J JohanLun skrev:
Tillväxten påverkade inte då något vidare, på mkt länge. Sverige var jättefattigt och vi startade tillväxten från botten, i princip. Så procenten ser kanske bättre ut än vad det var i realiteten. Lita inte på statistik blint, se bredare och tänk på att alla faktorer ofta inte finns med i statistik, oftast. Flera här på Byggforum showar med statistik utan att se bredare.N Nybörjarsmurfen skrev:
3/4 levde av jordbruk. De drog som mest till Nordmerika p.g.a. missväxtåren 1867-69 och rädslan att detta skulle repeteras.
Innan drog de pga olika andra saker, tex passtvång inrikes, folk var styrda hårt i byarna och lite frihet, fattigdom, skrået hårt kontrollerat med ofrihet, högvilt, feodalismen, livegenheten, osv. Ungefär så som folk har det i Nordkorea idag, åt det hållet.
Redigerat:
Sverige har faktiskt haft ganska mycket innovationer i internationell klass även på senare år. Att säga att vårt sammhällsklimat motverkar innovation tycker jag är fel.Kentvirulent skrev:
Vi har ju även kvar en för befolkningens storlek ganska avancerad industri.
Kärnkraft, flyg, vapen, fordon... IT har vi Skype, Spotify, spelindustrin. Ganska mycket IT tjänster. Musik.
Jag är ganska glad att det inte är sweatshops och rovdrift på råvaror som driver den svenska ekonomin, även om vi har en del naturtillgångar vi bör nyttja med förstånd framförallt i norr...
Sverige är ett ingejörsland, sett till hur andra länders management funkar tror jag att sveriges sätt funkar extremt bra för ingenjörer. För sales och liknande funkar en annan stil kanske bättre.
En bra grundtrygghet är nog en förutsättning för att våga göra startups.
Moderator
· Stockholm
· 52 468 inlägg
Det är här du upprepar en tes som historiskt inte stämmer.
Vi hade enorm prisökning på bostäder även på den tiden när vi hade fastighetsskatt. Självklart skulle skatten påverka, men bara marginellt.
På samma sätt har under lång tid den låga räntan påverkat priserna, men räntan har även den rätt liten inverkan på priserna. Vi har senaste åren har ca 4 - 500% högre ränta än tidigare. OM priserna var helt drivna av räntan borde vi nästan ha haft negativa priser idag. Eller iallafall 75% prisfall. Det ä'r fel att prata om real prisförändring. Priserna har ingen koppling till konsumentprisindex, utan till löneökningsindex. Nu har vi haft hög inflatoion ett tag, men lönerna har inte hängt med för de flesta (ännu).
Priserna drivs av den monumentala obalansen mellan tillgång och efterfrågan. Som i sin tur beror på dysfunktionell planverksamhet. Det finns för få byggbara tomter. Om ett markområde blir tillåtet att bygga på så ökar värdet för ägaren med en faktor 100 - 1000. Oavsett hur usel marken är för bebyggelse. DÄR har vi det som driver priserna. Det sätter botten på bostadspriserna, sedan ökar priserna från denna botten efter kvalitet, bättre lägen, bättre nyare hus osv.
H hempularen skrev:
Flera här skriver om äldre höga räntenivåer. Men många vet inte att när marginalskatten var så hög, var den uppe i 80% eller något ditåt? Då var räntan på bolån 100% avdragsgill. Sedan minskade avdragen och även marginalskatten. Släktingar har berättat!H hempularen skrev:
Med detta är jag på statistik igen som snedvrider och mörkar sanningen, oavsiktligt. Antar att det inte ens går att jämföra med dagens system i en graf.
Jag själv upplever att priserna var helt rimliga runt 2010 ish. Åren innan dess var bostäder i Sverige snarare lågt värderade. Klart vi hade en uppgång då.H hempularen skrev:
Andra liknande länder hade ett rejält fall i priserna efter 2008 vilket vi inte hade, förmodligen av anledningen jag skrev ovan. Det var först när räntorna gick ned i botten som rallyt startade på allvar, under covid blev det helt galet.
Jag säger inte att allt stod och föll med en fastighetsskatt men den hade med stor sannolikhet minskat den galna prisuppgången allt annat lika.
Hade räntan behövt höjas ett par % till tror jag vi hade haft ett enormt blodbad i Sverige. 6-7% är kalpkalkylerna. Iom att hela landet sitter på rörliga räntor (helt unikt i västvärlden) i kombination med världens typ högsta privata skulder så är vi otroligt utsatta i Sverige.
Bristen på utbud drivs av ffa hyresregleringen som är helt katastrofal.
Sverige är i absolut världstopp gällande kvm per capita och bostäder per capita så det går inte att skylla på att det finns för få bostäder.
