9 055 läst · 101 svar
9k läst
101 svar
Bostadsrätt dålig värme
Närå, var med på vad du menade. Ville bara flika in att detta med pumptryck inte är samma utmaning i en hyfsat uppdaterad anläggning där pumpen själv reglerar för att upprätthålla konstant tryck(skillnad).T TommyC skrev:
HejB Björkskär skrev:Hej
Jag måste säga emot lite grann i det du skriver..
1-rörsystem är mycket vanligt i våra miljonprogrammshus. Tex är nästan hela Rinkeby/ Tensta/Hjulsta 1-rörsystem. Fungerar mycket bättre än man kan tro med rätt injustering.
Det är och har varit mycket ovanligt att injustering av radiatorer sker på returventilen. Det har ibland förr i tiden gjorts som en nödlösning.
Injusterbara radiatorventiler har funnits och varit vanliga sedan 50-60 talet.
Min egen mångåriga erfarenhet av värmesystem är att de flesta problem kommer genom felaktigt handhavande av okunniga människor samt bristande underhåll. ”Snåla” styrelser i BRF/fastighetsägare som inte förstår sitt uppdrag/ansvar och som inte heller tar reda på vad som bör göras.
Sedan får man inte heller glömma alla självutnämnda experter som överskattar sin förmåga och sitt kunnande 😂
/ Björkskär
Intressant det du skriver om att 1-rörsystem är vanligt i stora (långa och höga hus) som i Rinkeby/Tensta/Hjulsta. Jag vet att 1-rörsystem kan fungera bra i villor med rätt dimensionering och injustering. Jag har själv ett sådant system och jag känner till flera andra som har det.
Jag kan bara gissa hur man skulle dimensionera ett 1-rörsystem i ett långt och högt hus. De 1-rörsystem som jag känner till har max 5 radiatorer per slinga. Radiatorerna blir ju större och större längre ner på slingorna så det finns en gräns för hur många radiatorer per slinga som är rimligt. Upp till 8 radiatorer finns i litteraturen men jag tvivlar på att fler än 5 är realistiskt.
Jag har aldrig sett eller hört talas om 1-rörsystem i en större byggnad så jag kan bara spekulera i hur det skulle dimensioneras. Troligen skulle det fungera att dra upp grövre stigare och distribuera 1-rörslingor från dessa med strypventiler per slinga inom 1 eller möjligen 2 våningar. Det borde kunna fås att fungera bra med 2-3 separata slingor per lägenhet. En stor fördel med 1-rörsystemet är att injustering görs med en ventil per slinga. Radiatorerna ska då inte injusteras så det finns ingen möjlighet för de boende att fördärva systemets funktion annat än för den egna lägenheten (i motsats till 2-rörsystemet som vi diskuterar i denna tråd).
Jag bara spekulerar. Jag har ingen aning om hur radiatorsystemen är dimensionerade i dessa byggnader. Berätta gärna hur dessa system är dimensionerade i verkligheten! Länka gärna till dokumentation.
Byggahus är fullt av självutnämnda experter. Jag är bara ”expert” på några få småhus och några få större BRFer. 😀
Redigerat:
Nu har vice ordförande vart upp och mätit temperatur på elementen och dom 2 som funkar bra håller 43 grader och och i första sovrummet är 39 grader och är inte jämnvarmtNagaszaki skrev:
Vad är det som då gör att inte alla 7 har samma värme tex 43 grader ?
Dom hade tydligen ökat i källaren med 3 grader men märks inget speciellt
Det är vanligt att olika element har (rejält) olika temperatur. Har med elementets storlek, flöde med mera att göra. Jag är inte kunnig nog att ge ett bättre svar än så men erfaren nog för att veta att det brukar kunna skilja rejält.K Kjelle Ohlsson skrev:
I.o.m. att elementen är varma upptill och kallare nertill, så kan man dra slutsatsen att flödet genom dem är för litet.K Kjelle Ohlsson skrev:Nu har vice ordförande vart upp och mätit temperatur på elementen och dom 2 som funkar bra håller 43 grader och och i första sovrummet är 39 grader och är inte jämnvarmt
Vad är det som då gör att inte alla 7 har samma värme tex 43 grader ?
Dom hade tydligen ökat i källaren med 3 grader men märks inget speciellt
Att öka temperaturen på framledning är inte rätt lösning på problemet.
Och vad kan då problemet vara ?S sblixten skrev:
Fel på elementen?
Om dom tex ändrar på elementen i våningen under och ställer dom på helt öppna så tappar ju vi i flöde ??
Bara som jämförelse mätte jag precis yttertemperaturen på alla mina element. Alla var (givetvis) lite varmare upptill men det skiljde enbart 2-5 grader beroende på element. Känner man enbart med handen är det svårt att märka någon direkt skillnad.S sblixten skrev:
Du är lite otydlig i din frågeställning. Det visar min och Tommyc:s diskussion tidigare i tråden på. Tommyc gav dig korrekta svar utifrån ansvarsfördelning. D.v.s. att det är föreningens ansvar att se till att dina element fungerar som de ska och du bör ställa krav på föreningen att åtgärda.K Kjelle Ohlsson skrev:
Om nu detta inte är en väg du väljer att ta och istället vill veta hur man kan felsöka/lösa problemet så har du fått många bra svar i tråden, men då kräver det att du lägger ner lite energi för att förstå svaren.
