59 626 läst · 953 svar
60k läst
953 svar
Allvarligt talat om elkostnader jämfört med övrigt
Precis som med allt annat så bör man ju veta vad man håller på med, & detsamma gäller med kamin.D djungelkatt skrev:
Själv trycker jag ca 300 kubik sval luft/tim genom innanmätet av min kamin, & kan på så sätt få ut ca 11 kWh om jag vill.
Styr också fläkthastigheten via en Shelly puck 0/1-10 volt från mobilen till den varvreglerande 160 mm rörfläkten.
Och elda är oxå en kunskap man bör lära sig både vad gäller utsläpp & effektivitet.
Värdelös information, vi andra hade broderat inlägget med något som tråden har glädje av, typD Daniel 109 skrev:
Jag köper inte ved alls.
Eller
Jag köper min ved i storlek xx hos yy till ett pris av nn.
Eller vad som helst som någon kan ha nytta av.
Men ditt inlägg var helt värdelöst!
Jag köper inte heller ved i säck..vad får du för inf5från den meningen?
Därför frågade jag inte det. Normalpris för veden är intressant då den är högst relevant för lönsamheten.D Daniel 109 skrev:
Är veden normalt säljbar för 1500kr kubik så är det vad allas ved är värd i området.
Har man kapat och framställt veden helt själv och tycker den är billig så är det fortfarande 1500kr kubiken man eldar eftersom man kunnat sålt den för det.
Partier är inte sakkunniga, eller kanske ens kunniga, om något så det är rimligt.Alfredo skrev:
Däremot har du kanske sett på sina håll att en mild variant av detta används, man gör det medvetet trångt i trafiken, det ökar antalet småolyckor men man bygger bort de svåra eftersom farten blir lägre.
Riskkompensation är ytterst vanligt förekommande inom nästan alla mänskliga aktiviteter. Vi anpassar oss till den upplevda risken och försöker hålla oss på en risknivå som vi tycker är rimlig.Alfredo skrev:
Just när det gäller trafik finns det en lång rad studier av olika åtgärder avseende vägutformning, fordonsutformning och förarutbildning som klart visar att alla åtgärder påverkar förarbeteendet. Åtgärder som påverkar risken för en olycka (ABS, dubbdäck, vägbelysning) påverkar beteendet mer än åtgärder som enbart minskar konsekvensen av en olycka (säkerhetsbälte, vägräcken).
Specifikt för dubbdäck finns en studie där ett antal personer fick delta i ett test som uppgavs gälla bromssträckor för olika däcktyper, med eller utan dubbar. I själva verket avsåg dock experimentet att visa hur förarna körde mellan de olika provsträckorna. Nästan alla förare körde fortare mellan provsträckorna när de hade dubbdäck än när de körde med odubbade däck.
Ett annat tydligt exempel på riskkompensation är den halkkörningsutbildning som numera är obligatorisk för körkort. Från början gick utbildningen ut på att försöka lär eleverna att behärska halt väglag. Detta visade sig öka olycksrisken. Eleverna blev bättre på att köra på halt underlag, men de överskattade sin förmåga och körde fortare. Numera går utbildningen ut på att få eleverna att uppleva och inse hur svårt det är att köra på halka. Så nu ger utbildningen minskad olycksrisk.
Just riskhantering och säkerhet är ett område där "tänka snabbt" i princip alltid leder en fel, det är mycket roligt, vi ser det i nästan alla trådar där det kommer upp.B bjorn.abelsson skrev:Riskkompensation är ytterst vanligt förekommande inom nästan alla mänskliga aktiviteter. Vi anpassar oss till den upplevda risken och försöker hålla oss på en risknivå som vi tycker är rimlig.
Just när det gäller trafik finns det en lång rad studier av olika åtgärder avseende vägutformning, fordonsutformning och förarutbildning som klart visar att alla åtgärder påverkar förarbeteendet. Åtgärder som påverkar risken för en olycka (ABS, dubbdäck, vägbelysning) påverkar beteendet mer än åtgärder som enbart minskar konsekvensen av en olycka (säkerhetsbälte, vägräcken).
Specifikt för dubbdäck finns en studie där ett antal personer fick delta i ett test som uppgavs gälla bromssträckor för olika däcktyper, med eller utan dubbar. I själva verket avsåg dock experimentet att visa hur förarna körde mellan de olika provsträckorna. Nästan alla förare körde fortare mellan provsträckorna när de hade dubbdäck än när de körde med odubbade däck.
