Blockerade väg till grannars hus med stockar – döms

[Claes Sörmland]

När jag funderar på det så känns det som att bröderna E slösar bort sina pengar när de ansöker om officialservitut för utfarten längs vägen. De har ju redan en evig nyttjanderätt på denna väg. De vinner inget på ett officialservitut. Särskilt inte efter Kronofogdens beslut och efter denna dom.

 

[Helena S]

När jag funderar på det så känns det som att bröderna E slösar bort sina pengar när de ansöker om officialservitut för utfarten längs vägen. De har ju redan en evig nyttjanderätt på denna väg. De vinner inget på ett officialservitut. Särskilt inte efter Kronofogdens beslut och efter denna dom.

Men ett officialservitut gäller väl generellt även om bröderna E flyttar och någon annan tar vid. Utan servitut, har en nytillträdande också denna "hävdvunna" rätt att nyttja stigen som bilväg?

 

[Claes Sörmland]

Men ett officialservitut gäller väl generellt även om bröderna E flyttar och någon annan tar vid. Utan servitut, har en nytillträdande också denna "hävdvunna" rätt att nyttja stigen som bilväg?

Jag uppfattar det att denna rätt inte försvinner om 77-åringens fastighet skulle byta ägare. Det finns ju fortfarande bara en väg för bröderna E till sin fastighet och det står ju klart för varje köpare av 77-åringens fastighet, även om 77-åringen skulle missa eller välja att inte nämna det.

Rätta mig om jag missförstår denna komplexa juridik!

 

[Maijckel]

Men ett officialservitut gäller väl generellt även om bröderna E flyttar och någon annan tar vid. Utan servitut, har en nytillträdande också denna "hävdvunna" rätt att nyttja stigen som bilväg?

"stig som bilväg" varifrån får du denna information?

På bilden från förundersökningen såg det ut som en ganska bred grusväg.

Edit: länk till bild på vägen

 

[Nötegårdsgubben]

Vi kan ju ta en annan forumklassiker HDs NJA 1995 s 720. Där är det en fastighetsägare nedströms som har ett dike eller bäckfåra på sin mark som vill lägga igen denna bäckfåra vid en byggnation. Grannen uppströms informeras och erbjuda t o m att lägga ledningar för att leda vatten över fastighetsägarens mark. Grannen uppströms vägrar och agerar inte. Fastighetsägaren lägger igen diket/bäckfåran och det ger skador hos grannen som inte har varit intresserad av att skydda sin fastighet. Vem döms till skadestånd? Jo fastighetsägaren nedströms.

[länk]

Samma tankesätt i den domen. Den som vill ändra på något sitter med ansvaret, inget kan förändras med äganderätten som grund. Den som genomför en förändring är skadeskyldig eller brottsling.

Tycker att detta är en överdriven parallell. Den domen handlar om att en förändring av ett naturligt vattenflöde över en fastighet påverkar en annan menligt. Att det då, som i det fallet, inte räcker att låta den drabbade fastigheten köpa en lösning utan att det är den som ändrar naturens lopp som måste stå för fiolerna tycker jag är rimligt.

Utöver att vara rimligt är det också något annat än att förpliktigas att hålla andra med väg.

 

[Nötegårdsgubben]

När jag funderar på det så känns det som att bröderna E slösar bort sina pengar när de ansöker om officialservitut för utfarten längs vägen. De har ju redan en evig nyttjanderätt på denna väg. De vinner inget på ett officialservitut. Särskilt inte efter Kronofogdens beslut och efter denna dom.

Nu visste ju inte bröderna E att de skulle vinna rättsfallet, så att söka officialservitut verkar i mina ögon ha varit klokt. Förstår jag det rätt har inte heller 77 åringen hävdat alternativt användande av vägen. Hade denne valt att göra något annat med marken än att ha en väg där hade kanske brödernas nyttjandebehov ansetts underordnat markägarens, i synnerhet om det funnits alternativa vägdragningar.

 

[Claes Sörmland]

Nu visste ju inte bröderna E att de skulle vinna rättsfallet, så att söka officialservitut verkar i mina ögon ha varit klokt. Förstår jag det rätt har inte heller 77 åringen hävdat alternativt användande av vägen. Hade denne valt att göra något annat med marken än att ha en väg där hade kanske brödernas nyttjandebehov ansetts underordnat markägarens, i synnerhet om det funnits alternativa vägdragningar.

Jag vet inte när de fick Kronofogdens beslut fastställt, om det var före eller efter att de ansökte om officialservitut. Målet vi diskuterar här är ju ett senare brottmål som åklagare drev så egentligen bara en uppföljning av 77-åringens brottsliga handlingar under tidigare civilrättslig tvist.