Tom Boverket själva har konstaterat att svensk bostadsmarknads problem inte primärt är antal bostäder utan nyttjandegraden av befintliga bostäder
Ja, svenskarna bor ju inte hemma tills de är över 30, som sydeuropéerna gör. Inte heller har vi våra gamla boende hemma, de sätter vi på ett vårdboende. Och så har väldigt många av oss (inte jag) ett fritidshus också, utöver det primära boendet.
Så vi svenskar skulle säkert kunna klämma ihop oss på färre kvadratmeter, med mer generationsboende och färre fritidshus. Är det dit du vill?
Så vi svenskar skulle säkert kunna klämma ihop oss på färre kvadratmeter, med mer generationsboende och färre fritidshus. Är det dit du vill?
Med tanke på vad ingenjörer som faktiskt jobbar med ämnet och inte bara ”råkar” vara ingenjörer men med andra positioner tjänar, så skulle jag säga att Sverige är snarare är ett socialistland än ett ingenjörsland.J JohanLun skrev:
Dessutom var inflationen hög då också, och till skillnad mot nu bra löneökningar. Kontentan tror jag var, iom avdragen, att realräntan var väldigt låg, om man tar med inflation och ränteavdrag.L L Jan skrev:
Men alla lever i sin tid, nu får vi finna oss i det som gäller idag.
Priser har en tendens att gå upp men inte ned när förändringar sker. Därav kan inflationen vara bra.
Har folk vant sig att en limpa kostar 40 spänn så finns ingen anledning att sänka den.
I inflation gå hand i hand med räntan.J JohanLun skrev:
Ja det går inte att jämföra ekonomin på villor och annat, nu med förr. Det blir för många felaktiga faktorer inbyggt.
Det är så många här som är ute och cyklar och bollar med statistik och annat. Hittat på internet och copy-paste här!
Man behöver ha med sig erfarenhet och historik också.
Det var ett h_ete för mina äldre släktingar förr på 70-80-90 talet med alla typer av skatter som fanns då. Skatt på Arv, gåva, förmögenhet, skatt på taxeringsvärde, räntor som krävde marginalskattsnivå för att gå ihop, fastighetsskatt, värnskatt, elpris och tele var fast och ej förhandlingsbart, km-skatt på bilar.
Allt detta borta
Idag är det mkt bättre.
Moderator
· Stockholm
· 52 468 inlägg
Det var så från början. Innan min tid i yrkeslivet (om jag minns rätt), sedan tror jag att det var samtidigt som man införde marginalskattespärren vid 85% (alltså max 85% skatt på inkomst) så begränsade man avdragsrätten för räntor till 50%. Många har inte fattat hur hårt de höga marginalskatterna slog på den tiden. Jag började arbeta 1984, första året arbetade jag i ett hårt tidspressat projekt, det blev många övertidstimmar. Men övertidserssättningen beskattades med 85%. Man behövde alltså inte ha några fantasiinkomster för att drabbas av den höga skatten. Sedan var det i samband med en större skattereform, typ 1990 som vi i stort sett fick dagens system med 30% skatt och avdragsrätt för kapitalinkomtser/kostnader. Med smärre justeringar sedan dess (typ bara 22% på reavinster).L L Jan skrev:
Glöm inte att 1992 hände detta
https://www.riksbank.se/sv/om-riksb...slinje/1900-1999/rantan-500----kronan-flyter/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Fast_växelkurs
Verkligheten före 1992;
En fast växelkurs innebär att penningpolitiken är låst när kapitalrörelserna är fria; penningpolitiken används för att stabilisera valutan och kan inte användas för att påverka den inhemska kreditefterfrågan.
Kreditmarknaden avreglerades och räntan började användas på ett annat sätt...
https://www.riksbank.se/sv/om-riksb...slinje/1900-1999/rantan-500----kronan-flyter/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Fast_växelkurs
Verkligheten före 1992;
En fast växelkurs innebär att penningpolitiken är låst när kapitalrörelserna är fria; penningpolitiken används för att stabilisera valutan och kan inte användas för att påverka den inhemska kreditefterfrågan.
Kreditmarknaden avreglerades och räntan började användas på ett annat sätt...
Ja det är rent vansinne vad tätortstrikssvenskar i besuttna samhällsklasser anser sig behöva för nivå på boende.L L Jan skrev:
Vi klarar oss i allmänhet med enklare i Finland. Faktiskt tror jag ibland att ett något enklare boende utan överdrifter ger bättre levnadsstandard i slutändan. Mindre stress och mera stabilitet i ekonomin och möjlighet att bo kvar hela livet och möjlighet att till exempel starta företag.
Det här innebär inte att jag skulle vara någon jordgolvsromantiker. Bara att jag tror mig veta att för mycket och för litet skämmer allt.