Det första jag skulle börja med är att ta reda på om de två element som fungerar sitter på samma slinga som övriga?
Som svar på din fråga, så skulle det kunna vara felet att de under dig öppnat flöde fullt, men felet kan också bero på andra saker.
Du skrev att det ej var något fel på flödet - Har det varit en röris hos dig och tittat på flödet i just dina element?
Just det, handen är en dålig temperaturmätare. Att det är lägre temperatur längst ner än högst upp beror på att radiatorn gör sitt jobb att leverera värmeenergi till rummet. När jag känner med handen så känns alla våra radiatorer svala längst ner och lite mer än ljumna högst upp.Alfredo skrev:
Nu har vi ett ganska bra lågtemperatursystem som är dimensionerat för att leverera den effekt som krävs vid DUT -18 grader C vid endast +45 grader C framledningstemperatur. Tidigare hade vi ett ganska extermt högtemperatursystem från 1981, då kunde man inte hålla handen mot radiatorernas överdel och de kändes varma längst ner.
Nu mäter jag 32 C i toppen och 27 C i botten på en radiator medan jag i ett sovrum där termostaten är något nerställd för att hålla ca 20 C rumstemperatur har 32 C i toppen och 22 C i botten. Det lägre flödet i den senare gör att den mindre mängden vatten som passerar per tidsenhet hinner kylas av mer men det lägre flödet gör att effektavgivningen till rummet är mindre där.
HejT TommyC skrev:Hej
Intressant det du skriver om att 1-rörsystem är vanligt i stora (långa och höga hus) som i Rinkeby/Tensta/Hjulsta. Jag vet att 1-rörsystem kan fungera bra i villor med rätt dimensionering och injustering. Jag har själv ett sådant system och jag känner till flera andra som har det.
Jag kan bara gissa hur man skulle dimensionera ett 1-rörsystem i ett långt och högt hus. De 1-rörsystem som jag känner till har max 5 radiatorer per slinga. Radiatorerna blir ju större och större längre ner på slingorna så det finns en gräns för hur många radiatorer per slinga som är rimligt. Upp till 8 radiatorer finns i litteraturen men jag tvivlar på att fler än 5 är realistiskt.
Jag har aldrig sett eller hört talas om 1-rörsystem i en större byggnad så jag kan bara spekulera i hur det skulle dimensioneras. Troligen skulle det fungera att dra upp grövre stigare och distribuera 1-rörslingor från dessa med strypventiler per slinga inom 1 eller möjligen 2 våningar. Det borde kunna fås att fungera bra med 2-3 separata slingor per lägenhet. En stor fördel med 1-rörsystemet är att injustering görs med en ventil per slinga. Radiatorerna ska då inte injusteras så det finns ingen möjlighet för de boende att fördärva systemets funktion annat än för den egna lägenheten (i motsats till 2-rörsystemet som vi diskuterar i denna tråd).
Jag bara spekulerar. Jag har ingen aning om hur radiatorsystemen är dimensionerade i dessa byggnader. Berätta gärna hur dessa system är dimensionerade i verkligheten! Länka gärna till dokumentation.
Byggahus är fullt av självutnämnda experter. Jag är bara ”expert” på några få småhus och några få större BRFer. 😀
Kul att du är intresserad 😃
Det är inget som är mycket annorlunda än tex en villa med 1-rör system.
Huvudsakligen är det två olika utföranden:
En stam per lägenhetsrad där det är en slinga per lägenhet med separat ventil för varje lägenhet. Stora lägenheter kan ha två slingor men oftast till samma stam så det är en kopplingspunkt för bägge slingor.
Den andra typen är att det vid yttervägg har tex tilloppsstam i ett läge där sedan slingan går genom flera lägenheter för att ansluta på returstam i en annan lägenhet.(det blir då krånglig vid åtgärder då man måste komma in i flera lägenheter)
Billigt blev det vid byggandet då det gick åt mycket mindre material och tid jämfört med 2-rörsystem.
Ett exempel från mina yngre dagar var att jag drog 5-8 slingor per dag i nyproduktion.
Kopplade man färre än 15 radiatorer om dagen fick man skäll av basen😂😂
/ Björkskär
Produkter som diskuteras i tråden
Liknande trådar
-
Vad behöver man tänka på vid montage luftvärmepump i en bostadsrätt?
Bostadsrätt -
Inget bidrag för bergvärme när radhus är bostadsrätt?
Juridik -
Lägga vattenburen golvvärme i bostadsrätt?
Värme allmänt -
Elektrisk golvvärme i badrum i bostadsrätt
Badrum -
Bostadsrätt VVC, system för golvvärme och handdukstork
Värme allmänt