 

[Claes Sörmland]

Tycker att detta är en överdriven parallell. Den domen handlar om att en förändring av ett naturligt vattenflöde över en fastighet påverkar en annan menligt. Att det då, som i det fallet, inte räcker att låta den drabbade fastigheten köpa en lösning utan att det är den som ändrar naturens lopp som måste stå för fiolerna tycker jag är rimligt.

Utöver att vara rimligt är det också något annat än att förpliktigas att hålla andra med väg.

Jag letar generella drag i olika domar för att förstå hur domarkasten tänker och resonerar i det större. Om det är rimligt eller inte försöker jag att inte att fundera på. Det grumlar till min förståelse av vårt juridiska system. Det finns säkert många som tycker att det inte är rimligt och många som tycker det är rimligt.

 

[Nötegårdsgubben]

Om det är rimligt eller inte försöker jag att inte att fundera på.

Rimligt. 😉

Jag skulle kunnat kalla det kongruent med allmänna rättsprinciper eller lagen i sig istället, men jag uttrycker mig inte så.

När jag i den här typen av trådar beskriver något som rimligt är det nog oftast ”rättsligt rimligt” jag menar, inte rimligt utifrån mina personliga värderingar. Tror jag, men jag kanske borde fundera på hur jag uttrycker mig för att vara tydlig utan att bli för fyrkantig.

 

[Claes Sörmland]

Rimligt. 😉

Jag skulle kunnat kalla det kongruent med allmänna rättsprinciper eller lagen i sig istället, men jag uttrycker mig inte så.

När jag i den här typen av trådar beskriver något som rimligt är det nog oftast ”rättsligt rimligt” jag menar, inte rimligt utifrån mina personliga värderingar. Tror jag, men jag kanske borde fundera på hur jag uttrycker mig för att vara tydlig utan att bli för fyrkantig.

Personligen kämpar jag med att förstå det svenska domarskrået. Jag ser inte alltid allmänna rättsprinciper eller någon kongruens om man säger så. Men så är jag bara en enkel naturvetare.

 

[Jonatan79]

Personligen kämpar jag med att förstå det svenska domarskrået. Jag ser inte alltid allmänna rättsprinciper eller någon kongruens om man säger så. Men så är jag bara en enkel naturvetare.

Den Svenska juridiska maffian består av en varierad kvalité. Någon har efterfest på tingsrätten med prostituerade, någon annan blir påkommen med att ruska tupp på tåget…

 

[Supermyra]

Jag har uppfattat att man relativt enkelt (men dyrt) kan få officialservitut för väg och nödvändiga ledningar till sin fastighet. Lantmäteriet bestämmer var den bäst dras fram.

I princip kan man tilltvinga sig alla möjliga saker från grannar. Du kan ex. begära en fastigehetsreglering för att få mark att anlägga en parkeringsplats (finns exempel här på forumet).

Lantmäteriet bedömer helt enkelt om nyttan för den som begär ändringen är större än nackdelen för den som får släppa till mark eller servitut. Nettoeffketen skall vara positiv.

Så enkelt är det inte.
Regeringsformens bestämmelser om egendomsskydd kräver en proportionalitetsbedömning vid tvångsvis marköverföring enligt FBL

I en dom från 2018-10-09 konstaterar HD att regeringsformens skydd för egendom (2 kap. 15 § RF) kräver en proportionalitetsbedömning i det enskilda fallet. En sådan prövning måste därför göras utöver den prövning som sker enligt FBL:s bestämmelser.

LM beslutade att genom fastighetsreglering överföra ett drygt 200 m2stort markområde till en bostads-fastighet för att förbättra sökandens parkeringsmöjligheter på fastigheten. Den avstående fastighetens ägare överklagade beslutet varefter MMD ställde in förrättningen med hänvisning till att förbättringsvillkoret i 5 kap. 5 § FBL inte var uppfyllt. Efter att sökanden överklagat, fastställde MÖD MMD:s dom. MÖD ansåg dock att förbättringsvillkoret var uppfyllt men ansåg i stället att fastighetsregleringen kom i konflikt med egendomsskyddet i artikel 1 i Europakonventionens första tilläggsprotokoll och 2 kap. 15 § 1 st. RF. Sökanden överklagade MÖD:s dom till HD.
I det nu aktuella målet påtalar HD att Europadomstolens praxis angående att en proportionalitetsbedömning ska göras i varje enskilt fall var etablerad redan på 1990-talet. Emellertid har det i rättsutvecklingen sedan dess bekräftats i ett stort antal avgöranden att en proportionalitetsbedömning ska göras. Det står numera klart att samma princip följer av 2 kap. 15 § RF om egendomsskydd. Det synsätt som har utvecklats i svensk rätt över tid innebär alltså att egendomsskyddet kräver en proportionalitetsbedömning i det enskilda fallet. Den utvecklingen, som kommit till uttryck i flera rättsfall under 2000-talet, leder till att den slutsats som i rättsfallet NJA 1996 s. 110 drogs om tillämpningen av FBL får anses överspelad. Innebörden av senare praxis är i stället otvetydigt att det måste göras en prövning i det enskilda fallet av proportionaliteten mellan allmänintresset av ett tvångsförfogande och den enskildes egendomsintresse.
Sökandes fastighet uppfyller även utan marktillskottet, med marginal, de krav som kan ställas på en lämplig bostadsfastighet. Kraven på ändamålsenlighet och nödvändighet – som i stort sett beaktas redan genom att en fastighetsreglering prövas enligt FBL – får i detta fall anses uppfyllt, men med mycket liten marginal.

HD:s dom innebär således att även om en begärd marköverföring uppfyller samtliga villkor i FBL, kan den vara otillåten på grund av skydds-bestämmelsen i 2 kap. 15 § RF.

Högsta domstolen, 2018-10-09, 32T 1523-17 (Parkfastigheten).
😀

 

[Cheesen]

Dagens juridik skriver om ett intressant fall. Artikeln är bakom betalvägg, så jag betalade 29 kr för att få läsa den. Ingressen går att läsa gratis, och den centrala delen av resonemanget är ungefär detta:

Hovrätten för Övre Norrland dömde en 77-årig man för två fall av egenmäktigt förfarande efter att han blockerat den enda infartsvägen till två bröders fastighet med stockar. (77-åringens fastighet omgärdar helt brödernas fastighet.) Hovrätten slog fast att brödernas besittning rubbades, trots att de saknade formell rätt att använda vägen. Det avgörande var att blockeringen innebar en avsevärd svårighet att disponera fastigheten, särskilt då en av bröderna hade hjärtproblem (dvs han hade svårt att gå till fastigheten, vilket 77-åringen anförde att han borde kunna göra, istället för att åka bil, ).

77-åringens påstående att stockarna skyddade hans grödor avfärdades, eftersom det inte fanns några synliga grödor och om han ville hindra allmänt rafik kunde han istället satt upp en vägbom med nyckel (och gett bröderna nyckel). Han dömdes till 100 dagsböter.

Länk till artikeln:
[länk]
Hovrätten Övre Norrland, Egenmäktigt förfarande, målnummer B 1424-24.

Jag är nybörjare på detta, men blir förvånad över utslaget. Behöver man alltså inte servitut för att ha rätt till en väg? Har 77-åringen därmed inte rätt att disponera sin mark så som han önskar? Om 77-åringen istället hade plöjt upp vägen och planterat skog eller vete för att han tyckte han hade bättre nytta av det, hade utfallet då blivit detsamma? Och hade han tvingats återställa vägen?

(Jag noterar att det ingenstans - åtminstone i artikeln - hänvisas till "urminnes hävd", så det verkar inte handla om det.)

Allemansrätt säger att du får färdas på alla vägar...
det har för övrigt funnits väldigt många bra svar i tråden.

Vad som hade vart intressant att få klarhet i är vad som hänt om 77åringen istället för att blockera vägen och satt skylt privat väg. Hade satt upp en vägbom och satt en skylt "Välkommen till fots"

 

[Claes Sörmland]

Allemansrätt säger att du får färdas på alla vägar...
det har för övrigt funnits väldigt många bra svar i tråden.

Vad som hade vart intressant att få klarhet i är vad som hänt om 77åringen istället för att blockera vägen och satt skylt privat väg. Hade satt upp en vägbom och satt en skylt "Välkommen till fots"

Hade han bara satt upp en skylt så hade han inte dömts eftersom han inte hade rubbat brödernas Es tillgång till sin fastighet. Han han bommat av hade han dömts för han hade då rubbat brödernas Es tillgång till sin fastighet.

 

[WaldenWoods]

Allemansrätt säger att du får färdas på alla vägar...
det har för övrigt funnits väldigt många bra svar i tråden.

Vad som hade vart intressant att få klarhet i är vad som hänt om 77åringen istället för att blockera vägen och satt skylt privat väg. Hade satt upp en vägbom och satt en skylt "Välkommen till fots"

Det här inlägget förstår jag inte alls.

Nej, allemansrätt säger inte att du får färdas på alla vägar. Du får färdas till fots på alla vägar, inte med bil på privata vägar.

Den enda skillnaden mellan stockarna och en vägbom är att han vid vägbomsalternativet hade kunnat ge grannbröderna en nyckel till bommen. Om han inte gjort det är det ingen som helst skillnad. Stockarna är svåra att forcera med bil, men lätta att kliva över, så det är exakt detsamma som "välkommen till fots".