Ett annat tydligt exempel på riskkompensation är den halkkörningsutbildning som numera är obligatorisk för körkort. Från början gick utbildningen ut på att försöka lär eleverna att behärska halt väglag. Detta visade sig öka olycksrisken. Eleverna blev bättre på att köra på halt underlag, men de överskattade sin förmåga och körde fortare. Numera går utbildningen ut på att få eleverna att uppleva och inse hur svårt det är att köra på halka. Så nu ger utbildningen minskad olycksrisk.
Jaha, så det är från det "testet" den sk kunskapen om hur förare ser på risker gällande däckfriktion, kommer...B bjorn.abelsson skrev:Riskkompensation är ytterst vanligt förekommande inom nästan alla mänskliga aktiviteter. Vi anpassar oss till den upplevda risken och försöker hålla oss på en risknivå som vi tycker är rimlig.
Just när det gäller trafik finns det en lång rad studier av olika åtgärder avseende vägutformning, fordonsutformning och förarutbildning som klart visar att alla åtgärder påverkar förarbeteendet. Åtgärder som påverkar risken för en olycka (ABS, dubbdäck, vägbelysning) påverkar beteendet mer än åtgärder som enbart minskar konsekvensen av en olycka (säkerhetsbälte, vägräcken).
Specifikt för dubbdäck finns en studie där ett antal personer fick delta i ett test som uppgavs gälla bromssträckor för olika däcktyper, med eller utan dubbar. I själva verket avsåg dock experimentet att visa hur förarna körde mellan de olika provsträckorna. Nästan alla förare körde fortare mellan provsträckorna när de hade dubbdäck än när de körde med odubbade däck.
Ett annat tydligt exempel på riskkompensation är den halkkörningsutbildning som numera är obligatorisk för körkort. Från början gick utbildningen ut på att försöka lär eleverna att behärska halt väglag. Detta visade sig öka olycksrisken. Eleverna blev bättre på att köra på halt underlag, men de överskattade sin förmåga och körde fortare. Numera går utbildningen ut på att få eleverna att uppleva och inse hur svårt det är att köra på halka. Så nu ger utbildningen minskad olycksrisk.
Som vanligt då, man tar en irrelevant situation som har liten eller ingen koppling till verkliga förhållanden (som när du jämför rökning med kamineldning), och "drar slutsatser", som man ofiltrerat sedan låter sprida via menlösa och okritiska journalister.
Vips, så har man etablerat att dubbdäck bara leder till högre hastigheter och därmed kan utgå.
Fenomenet verkar vara särskilt vanligt i Sverige, men jag kan ha fel där.
B bjorn.abelsson skrev:Just när det gäller trafik finns det en lång rad studier av olika åtgärder avseende vägutformning, fordonsutformning och förarutbildning som klart visar att alla åtgärder påverkar förarbeteendet. Åtgärder som påverkar risken för en olycka (ABS, dubbdäck, vägbelysning) påverkar beteendet mer än åtgärder som enbart minskar konsekvensen av en olycka (säkerhetsbälte, vägräcken).
Specifikt för dubbdäck finns en studie där ett antal personer fick delta i ett test som uppgavs gälla bromssträckor för olika däcktyper, med eller utan dubbar. I själva verket avsåg dock experimentet att visa hur förarna körde mellan de olika provsträckorna. Nästan alla förare körde fortare mellan provsträckorna när de hade dubbdäck än när de körde med odubbade däck.
Ett annat tydligt exempel på riskkompensation är den halkkörningsutbildning som numera är obligatorisk för körkort. Från början gick utbildningen ut på att försöka lär eleverna att behärska halt väglag. Detta visade sig öka olycksrisken. Eleverna blev bättre på att köra på halt underlag, men de överskattade sin förmåga och körde fortare. Numera går utbildningen ut på att få eleverna att uppleva och inse hur svårt det är att köra på halka. Så nu ger utbildningen minskad olycksrisk.
D djac skrev:
Gamla vägverket gjorde en utredning om dubbdäck ökade säkerheten eller ej och de kom fram till att dubbdäck inte ökade säkerheten, då föraren kompenserade med att köra fortare. Detta var dock inte opportunt vid denna tid, så jag uppfattade att utredning gömdes i någon byrålåda i Borlänge. För egen del boende i södra Sverige, anser jag att det inte finns någon anledning att ha dubbdäck. Har dock stor förståelse för dem som ändå har det, speciellt om man bor på landsbygden o i ännu större grad om man bor norr över.K karlmb skrev:Jaha, så det är från det "testet" den sk kunskapen om hur förare ser på risker gällande däckfriktion, kommer...
