är ute i trädgården.
Och min mor har en berg-vp från 2009 i källaren direkt under sovrummet och det hörs bra när kompressorn går igång. Men visst, man vänjer sig.
En elvärmepanna är tyst och underhållsfri.Och jag tror att det hänt en del på lvp-fronten sedan 2004 så det kan vara värt att kolla upp. Kanske finns det något bättre ställe att sätta den på också.
Om du har vattenburet så ska du utnyttja det. Sätt in värmepumpspanna. Om det ska vara baserat på mark, berg eller luft får någon kunnig räkna på. Sen kan du komplettera med solvärme eller solel vid senare tillfälle om du vill. Om du upptäcker att ditt radiatorsystem inte är dimensionerat för låg framledningstemp så behöver det kanske moddas litet, annars har du alltid möjlighet att komplettera med luft-luft vp för litet extra krydda. Kostar under 20 tusen ink installation. Var försiktig med att ställa ner temp och stänga till i några rum. Om du har för låg temp och dålig ventilation så kommer mögel och skit som på beställning.
Dyrare, sen gillar jag inte tanken att göra varmvatten av 4gradig "värme" på sommaren när man kan få varmvatten från 25-29 graders värme. Vet att slår man ut det tjänar man säkert på det om man bor i Uppland men men!E Emajlo skrev:Varför inte bergvärme?
Precis prova den inställning (kurva C +7) som den har nu. Om den inställningen räcker för att ge den temperatur ni vill ha inomhus efter ett par dygn så behöver man inte byta radiatorer om man väljer lämplig värmepump och gärna borrar extra meter för bergvärme. Termometern från Jula behövs om den inbyggda visar fel, du skrev 36 grader men det skulle vara 42 och sedan skrev du 42 igen så jag vet inte om den inbyggda fungerar? Sedan behövs det fler termometrar inomhus och man även kan flytta runt. Givetvis stänga av LLVP och sätta alla termostater på max. Helst ska man göra detta både nu när det är kanske 3 grader ute och sedan en annan gång när det är runt -10 grader eller kallare under några dagar.E Emajlo skrev:
En sak jag vill göra dig uppmärksam på är att återbetalningstid eller payofftid inte är lämpliga att använda för att utvärdera vilket alternativ som är "bäst" ur ett ekonomiskt perspektiv. Ett av skälen till detta är att när alternativen har olika livslängd ska inte dessa metoder användas. Dessutom är de företagsekonomiska begrepp som faktiskt inte hjälper oss i vår privatekonomi. Så frågan om "lönsam investering" som ibland förekommit i tråden blir missvisande. Det är i första hand en fråga om dina kostnader, dina månadsutbetlaningar. Det är en likviditetsfråga, snarare än en lönsamhetsfråga. Jag kan vid tillfälle utveckla detta och länka till dokument jag skrivit, men i nuläget vill jag säga följande:E Emajlo skrev:Yes, så blir det nog. Försöker bara konsultera bättre kunniga först
Det du ska observera är vad du betalar ut per månad nu, före eventuell åtgärd, och vad du kommer att betala ut efter åtgärden.
(tänker du efter kring t.ex återbetalningstid efter fem år, dvs 60 mån, vad händer rent konkret månad 61? Och månad 62? Ingenting. Det fortsätter som om inget hänt, och du ska likafullt betala det du betalar.
Det viktiga här är alltså att du vet tillräckligt bra vad du betalar för uppvärmning per månad idag.
Och om det är så bra att du kan behålla radiatorer etc, det kan jag inte bedöma, det är uppenbart att många kunniga redan finns i tråden kring detta. Det kan jag bidra med är det ekonomiska tänkandet. Men låt oss utgå från att du kan behålla dem.
Om du då räknar på vad installation av bergvärmeanläggning kostar, låt säga 120 000 kr ink moms. Låt oss också anta att du lånar rubbet, ränta t.ex 4%. Använder du Excel kan du använda funktionen BETALNING och då stoppa in följande:
- Ränta 4%/12 (eftersom vi söker månadsutbetlaning)
- Perioder 144 (Här räknar jag med 12 års teknisk livslängd. Ändra till något annat om du vill, här kan övriga kunniga bidra.)
- Nuvärde -120000 (Man sätter ett minustecken framför beloppet.)
- Slutvärde 0 (Jag tänker då att lånet ska vara återbetalt när grejorna går sönder)
- Typ 1 (Du betalar ränta och amorterar i förskott. Gör man det i efterskott ändrar du till 0).
Resultatet blir då 1047 kr per månad i ränta och amortering.
Så ska du lägga till några kronor för drift av värmepumpen. Det kan andra bidra med här i tråden.
Och så kanske service någon gång då och då. Det kan också andra bidra med.
Tja, svårare än så är det inte. Om vi för exemplets skulle räknar med driftkostnad om 500 kr i månaden för ström till värmepumpen och en hundring i månaden för service vartannat år om 2400 kr, blir det en månadskostnad om 1647 kr.
Om din nuvarande utbetalning är högre, låt säga 2000 kr per månad, går du plus 353 kr redan från första månaden. Och när det gäller frågan om värdet på villan, "när ska jag flytta", kan man nog anta att det inte säkert är en fråga om värmepump höjer värdet, det är nog så att om man inte har det, så sänker det värdet på villan.
Jag samtalade för några år sedan med en villaägare som inte bytt från olja till bergvärme just på grund av att återbatlningstiden skulle bli omkring åtta år. Han satt kvar med oljan.
Minns inte exakt, men låt säga att hans dåvarande kostnad var 4 000 kr per månad för olja. Vi räknade på installationskostnad om 150 000 kr ink moms, och vi kom gemensam fram till att månadskostnaden skulle sjunka till 3000 kr per månad, redan "dagen efter" installationen av bergvärmepumpen. Så han hade "lurat sig själv" som han utryckte det, genom att räkna på fel sätt och med fel förutsättningar. När vi räknade hade det dessutom gått 12 år.. 144 månader med 1000 kr i besparing som han eldade upp. Har var litet lätt blek i det läget...
(Sedan är som någon skrivit i tråden, inte nästa installation lika kostsam, eftersom hål och slang nog kan användas igen)
Jag kan utveckla detta ekonomiska resonemang ytterligare förstås, men kortfattat kan sägas att vi som privatpersoner behöver inte använda företagsekonomiska begrepp, de rör till det för oss, och blir till och med kontraproduktiva då de leder till mindre bra, eller rent av dåliga beslut.
Jag kan alltså bidra med en väl förankrat ekonomiskt tänkande, vad som behövs från andra är teknisk livslängd och driftkostnader. Sen har vi nog ett bra underlag till dig.
Hälsningar
Redigerat:
Jag är fortsatt inte övertygad över varför man inte ska tänka hushållets ekonomi som ett företag vi större investeringar!
Det enda jag håller med om i ovan långrandiga resonemang är att man i sin kalkyl räknar avskrivningen på värmesystemet mot förväntad livslängd.
Jag har dessutom inte hört talas om någon som lånar till större delen av ett nytt värmesystem.
Men jag är medveten om att om månadskostnaden initialt blir för hög så måste man väga in det i valet av värmesystem.
I en vettig ekonomisk kalkyl över en större investering som i ett värmesystem ingår givetvis ALLA väntade kostnader och förtjänster.
Livslängd, servicekostnad, insparad inköpt el, eventuella räntekostnader, en mäklare borde kunna ge en uppskattning av vad värdet av ett borrhål och fungerande bervärmepump ger vid en försäljning.
Gör man en vettig totalkalkyl så ser man tydligt vad som passar det egna hushållet.
Utgifterna per månad första åren om man lånar pengar och totalt inbesparingar på sikt.
Det enda jag håller med om i ovan långrandiga resonemang är att man i sin kalkyl räknar avskrivningen på värmesystemet mot förväntad livslängd.
Jag har dessutom inte hört talas om någon som lånar till större delen av ett nytt värmesystem.
Men jag är medveten om att om månadskostnaden initialt blir för hög så måste man väga in det i valet av värmesystem.
I en vettig ekonomisk kalkyl över en större investering som i ett värmesystem ingår givetvis ALLA väntade kostnader och förtjänster.
Livslängd, servicekostnad, insparad inköpt el, eventuella räntekostnader, en mäklare borde kunna ge en uppskattning av vad värdet av ett borrhål och fungerande bervärmepump ger vid en försäljning.
Gör man en vettig totalkalkyl så ser man tydligt vad som passar det egna hushållet.
Utgifterna per månad första åren om man lånar pengar och totalt inbesparingar på sikt.
Redigerat:
Vi tycks vara överens om det mesta, som t.ex att allt bör ingå etc. Oavsett om man lånar eller inte har inte med saken att göra, jag tog det som exempel för att illustrera. Att använda pengar kostar pengar, oavsett om du har dem cash eller lånar dem.Huddingebo skrev:
Mina huvudsakliga poänger är: Payoff tid eller återbetalningstid ska enligt finanteori inte användas vid utvärdering av projekt med olika livslängd. Begreppen riskerar dessutom att leda tankarna fel, samt att för oss som privatpersoner är det likviditet som är i fokus; utbetalning per månad. (för företag används fler begrepp, utbetalning, kostnad, periodisering etc, men för privatekonomi är det i de flesta fall samma sak. Investeringsbegreppet används också olika i företag och privat, men strunt samma)
Men risk för att uppfattas som fortsatt långrandig, (tog litet illa upp där...), menar jag att utbetalning före åtgärd och utbetalning efter åtgärd är det relevanta, inte återbetalningstid, eftersom det inte kommer att komma någon återbetalning, eller hända något när det hela "betalat sig". Månad 58 har man samma utbetalning som månad 64 så att säga. Man går inte "plus efter (t.ex) 144 mån", utbetalningarna är desamma. Visst, har du 120 000 kr cash och slantar av installationen direkt, fine, men då behöver du räkna på vilken alternativkostnad du får på grund av att pengarna inte kan förränta sig, och frånvaron av avkastning på de pengarna är den kapitalkostnad man behöver räkna med. Men oavsett varifrån pengarna kommer blir den tekniska livslängden ett bra tidsmått att räkna på.
Vi har en stuga i Borgafjäll-trakten som är fån 1947. I samband med att vi bytte till Luft Vatten värmepump som jag köpte genom en vän i Kina (EVI som sjunker till ca 2.0 i SCOP vid -25 så bytte jag även från traditionella radiatorer till fläktkonvektorer, tack vare det så håller jag framledningstemperaturen på 35-40 grader, ifall jag istället haft kvar de traditionella radiatorerna så hade jag varit tvungen att gå upp mot 65 grader på värmepumpen och då är SCOP (gissar jag utifrån COP-värde) ca 1.0 vid -25 grader.
För mig var det en prisvärd extra investering att köpa till fläktkonvektorerna för ca 3000 kr per st när jag ändå bytte ut allt annat och det kan vara något att fundera på när du jmf mellan Bergvärme och Luft/vatten. Det kan ge mer pengar tillbaka per investerad krona att gå för luft/vatten VP + Fläktkonvektorer så du kan sänka framledningstemp mot 35 grader även när det är som kallast. Jmf med att ha en bergvärmepump och 60-70 grader framledningstemp.
För mig var det en prisvärd extra investering att köpa till fläktkonvektorerna för ca 3000 kr per st när jag ändå bytte ut allt annat och det kan vara något att fundera på när du jmf mellan Bergvärme och Luft/vatten. Det kan ge mer pengar tillbaka per investerad krona att gå för luft/vatten VP + Fläktkonvektorer så du kan sänka framledningstemp mot 35 grader även när det är som kallast. Jmf med att ha en bergvärmepump och 60-70 grader framledningstemp.
Pigglunk,
Är din beräknade månadskostnad inte lägre än vad du nämner. Du har nog inte beaktat att 30 % av betalad ränta är avdragsgill mot (skatten? eller mot inkomsten?) vid deklarationen. Kostnaden som man effektivt måste ta ur egen plånbok är det mest intressanta.
Är din beräknade månadskostnad inte lägre än vad du nämner. Du har nog inte beaktat att 30 % av betalad ränta är avdragsgill mot (skatten? eller mot inkomsten?) vid deklarationen. Kostnaden som man effektivt måste ta ur egen plånbok är det mest intressanta.
Allvetare
· Västra Götaland
· 10 741 inlägg
1. Bergvärme
2. Luft-Vatten värmepump
3. Ny luft-luft värmepump
4. Frånluftsvärmepump
I den ordningen skulle jag gå. Om bergvärmen blir diskvalificerad på grund av avsaknad av berg eller hög investering går man ner längs listan.
Du har en fungerande frånluft så låt den vara som den är. Bergvärme är lite mindre störande än luft-vatten värmepumpen utan utedel och du kan köra kyla på sommaren med gott samvete.
2. Luft-Vatten värmepump
3. Ny luft-luft värmepump
4. Frånluftsvärmepump
I den ordningen skulle jag gå. Om bergvärmen blir diskvalificerad på grund av avsaknad av berg eller hög investering går man ner längs listan.
Du har en fungerande frånluft så låt den vara som den är. Bergvärme är lite mindre störande än luft-vatten värmepumpen utan utedel och du kan köra kyla på sommaren med gott samvete.
A Arnodt skrev:
Absolut är det så. Den är ofullständig. Så, precis som du påpekar, om vi zoomar in litet ytterligare blir det ca en knapp hundring lägre utbetalning per månad om vi tar hänsyn till ränteavdrag. Om vi använder min excelfunktion ser det då ut så här: =BETALNING(4%/12*0,7;144;-120000;0;1) och då får vi en månadsutbetalning om ca 980 kr per månad.
Och, om vi får input från kunniga kring vad en BVVP och/eller en LVVP kostar att driva, samt rimlig livslängd servicekostnad etc som Huddingebo påpekar närmar vi oss en ganska verklighetsnära utbetalning per månad. (även om jag är medveten om att t.ex servicekostnaden inte betalas ute varje månad, utan snarare läggs undan, men ni hajar vad jag menar...).
Räntan på kapital man har på banken idag är obefintlig
Visst är det så.
Men det är inte uppenbart hur du menar att detta faktum ska användas här.
Om jag får långrada mig litet, kan man säga att om man har pengar "på banken" så förlorar man flera procent per år jämfört med att investera dem. Flera instutinella placerare och andra sakkunniga menar att en avkastning på mellan 6 - 8 procent är att räkna med, årligen. Om man har en längre sparhorisont, över tio år bör man komma i närheten av minst 8 procent. Så att ha dem "på banken" är inte bra i sig.
Så om vi gör en alternativkostnadsuppskattning är det bättre att till en värmepumoinstallation låna pengar till låg ränta, som man dessutom får avdrag för, och istället investera sina kontanter och därmed få ett netto på åtminstone 4% i överskott per år. Och med ränta-på-ränta-effekten av investeringar vars avkastning återinvesteras är kontant betalning för en BVP/LVVP inte att rekommendera.