ur energisynpunkt är dagens system med att vi tar vatten från en sjö, renar och pumpar fram till oss och sedan tillbaka till ett reningsverk, inte alls energioptimalt. Tvärtom faktiskt, så recirkulära system där vatten cirkulerar mellan oss, odling, aquaponi, vi äter fiskarna och vi kan även ha kaniner, höns med mera och det i sin tur gödslar växterna och vips en liten gård men med ny teknologi.C Chrille_B skrev:
Finns det inte kommunalt avlopp i området?useless skrev:
Absolut, det håller jag med om men i beskrivningen talar man om ”vattnet pumpas upp” allt övrigt omnämns inte, någon typ av hantering av det ”fasta” avfallet slam etc, finns det tillräckligt med erfarenheter och robusta system?craftsboy skrev:
Nej området utvecklas nu. Svenska staten vill ju ha det existerande sättet med storskaliga reningsverk. men det har varit en prejudicerande dom från tror jag 2019 där man fick rätt att ta hand om allt från en enskild fastighet i ett cirkulerande system.C Chrille_B skrev:
Svenska reningsverk tillhör världens renaste med över 99%ig rening av gödningsämnen som fosfor och uppemot 70% av kvävet.
Redigerat:
"Stora avloppsreningsverk i Sverige räknas idag som effektiva. Reningen för fosfor är kring 95 procent och för kväve i snitt cirka 60 procent."
https://www.havochvatten.se/miljopa.../overgodning/vad-gor-vi-at-overgodningen.html
https://www.havochvatten.se/miljopa.../overgodning/vad-gor-vi-at-overgodningen.html
Nu hamnar vi off topic men aerob rening är en mogen teknologi och världen behöver gå vidare. Detta är ett sätt och låt oss utforska den i cirkulära system där inte bara plantor ingår men även fiskodlingar med mera.
Kul att se några som verkligen funderat igenom sina behov och bygger efter det. Främst tänker jag då på den okonventionella men ytterst praktiska och därmed, enligt mig, snygga hallen!
Jag tycker dock att programmet inte spenderade tiden på rätt saker. Istället för att hänga med på en kurs i permakultur hade jag gärna fått en djupare förklaring av det minst sagt speciella avloppssystemet. Behöver inte mikroorganismer rätt mycket syre för att kompostera avfallet effektivt? Att pumpa in en blöt avföringssoppa underifrån låter som ett sätt att få en syrefattig miljö, om nu pumpen inte aktivt blandar in lite friskluft?
Hur undviker man att avföringen bildar kanaler i substratet, och därmed riskerar att lokalt tränga upp högre i bädden? Jag tycker att det låter som en riskabel idé att odla ätbara växter så nära avföringen.
Sen har vi problemet med att du hela tiden tillför massa, så med jämna mellanrum lär man behöva gräva upp och forsla bort en del av jordbädden. Då riskerar "ofärdigt" material att komma i kontakt med lagret du odlar maten i.
Bonusfråga: Vad är egentligen poängen med korslimmat trä? Utöver ljuddämpning ser jag på rak arm inga direkta fördelar mot en reglad vägg. Däremot kräver det betydligt mer virke och går därmed stick i stäv med miljö/klimat-tänket.
Jag tycker dock att programmet inte spenderade tiden på rätt saker. Istället för att hänga med på en kurs i permakultur hade jag gärna fått en djupare förklaring av det minst sagt speciella avloppssystemet. Behöver inte mikroorganismer rätt mycket syre för att kompostera avfallet effektivt? Att pumpa in en blöt avföringssoppa underifrån låter som ett sätt att få en syrefattig miljö, om nu pumpen inte aktivt blandar in lite friskluft?
Hur undviker man att avföringen bildar kanaler i substratet, och därmed riskerar att lokalt tränga upp högre i bädden? Jag tycker att det låter som en riskabel idé att odla ätbara växter så nära avföringen.
Sen har vi problemet med att du hela tiden tillför massa, så med jämna mellanrum lär man behöva gräva upp och forsla bort en del av jordbädden. Då riskerar "ofärdigt" material att komma i kontakt med lagret du odlar maten i.
Bonusfråga: Vad är egentligen poängen med korslimmat trä? Utöver ljuddämpning ser jag på rak arm inga direkta fördelar mot en reglad vägg. Däremot kräver det betydligt mer virke och går därmed stick i stäv med miljö/klimat-tänket.
Relevanta frågor angående bajset.J.A.Olsson skrev:
När det gäller korslimmat så är den stora fördelen egentligen för hyreshus mer än villor. Då kan man bygga hela strukturen med trä istället för betong.
Att få in mycket trä och därmed värmetrögt som han som isolerade huset nämnde är alltid bra. Men då kan man använda timmer direkt men KL trä är väl kanske en modern och mycket dyrare variant.
innovativt och kreativt projekt, inte lätt alltid alla gånger, men det blir nog väldigt bra när de är klara.
stämmer det där om att fördelen ligger vi hyreshus etc.. när det gäller KL-trä. vi blev avrådda att bygga med KL-trä eftersom fabrikerna hellre kör större projekt, därav också kostnadsproblematiken för enskilda villor, industrin är inte särskilt intresserade av "små" projekt.
Gissningsvis ekonomiproblem.J JonteH skrev:
Johan Lindström framförde ju att det var problem att få fram pengarna som behövdes, innan de två avstyckade tomterna hade sålts.
Och hantverkarna ville väl inte gå och vänta på betalning som bara "kanske" skulle komma.
Om man lämnar bygget precis efter stomresning pga av att huset inte är finansierat så fattas det en stor post i kalkylen.KnockOnWood skrev:
En vild gissnig är istället bristande skydd mot fukt och det är normalt en punkt i kontrollplanen, där någon är ansvarig antingen BH byggherren eller BE byggentreprnören.