Som vanligt då, man tar en irrelevant situation som har liten eller ingen koppling till verkliga förhållanden (som när du jämför rökning med kamineldning), och "drar slutsatser", som man ofiltrerat sedan låter sprida via menlösa och okritiska journalister.
Vips, så har man etablerat att dubbdäck bara leder till högre hastigheter och därmed kan utgå.
Fenomenet verkar vara särskilt vanligt i Sverige, men jag kan ha fel där.
Ekonomiskt välbesuttna män i stora moderna bilar tar störst risker, de bryr sig inte om böterna och deras stora bilar med mycket säkerhetsfunktioner ger dem en känsla av att vara osårbara.trähandtag skrev:Gamla vägverket gjorde en utredning om dubbdäck ökade säkerheten eller ej och de kom fram till att dubbdäck inte ökade säkerheten, då föraren kompenserade med att köra fortare. Detta var dock inte opportunt vid denna tid, så jag uppfattade att utredning gömdes i någon byrålåda i Borlänge. För egen del boende i södra Sverige, anser jag att det inte finns någon anledning att ha dubbdäck. Har dock stor förståelse för dem som ändå har det, speciellt om man bor på landsbygden o i ännu större grad om man bor norr över.
Det är ett av många olika försök. Man har även mätt hastigheten ute i trafiken och kunnat se att bilar med dubbdäck körs fortare än bilar utan dubbdäck. Här finns dock en viss osäkerhet, då det inte alltid går att akustiskt avgöra om en bil körs md dubbade däck eller inte. Men det finns alltså en skillnad mellan de bilar man kunnat höra om de körs med dubbdäck eller inte.K karlmb skrev:Jaha, så det är från det "testet" den sk kunskapen om hur förare ser på risker gällande däckfriktion, kommer...
Som vanligt då, man tar en irrelevant situation som har liten eller ingen koppling till verkliga förhållanden (som när du jämför rökning med kamineldning), och "drar slutsatser", som man ofiltrerat sedan låter sprida via menlösa och okritiska journalister.
Vips, så har man etablerat att dubbdäck bara leder till högre hastigheter och därmed kan utgå.
Fenomenet verkar vara särskilt vanligt i Sverige, men jag kan ha fel där.
Det finns även data från olycksstatistiken. Bilar med dubbdäck är inte inblandade i fler svåra olyckor än bilar utan dubbdäck. I Norge har antalet dödade i trafiken inte ökat i de kommuner som minskat andelen dubbdäck med avgifter.
Så det är tämligen klart att dubbdäck inte minskar antalet dödsfall i trafiken. Däremot ökar framkomligheten. Det finns väglag där man inte tar sig fram om man inte har dubbdäck.
Den som vill veta mer om effekterna av dubbdäck kan läsa den norska Trafikksikkerhetshåndboken:
https://www.tshandbok.no/del-2/4-kj...sonlig-verneutstyr/doc674/?highlight=piggdekk
En till okänd undersökning? Eller är det samma trams? Ingen som möjlighet att visa alstret? Blir rätt löjlig diskussion annars. På samma nivå som en artikel i Aftonbladet.trähandtag skrev:Gamla vägverket gjorde en utredning om dubbdäck ökade säkerheten eller ej och de kom fram till att dubbdäck inte ökade säkerheten, då föraren kompenserade med att köra fortare. Detta var dock inte opportunt vid denna tid, så jag uppfattade att utredning gömdes i någon byrålåda i Borlänge. För egen del boende i södra Sverige, anser jag att det inte finns någon anledning att ha dubbdäck. Har dock stor förståelse för dem som ändå har det, speciellt om man bor på landsbygden o i ännu större grad om man bor norr över.
Hearsay igen.B bjorn.abelsson skrev:
Du är bra på att slänga fram påståenden. Vi behöver se dessa rapporter för att kunna diskutera dem.B bjorn.abelsson skrev:
tyvärr inte tillgång till denna rapport , med var på plats vid presentationen på Länsstyrelsen ca 1995 av utredaren.K karlmb skrev: