Du kan försöka byta ut boutredningsmannen. (ärvdabalken)
Du kan i ett senare skede klandra skiftet. (ärvdabalken)
Du kan försöka få till en god man för att syna boutredningsmannen arbete. (ärvdabalken)
Du kan ligga på boutredningsmannen, om inte annat för att visa att du inte tar vilken skit som helst.
Det har bara gått två månader det är inte särskilt lång tid i sammanhanget. Alla åtgärder ovan kommer driva kostnader.
Du kan i ett senare skede klandra skiftet. (ärvdabalken)
Du kan försöka få till en god man för att syna boutredningsmannen arbete. (ärvdabalken)
Du kan ligga på boutredningsmannen, om inte annat för att visa att du inte tar vilken skit som helst.
Det har bara gått två månader det är inte särskilt lång tid i sammanhanget. Alla åtgärder ovan kommer driva kostnader.
Eftersom det inte är ett hinder att skifta ut en bostad till arvingarna trots att det bor en person i fastigheten som ska skiftas så skulle jag börja luska i hur man avhyser en person.
Ja, att "närstående" blandar sig i arvsskiften på detta sätt är nog förhållandevis vanligt när det finns större tillgångar i dödsboet. I de fall jag känner till har de inte haft något att hämta i slutänden, men det drar ut på processen - i värsta fall väldigt länge. Arvingarna bör nog inte förhasta sig och sätta sprätt på pengarna i förtid.S Snikhol skrev:
Har påståtts att det inte går pga. boutredningsmannen.D Derbyboy skrev:
Om pappan ärvt huset och det inte finns några papper på att han gett huset till henne är det solklart, hon ska ut ur huset, och har ingen rätt till det ÄVEN om hon hade varit sambo. Det är upp till henne att visa upp papper på att hon fått huset i gåva, eller visa upp ett skrivet samboavtal, finns inte det så har hon inga rättigheter. Detta borde de svindyra advokaten veta. Tar en timme att utreda, sedan får kronofogden kasta ut henne och så är det klart.Globetrot skrev:
De behöver anlita en annan advokat som stämmer boutredningsmannen så att de slipper betala det, och som sedan ser till att dödsboet avslutas korrekt.
Boutredningsmannens huvudsakliga uppgift är att skifta boet. Det går utmärkt att göra trots att det bor en person i fastigheten. Problemet här är ju att kvinnan anser att hon har rätt till arv. Det behöver utredas innan skiftet.S Snikhol skrev:
Ja precis. Blir ju en vinkelvolt.D Derbyboy skrev:
Ja, eller för att lägga till rättigheter, som tex att göra ett hus inköpt enskilt till samboegendom. Just när det gäller ett hus behöver det förmodligen kombineras med köpebrev elelr gåvobrev också.Alfredo skrev:
Men finns inga papper så finns ingen samborätt här.
Tror kanske kvinnan "hittat" ett testamente efter pappan.
Generellt går det inte att uttala sig om sånt här egentligen. Men ska man ändå uttala sig generellt sett finns ingen samborätt till ett hus som partnern ärvt, om det inte finns papper skrivna som säger annat. Inte ens om sambon bott där i 30 år. Exempel: Stieg Larsson, vars sambo fick lämna allt.
Så här säger lagen:
Enligt svensk lag har den efterlevande sambon inte en automatisk rätt att ärva, eftersom sambor inte omfattas av arvsrätten på samma sätt som gifta par gör. Detta innebär att den efterlevande sambon inte automatiskt har rätt att bo kvar i huset efter den andres död.
För att den efterlevande sambon ska ha rätt att bo kvar i huset, krävs det att särskilda åtgärder vidtas. Ett av de mest effektiva sätten att säkerställa detta är genom att upprätta ett testamente där det uttryckligen anges att sambon ska ha rätt att bo kvar i huset. Utan ett sådant testamente eller annan juridisk handling som säkerställer den efterlevande sambons rättigheter, kan det bli svårt för sambon att ha rätt att bo kvar.
Det finns dock en specifik situation där sambolagen ger den efterlevande sambon en möjlighet att få överta bostaden, även om den inte är gemensamt ägd. Detta gäller om bostaden och bohaget har förvärvats för gemensamt bruk. I dessa fall kan den efterlevande sambon begära bodelning och därigenom få rätt att överta bostaden, men detta gäller främst bostäder som är köpta för att användas gemensamt av samborna.
Enligt svensk lag har den efterlevande sambon inte en automatisk rätt att ärva, eftersom sambor inte omfattas av arvsrätten på samma sätt som gifta par gör. Detta innebär att den efterlevande sambon inte automatiskt har rätt att bo kvar i huset efter den andres död.
För att den efterlevande sambon ska ha rätt att bo kvar i huset, krävs det att särskilda åtgärder vidtas. Ett av de mest effektiva sätten att säkerställa detta är genom att upprätta ett testamente där det uttryckligen anges att sambon ska ha rätt att bo kvar i huset. Utan ett sådant testamente eller annan juridisk handling som säkerställer den efterlevande sambons rättigheter, kan det bli svårt för sambon att ha rätt att bo kvar.
Det finns dock en specifik situation där sambolagen ger den efterlevande sambon en möjlighet att få överta bostaden, även om den inte är gemensamt ägd. Detta gäller om bostaden och bohaget har förvärvats för gemensamt bruk. I dessa fall kan den efterlevande sambon begära bodelning och därigenom få rätt att överta bostaden, men detta gäller främst bostäder som är köpta för att användas gemensamt av samborna.
Det är klart det går att uttala sig generellt. Lagrummen är generellt utformade.